Tillstånd i Sverige
- NT
Nära hotad (Near Threatened)
En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.
Antal i det vilda (år 2025 i Sverige)
cirka 18 000 (reproduktiva individer)
Källa: Artdatabanken
-
Vetenskapligt namn
Iller (Mustela putorius)
-
Storlek och livslängd
Storlek: 35–50 cm kropplängd, svans 12–19 cm.
Vikt: 700–1 700 gram (hanar tyngre än honor).
Utseende: Lång kropp med kort päls, mörkbrun ovansida och ljusare undersida. Karakteristiskt ansikte med vit mun och näsparti, mörka ögonpartier.
Livslängd: 4–6 år i naturen, upp till 14 år i fångenskap.
-
Utbredning
Europa och västra Asien, i Sverige främst i södra och mellersta delarna
Illern är ett av Sveriges mest undanskymda rovdjur. Med sin smidiga kropp och nattliga levnadssätt lever den ett hemligt liv i våra jordbrukslandskap och vid vattendrag. Men habitatförlust och minskad biologisk mångfald i odlingslandskapet har gjort att illern nu klassas som Nära hotad i 2026 års svenska rödlista.
En hemlig jägare i svenska landskap
I Sverige förekommer illern främst i södra och mellersta delarna, med tyngdpunkt i Götaland och södra Svealand. Arten är starkt knuten till våtmarker, åkanter, diken och vattendrag där den hittar sin viktigaste föda – groddjur.
Så lever illern
Illern är ett nattaktivt rovdjur med ett hemligt levnadssätt. Den är sällan sedd, men lämnar spår i form av spillning längs stränder och på stenar vid vatten. Med sin långsträckta, smidiga kropp kan illern ta sig fram i trånga utrymmen och är en skicklig simmare.
Reviret kan vara upp till flera kvadratkilometer stort, och illern rör sig längs vattendrag, diken och åkanter på jakt efter föda. Den använder ofta befintliga håligheter som bo: under stenar, i trädstubbar, eller i övergivna grävlingsbon.
Illerns ansiktsmask med sitt karaktäristiska mönster av vit mun och mörka ögonpartier gör den lätt att känna igen, även om få har turen att se den i naturen.
Vad äter illern?
Illern är en specialist på groddjur och äter främst vanlig groda, åkergroda och olika paddarter. Under vintermånaderna när groddjuren övervintrar kompletterar illern sin diet med:
- Smågnagare som sork och möss
- Fåglar och fågelägg
- Fiskar som den fångar i grunt vatten
- Ryggradslösa djur som maskar och insekter
Att illern är så beroende av groddjur för sin överlevnad gör den extra sårbar. För när våtmarker försvinner och grodpopulationer minskar, så försvinner illerns viktigaste födokälla.
Fortplantning och uppfödning
Illern parar sig under våren (mars–juni) och honan föder 5–10 ungar efter cirka 40 dagars dräktighet. Ungarna föds i ett skyddat bo och är blinda och hjälplösa de första veckorna.
Visste du att...
Hoten mot illern i Sverige
Habitatförlust i jordbrukslandskapet
Det moderna jordbrukets rationalisering är det största hotet mot illern. Dränering av våtmarker, rensning av diken och borttagning av åkerkanter har drastiskt minskat illerns livsmiljöer.
Försvunna småbiotoper
Öppna diken ersätts med rördränering, stenmurar rensas bort och åkerkanter försvinner. Detta innebär både förlust av jaktmarker och vandringsstråk för illern.
Minskade grodpopulationer
När våtmarker försvinner minskar också groddjuren som är illerns viktigaste föda. Intensivt jordbruk med bekämpningsmedel påverkar även groddjurens överlevnad negativt.
Fragmentering av landskapet
Moderna infrastrukturprojekt som motorvägar och järnvägar fragmenterar illerns habitat och försvårar spridning mellan olika populationer. Detta ökar risken för isolerade, sårbara populationer med låg genetisk variation.
Klimatförändringarna
Klimatförändringarna påverkar illern både direkt och indirekt:
- Förändrade våtmarker – Torrare somrar och förändrade nederbördsmönster påverkar våtmarkernas kvalitet och utbredning
- Påverkan på groddjur – Klimatförändringarna slår hårt mot groddjurspopulationer, vilket minskar illerns födotillgång
- Förändrad vinterdödlighet – Mildare vintrar kan vara positivt, men extremväder och översvämningar kan också slå hårt mot illerbeståndet
Trafik och mänsklig påverkan
Illrar dödas ofta i trafiken när de korsar vägar mellan olika habitat. Det största hotet däremot är förlusten av de småbrutna jordbrukslandskapen, eftersom de behöver någonstans att bo och behöver kunna hitta varandra.
Konkurrens från andra mårddjur
Illern konkurrerar med andra mårddjur som mink och utter om boplatser och föda.
Vad tycker WWF behöver göras för illern?
För att stärka illern, och andra djur som lever i liknande livsmijlöer i Sverige, behöver vi återskapa ett rikare och mer sammanhängande jordbrukslandskap där våtmarker, småbiotoper och groddjur kan återhämta sig. När våtmarker dräneras och åkerkanter, diken och stenmurar försvinner, så försvinner även illerns föda och livsmiljöer. WWF anser därför att restaurering och skydd av våtmarker måste prioriteras, tillsammans med åtgärder som bevarar öppna diken, småvatten och naturliga kantzoner i odlingslandskapet.
Genom att kombinera naturvårdsinsatser, hållbart jordbruk och ett starkt klimatarbete kan vi förbättra förutsättningarna för både illern och de många andra arter som är beroende av ett levande, variationsrikt jordbrukslandskap.
Lär dig mer om illern
Hur ser illerns spillning ut?
Spillningen är cirka 5–8 cm lång, snodd i ändarna och innehåller ofta rester av groddjur. Den placeras ofta på exponerade platser som stenar eller stubbar nära vatten.
Vad är skillnaden mellan iller och mink?
Illern har en karakteristisk ansiktsmask med vit mun och mörka ögonpartier, medan minken har mörkare päls och saknar detta mönster. Illern är också något större och mer bunden till land än mink.
Varför minskar illern?
Främst på grund av habitatförlust när våtmarker dräneras och jordbrukslandskapet rationaliseras. Minskade grodpopulationer påverkar också illerns överlevnad kraftigt.
Kan vi vända den negativa trenden för illern?
Ja, genom att restaurera våtmarker, bevara småbiotoper i jordbrukslandskapet och bedriva hållbart jordbruk kan vi vända trenden och ge illern bättre förutsättningar att överleva.
Var kan man se iller i Sverige?
Illern finns främst i södra och mellersta Sverige, men är mycket skygg och nattaktiv. Bäst chans att se spår av iller är längs vattendrag, diken och åkanter i jordbrukslandskap.
Är illern farlig för människor?
Nej, illern är skygg och undviker människor. Den utgör ingen fara och attackerar endast om den känner sig trängd.
Sidan är granskad av mig

Therese WåtzArtexpert och biolog











































