Klövvilt i Sverige

Klövvilt – älg, kronhjort, dovhjort, rådjur och vildsvin – är i dag vanliga i stora delar av Sverige. De har anpassat sig väl till vårt moderna landskap med brukade skogar, jordbruksmark och närhet till människor.

Samtidigt påverkar jakt, stora rovdjur och förändrade livsmiljöer klövviltens överlevnad och hur stora stammarna blir. Klimatförändringar med mildare vintrar, ihållande kyla eller torka, kan både gynna och missgynna de vilda djuren. När klövvilt lever nära människor ökar risken för trafikolyckor och skador på skog och grödor, vilket ställer krav på en balanserad och långsiktig viltförvaltning.

Historisk utblick

Älg, hjort, vildsvin och rådjur har funnits i Sverige sedan senaste istiden, men deras antal och utbredning har varierat kraftigt. Under 1700- och 1800-talen minskade flera av arter starkt till följd av omfattande jakt, befolkningsökning samt förändringar i jord- och skogsbruket. När jakttrycket var som störst överlevde många arter endast i små bestånd, ofta knutna till större gods och kungliga marker.

I början av 1800-talet var älgen mycket sällsynt i Sverige. Kronhjort och rådjur förekom bara på enstaka platser i sydligaste delen av landet, och vildsvinet hade varit utrotat i flera hundra år. Dovhjorten fanns kvar på flera gårdar.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fredades vilda djur, och en mer reglerad jakt bidrog till att bestånden kunde återhämta sig. Under 1900-talet ökade klövvilten kraftigt i antal, bland annat på grund av mildare vintrar, ett förändrat landskap med mer jordbruksmark och skog samt aktiv förvaltning och utsättningar.

I dag bedöms klövviltstammar som livskraftiga. Till följd av en medveten förvaltning har dock älgen haft en negativ populationstrend och har därmed rödlistats.

En rödlistning innebär inte att älgen är på väg att försvinna, tvärtom har vi fortfarande en av världens tätaste älgstammar. Däremot är rödlistningen en signal om att utvecklingen haft en snabbt negativ trend och att vi behöver ha en klok förvaltning för att säkerställa att den svenska älgstammen fortsätter vara livskraftig, även i framtiden.

Skogen behöver få vara en plats för ett väl fungerande ekosystem med rik biologisk mångfald där klövvilt är en viktig del. När både klövviltsamhällen och markanvändning förändras på grund av klimatförändringar påverkas också de ekologiska sambanden mellan klövvilt och biologisk mångfald. Mer forskning behövs för att underlätta samförvaltningen av klövvilt och skog, anser WWF.

På grund av den relativt låga reproduktionen hos dovhjort och kronhjort (cirka en kalv om året) är det viktigt med en ansvarsfull förvaltning.

Vårt mål är att populationerna av klövvilt i Sverige är livskraftiga och att förvaltningen är långsiktig, hållbar, adaptiv samt bygger på en ekosystembaserad helhetssyn där både naturens och människans intressen tas i beaktande.

WWF tycker att det är viktigt med samverkan mellan markägare, jägare, myndigheter och andra aktörer för att skapa balans mellan klövviltsstammar, rovdjur, biologisk mångfald och samhällsintressen såsom minskade skador på skog och grödor samt färre trafikolyckor.

Läs mer om vilt som råvara i Köttguiden.