Tillstånd i Sverige
- LC
Livskraftig (Least concern)
Arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
Antal i det vilda (år 2024/2025, efter jaktåret. Naturvårdsverket, 2025.)
Cirka 325 000 individer*
Källa: Artdatabanken
-
Vetenskapligt namn
Vildsvin (Sus scrofa)
-
Storlek och livslängd
*En ny metod för att uppskatta vildsvinspopulationens storlek ska tas fram under 2026.
Storlek: Ett fullvuxet vildsvin blir omkring 1 meter i mankhöjd och drygt 1,5 meter långt.
Vikt: Suggan (honan) väger 80-90 kg, medan galten (hanen) kan väga uppemot 150 kg. Enstaka individer kan väga dubbelt så mycket.
Livslängd: Vildsvin kan bli 10–15 år, men de flesta blir inte mer än 4–5 år. -
Utbredning
Vildsvin finns i södra och mellersta Sverige, söder om Gävleborg samt Dalarna.
Vildsvinet är ett av Europas mest livskraftiga viltarter, känt för sin extrema anpassningsförmåga och höga förökningstakt. Det är Sveriges vildsvinsstam ett bra exempel på. Efter att ha minskat i antal tidigare, har vildsvinet idag kunnat återhämtat sig och till och med kunnat visa på en kraftig ökning.
Hur länge har vildsvinet funnits i Sverige?
Vildsvinet har en lång historia i Sverige. I spåren av inlandsisens tillbakadragande för omkring 11 000 år sedan etablerade sig vildsvinet i södra Sverige. Under lång tid var arten relativt vanlig, men intensiv jakt och jordbrukets framväxt gjorde vildsvinet till en konkurrent till grisen. Korsningar mellan vildsvin och tamgris förekom, vilket kan ha bidragit till artens tillbakagång.
Under 1900-talet återinfördes arten i hägn, och under 1970-talen rymde flera individer och etablerade sig i Södermanland. Riksdagen beslutade 1988 att vildsvin ska få finnas kvar, eftersom de tillhörde Sveriges ursprungliga fauna. Arten kan reproducera sig året om och sprider sig snabbt.
Vad kallas vildsvin utifrån sitt kön och ålder?
- Galt: hane
- Sugga: hona
- Gylta: hona som inte fått kultingar
- Fjoling: årsgris
- Kulting: unge
Vildsvinets påverkan på naturen
I vissa områden idag kan vildsvinens framfart orsaka skador på grödor och unga träd, vilket skapat konflikter med markägare och lantbrukare. Samtidigt spelar arten en viktig ekologisk roll, för genom sitt bökande bidrar vildsvinet till spridning av växtarter och en ökad omsättning av näringsämnen i skogsmarken.
Utbredning och tillstånd
I Sverige finns det uppskattningsvis 325 000 vildsvin efter jaktåret 2024/2025 (Naturvårdsverket, 2025). Vildsvinen finns i alla län från Värmland, Dalarna och Gävleborgs län och söderut. Men milda vintrar gör att stammen växer snabbt och sprider sig längre norrut. Därför finns en oro för att återetableringen av vildsvin kan leda till att andra arter minskar, exempelvis markhäckande fåglar som har sina reden och ägg på marken.
Faktorer som påverkar vildsvinets överlevnad
Jakt
Jakt är den viktigaste dödsorsaken för vildsvin i Sverige och det främsta förvaltningsverktyget för att reglera stammen. Cirka 150 000 vildsvin fälldes jaktåret 2024/25 (Naturvårdsverket, 2025).
Eftersom vildsvinet har hög reproduktionsförmåga krävs ett kontinuerligt jakttryck för att begränsa populationens tillväxt, särskilt i områden med många vildsvin som orsakar skador på jordbruket.
Vinterförhållanden
Vildsvin är relativt tåliga, men kan påverkas negativt av hårda vintrar. Djup snö, långvarig kyla och isbildning i marken försvårar tillgången till föda. Kultingar och svaga individer löper störst risk att dö vid svåra vinterförhållanden.
Trafikolyckor
År 2025 registrerades 10 467 trafikolyckor med vildsvin. Vildsvin rör sig ofta i grupper och kan plötsligt ta sig ut på vägar, särskilt i skymning och mörker. Olycksrisken är högst på vägar med medelhög trafik och i närheten av attraktiva födoområden såsom åkrar och betesmarker.
Trafikintensiteten påverkar också deras beteende. Ju fler bilar som passerar på en väg, desto färre vildsvin vågar korsa den. Men vägar som passerar nära attraktiva odlingsfält korsas oftare av vildsvin, eftersom maten lockar dem.
Sjukdomar
Vildsvin kan bära flera sjukdomar och parasiter, bland annat trikiner, salmonella och afrikansk svinpest. Afrikansk svinpest utgör ett allvarligt hot mot både vildsvin och tamgrisnäringen, även om sjukdomen inte smittar människor. Parasiter och sjukdomar påverkar främst djurens kondition och överlevnad, särskilt hos unga individer.
Rovdjur
Rovdjur utgör inte något större hot för vildsvin. Det är framför allt årsgrisar som blir vargarnas byte. Storvuxna vildsvin tycks framgångsrikt kunna avvärja vargattacker. Ibland kan räv (och förmodligen även lodjur) lyckas ta nyfödda kultingar, men det sker inte i någon stor utsträckning.
Övrigt
Konflikter mellan vildsvin förekommer, framför allt mellan galtar under brunsten. Fast konflikterna leder sällan till dödliga skador. Suggor kan däremot kraftfullt försvara sina kultingar mot upplevda hot.
Vildsvin kan också skadas eller dö genom att fastna i stängsel eller andra hinder i landskapet, särskilt i närheten av jordbruksmark och inhägnader.
Spårskola: vildsvin
WWF om vildsvin
WWF värnar om att arten finns och att förvaltningen som genomförs, sker på ett ansvarsfullt vis.
WWF tycker att det är viktigt med samverkan mellan markägare, jägare, myndigheter och andra aktörer för att skapa en bra balans mellan klövviltsstammar, rovdjur, biologisk mångfald och samhällsintressen såsom minskade skador på grödor samt färre trafikolyckor.
Läs mer om vilt som råvara i Köttguiden.
Lär dig mer om vildsvin
Har alla vildsvin betar?
Både galten och suggan har betar, men galtens betar är större och kan bli över 20 cm. Vildsvinens betar slutar aldrig att växa och slipas vassa mot överkäkens kortare, böjda hörntänder.
Hur många kultingar kan ett vildsvin få?
Vildsvin kan få ungar när som helst under året, men det är vanligast att de får ungar under eftervintern, våren och försommaren. Suggan är dräktig i strax under fyra månader. En ung sugga föder i genomsnitt 3-4 kultingar, medan en sugga som uppnått tre års ålder vanligtvis får 5-6 kultingar.
Nyfödda kultingar väger ungefär ett kilo. Varje kulting väljer en egen spene, så antalet spenar på en sugga kan tyda på hur många kultingar hon har. Vildsvin kan få ungar när som helst under året, men det är vanligast att de får ungar under eftervintern, våren och försommaren. Suggan är dräktig i strax under fyra månader. En ung sugga föder i genomsnitt 3-4 kultingar, medan en sugga som uppnått tre års ålder genomsnittligt får 5-6 kultingar.
Nyfödda kultingar väger ungefär ett kilo. Varje kulting väljer en egen spene, så antalet spenar på en sugga kan tyda på hur många kultingar hon har.
Hur ser vildsvin ut?
Vildsvinets päls är mörkt gråbrun, nästan svart, under vintern. Pälsen består av grova täckhår samt en krullig, isolerande underull som skyddar mot kyla. Hårstråna är mörka vid roten och ljusare mot spetsarna, som ofta är kluvna.
Under sommaren är pälsen tunnare och mer korthårig, vilket ger djuret en ljusare färg. Kultingarna har en karaktäristisk långrandig päls i gula och mörka nyanser under sina första månader, innan de gradvis blir mer enfärgade.
Kan vildsvin göra nytta i skogen?
I intensivt brukade skogar med jämnåriga träd av samma art saknas ofta många av de växter som normalt hör hemma i skogsmiljöer. Det gör att dessa miljöer också blir mindre attraktiva för många djurarter. Här kan vildsvinet spela en viktig roll, visar forskning från SLU.
Genom sitt bökande fungerar vildsvinet som en ekosystemingenjör, som blottlägger marken och skapar utrymme för växter som annars skulle ha svårt att etablera sig. Det här kan öka den biologiska mångfalden i skogar med låga naturvärden och gynna både insekter och däggdjur. Samtidigt kan vissa arter missgynnas. Studier visar till exempel att växter som inte är beroende av pollinering gynnas av bökandet, vilket i förlängningen kan påverka pollinerande insekter negativt.
Du kan läsa mer om detta här.
Vad äter vildsvin?
Vildsvin är allätare. De gillar grönsaker och rötter, men ibland äter de också smådjur som daggmaskar, möss, ormar, fågelungar, as och ägg. Med sitt tryne letar de mat i marken och kan gräva upp en hel fotbollsplan på en enda natt. De tycker om fallfrukt, majs, potatis.
Hur bra kan vildsvin se, höra och lukta?
Vildsvinet har ett mycket välutvecklat luktsinne och en god hörsel, medan synen är relativt svag. Observationer tyder till exempel på att vildsvinet kan ta hjälp av luktsinnet för att känna lukten av en människa på över 500 meters avstånd.
Arten uppvisar även ett särskilt luktbeteende, kallat flehmen, där överläppen dras tillbaka, munnen öppnas och djuret andas in kraftigt. Det förekommer när olika kön mötts, vilket visar hur stor betydelse dofter har i vildsvinens sociala kommunikation. Detta förstärks av att galtar markerar sina aktivitetsområden med både saliv och urin, samt av att både unga och äldre djur regelbundet nosar på varandra vid möten.
Hur ser man tecken på vildsvin i naturen?
Vildsvinens närvaro i skog och mark är lätt att upptäcka eftersom de lämnar tydliga spår efter sig. Markytan blir ofta kraftigt omrörd med uppbrutna tuvor, sönderrivna växter samt gropar och fåror efter vildsvinens bökande. Träd kan få barken bortnött längst ner på stammen när vildsvin gnider sig mot dem. I fuktiga miljöer syns ofta breda, grunda gropar där djuren har gyttjebadat, särskilt under varma sommarmånader.
Spillningen består oftast av platta, hoplagda kulor som ligger samlade som en liten hög. Formen varierar beroende på födoval; vid spannmålsrik diet kan spillningen i stället bilda en sammanhängande korv med tydliga växtrester.
Som klövvilt lämnar vildsvinet karakteristiska spår. Varje fotavtryck består av två större klövar med rundad framkant samt två mindre lättklövar som ofta syns snett bakom eller vid sidan.
Hur snabbt kan ett vildsvin springa?
Vildsvinet är i grunden ett långsamt och försiktigt djur som vanligen förflyttar sig i lugn takt när den söker föda eller rör sig genom sitt område. Med de kan komma upp till 50 km/timme.
De snabba ruscherna är ofta korta, för att skapa avstånd till ett upplevt hot eller för att undersöka något som väckt deras uppmärksamhet. Vildsvinens kompakta, spolformade kropp och kraftfulla benstomme gör att de kan accelerera effektivt även genom tät vegetation och ojämn terräng, vilket är en viktig anpassning i deras naturliga miljö.
Lever vildsvin i flock?
Ja, flock av vildsvin består av suggor (honor), gyltor (honor som inte fått kultingar), fjolingar (årsgrisar ) och kultingar (ungar). Ledarsuggan leder gruppen och lär sina ungar ett funktionellt och socialt beteende. Kultingar kan också tillfälligt följa en annan sugga med kultingar.
När galtarna är ett år stöts de bort ur flockarna. De kan leva något år med jämnåriga galtar, för att sedan från två års ålder leva som enstöringar.
Galtarna (hanar) lever ensamma, förutom under parningstider.
Sidan är granskad av mig
Benny GäfvertExpert rovdjur
Rovdjursexpert med skogsmästarexamen via SLU och Vilmästarexamen Öster-Malma. Mina specialområden är viltförvaltning generellt, jakt- och skogsfrågor.
Mer om mig-
Mufflonfår
-
Dovhjort
-
Klövvilt i Sverige
-
Rådjur
-
Kronhjort
-
Iller
-
Visent
-
Älg
-
Igelkott
-
Floddelfiner
-
Brunbjörn
-
Tiger
-
Svenska stora rovdjur
-
Varg
-
Järv
-
Brunbjörn
-
Lodjur
-
Myrkotten
-
Lemuren
-
Afrikas stora kattdjur
-
Utter
-
Tumlare i Östersjön
-
Valar
-
Röd panda
-
Snöleopard
-
Sälar
-
Schimpans
-
Pandan
-
Orangutang
-
Spanskt lodjur
-
Sjöko
-
Späckhuggare
-
Delfiner
-
Noshörning
-
Gepard
-
Bergsgorilla
-
Fjällräv
-
Isbjörn
-
Bonobo
-
Gorillor i Afrika
-
Elefant
-
Fladdermöss
