Tillstånd i Sverige
- LC
Livskraftig (Least concern)
Arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
Antal i det vilda (år SJF 2021)
cirka 400 000–500 000 individer
Källa: Artdatabanken
-
Vetenskapligt namn
Rådjur (capreolus capreolus)
-
Storlek och livslängd
Längd: kropp 95–135 cm, svans 2–4 cm, mankhöjd 63–75 cm.
Vikt: 18–36 kg.Livslängd: Rådjur kan bli upp till 20 gamla, men blir normalt knappt 10 år.
-
Utbredning
Rådjur finns i nästan hela Sverige , utom i fjällkedjan. Rådjur finns också i stora delar av Europa, även i Sydeuropa, och österut enda till Kaukasus och västra Ryssland.
Idag är rådjuret ett av Sveriges vanligaste hjortdjur och förekommer i nästan hela landet, från söder ända upp till mellersta Norrland. Rådjur är landskapsdjur i Västmanland. Rådjuret är det minsta hjortdjuret; det är ett smidigt och vaksamt djur som rör sig lätt i skogar, åkrar och kulturlandskap.
Rådjur har funnits i Sverige sedan istiden och har länge varit en naturlig del av det svenska landskapet. Idag klassas rådjuren som livskraftiga, men så har det inte alltid varit. När det blev tillåtet för vanligt folk (allmogen) att jaga rådjur i slutet av 1700-talet , ledde det till att rådjursstammen minskade kraftigt. Och vid mitten av 1800-talet fanns det bara omkring 50 rådjur kvar i hela landet, alla i Skåne. Det var inte förrän rådjuret blev fridlyst som stammen sakta kunde öka igen. Sedan under 1900-talet ökade antalet rådjur snabbt, särskilt i takt med mildare vintrar, ökad skogstillväxt och mer jordbruksmark.
Vad kallas rådjur utifrån sitt kön och ålder?
Bock: hane
Get: hona
Kid: unge
Varför dör rådjur?
Jakt
Jakt är den enskilt största dödsorsaken för rådjur i Sverige och den faktor som påverkar stammen mest. Hur hårt rådjuren jagas har stor betydelse för hur många de blir lokalt. I områden med mycket rovdjur kan jaktens betydelse minska något.
Rådjur är ett av de vanligaste bytesdjuren i Sverige. Årligen skjuts cirka 200 000 rådjur, jämfört med 80 000 älgar och 100 000 vildsvin.
Rovdjur
Rådjur tas främst av räv, lodjur och i vissa områden även varg. Räven är ett särskilt hot mot nyfödda kid under våren. Det är vanligt att räven dödar kring hälften av alla rådjurskid under deras första sommar.
Lodjur kan påverka rådjursstammen kraftigt lokalt, särskilt i skogsdominerade områden.
Vinterförhållanden
Rådjur är känsliga för hårda vintrar. Djup snö och kyla gör det svårt att komma åt mat, och djuren tvingas använda mycket energi för att röra sig. Kid, gamla djur och svaga individer löper störst risk att dö under stränga vintrar, särskilt om vintern kommer tidigt eller blir lång. Stödutfodring uppskattas vintertid.
Trafikolyckor
Trafiken är en vanlig dödsorsak för rådjur. Varje år dödas tiotusentals rådjur i trafiken i Sverige. Det skedde 51 440 viltolyckor med rådjur år 2025.
Olyckorna är vanligast under vår och höst, när djuren rör sig mer, samt under brunsten då bockarna är mindre försiktiga. Vägar som går genom skogs- och jordbrukslandskap innebär störst risk.
Sjukdomar och parasiter
Rådjur kan bära på olika parasiter, som lungmask, mag-tarmparasiter och fästingar. För friska djur är dessa oftast inget stort problem, men i kombination med svält, stress eller hårda vintrar kan de försvaga djuren och bidra till dödlighet.
Övrigt
Under brunsten kan råbockar slåss med varandra, men allvarliga skador är relativt ovanliga. Rådjur kan också skadas eller dö genom att fastna i slåttermaskiner, stängsel eller nät.
Spårskola: rådjur
WWF om rådjur
Skogen behöver få vara en plats för ett väl fungerande ekosystem med rik biologisk mångfald, där klövvilt är en viktig del. När både klövviltsamhällen och markanvändning förändras på grund av klimatförändringar påverkas också de ekologiska sambanden mellan klövvilt och biologisk mångfald. WWF anser att mer forskning behövs för att underlätta samförvaltningen av klövvilt och skog.
Vårt mål är att populationerna av klövvilt i Sverige är livskraftiga och att förvaltningen är långsiktig, hållbar, adaptiv samt bygger på en ekosystembaserad helhetssyn där både naturens och människans intressen tas i beaktande.
WWF tycker att det är viktigt med samverkan mellan markägare, jägare, myndigheter och andra aktörer för att skapa balans mellan klövviltsstammar, rovdjur, biologisk mångfald och samhällsintressen såsom minskade skador på skog och grödor samt färre trafikolyckor.
Läs mer om vilt som råvara i Köttguiden.
Lär dig mer om rådjur
Hur fungerar rådjurens parningsperiod?
Parningstiden är på sensommaren, i juli och augusti. Revirbocken söker upp potentiella partners och kontrollerar att de närmar sig högbrunst. Hondjuren (geten) är mottagliga för parningen under ett dygn.
Till skillnad från andra hjortdjur samlas inte brunstande rådjur i större grupper. Bocken uppvaktar geten kort och intensivt genom att hetsa och springa i cirklar eller åttor.
Under den här tiden kan bockar slåss med varandra, och ibland skadar de varandra med hornen. De gnider också hornen mot träd för att markera sitt revir, vilket kan skada unga träd och fruktträd i trädgårdar.
Efter parningen dröjer det till vintern innan fostren börjar utvecklas. I maj eller juni föds oftast 1–3 kid, men dödligheten är relativt hög. Kiden ligger gömda i högt gräs eller under buskar medan honan letar mat.
Hur ser rådjurs svans ut?
Svansen är mycket kort och hänger inte ned. Hos honor finns dock oftast en hårtofs längst ned, vilken kan misstas för en svans. Hanarna har däremot hårtofsen under magen.
När tappar rådjur sina horn?
Hanen, som kallas råbock, har horn som är ungefär 20–25 cm långa och pekar uppåt, oftast med upp till tre taggar. Honan, rågeten, har inga horn. Hornen växer fram under vintern och är då täckta av mjuk hud (basthud) som fejas rena på våren. Inget annat svenskt klövvilt fejar så tidigt. Bockarna fejar hornen genom att gnida dem mot buskar och småträd så att den mjuka huden lossnar. De gnider också hornen mot träd för att markera sitt revir, vilket kan skada unga träd och fruktträd i trädgårdar. Bockarna etablerar sina revir under våren och försvarar den fram till brunsten i juli-augusti. De fäller sedan sina horn på hösten eller i början av vintern.
Hur känner man igen rådjuret?
Rådjur är det minsta hjortdjuret i Sverige och kan förväxlas med dovhjort. Rådjurets päls är rödbrun på sommaren, med en lite ljusare mage. På vintern blir pälsen mörkbrun eller gråbrun och då syns ofta en tydligt vit bakdel. Kiden (ungarna) är bruna till rödbruna och har många vita ränder och fläckar. Huvudet är ganska kort med spetsig nos och långa öron.
Kan jag ta hem ett ”övergivet” rådjurskid?
Att ta hand om ett vilt djur är inte tillåtet enligt svensk lag.
På våren och sommaren är det vanligt att stöta på vilda djurungar som verkar ensamma, till exempel rådjurskid, älgkalvar, harungar och fågelungar. Det kan se ut som om de är övergivna, men i de allra flesta fall är föräldrarna i närheten och håller uppsikt utan att synas.
Låt därför djurungarna vara och undvik att röra eller störa dem. Vilda djur är fredade och får inte hållas instängda utan särskilt tillstånd. Den som tar hand om en djurunge, även med goda avsikter, kan göra sig skyldig till brott mot jaktlagen – även om ungen verkar ha svårt att klara sig själv.
Vad äter rådjur?
Rådjur trivs i alla sorters skog, gärna där det finns öppna ytor som gläntor, ängar och åkrar. På sommaren äter de mest örter, gräs, blad och skott från buskar och små träd, men också lite bär och ris. Från kväll till tidig morgon går de ofta ut på ängar och åkrar med raps eller säd för att beta färska, daggvåta växter. De söker sig också gärna till trädgårdar, där de kan göra skada genom att äta på buskar och unga träd.
På vintern lever rådjuren främst av kvistar, sly och gräs som de skrapar fram ur snön med klövarna. Under den kalla tiden samlas de ofta i små grupper för att lättare hitta mat och skydda sig mot rovdjur, främst räven. När de blir skrämda varnar de med korta, skällande ljud.
Sidan är granskad av mig
Benny GäfvertExpert rovdjur
Rovdjursexpert med skogsmästarexamen via SLU och Vilmästarexamen Öster-Malma. Mina specialområden är viltförvaltning generellt, jakt- och skogsfrågor.
Mer om mig-
Mufflonfår
-
Dovhjort
-
Klövvilt i Sverige
-
Vildsvin
-
Kronhjort
-
Iller
-
Visent
-
Älg
-
Igelkott
-
Floddelfiner
-
Brunbjörn
-
Tiger
-
Svenska stora rovdjur
-
Varg
-
Järv
-
Brunbjörn
-
Lodjur
-
Myrkotten
-
Lemuren
-
Afrikas stora kattdjur
-
Utter
-
Tumlare i Östersjön
-
Valar
-
Spanskt lodjur
-
Snöleopard
-
Orangutang
-
Schimpans
-
Sälar
-
Sjöko
-
Röd panda
-
Pandan
-
Späckhuggare
-
Fjällräv
-
Isbjörn
-
Elefant
-
Bonobo
-
Gepard
-
Gorillor i Afrika
-
Fladdermöss
-
Bergsgorilla
-
Noshörning
-
Delfiner
