Tillstånd i Sverige
- LC
Livskraftig (Least concern)
Arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
Antal i det vilda (år 2024/2025 efter jaktåret (Naturvårdsverket, 2026).)
Cirka 318 000 vildsvin
Källa: Artdatabanken
-
Vetenskapligt namn
Vildsvin (Sus scrofa)
-
Storlek och livslängd
Storlek: Ett fullvuxet vildsvin blir omkring 1 meter i mankhöjd och drygt 1,5 meter långt.
Vikt: Suggan (honan) väger 80-90 kg, medan galten (hanen) kan väga uppemot 150 kg. Enstaka individer kan väga dubbelt så mycket.
Livslängd: Vildsvin kan bli 10–15 år, men de flesta blir inte mer än 4–5 år. -
Utbredning
Vildsvin finns i södra och mellersta Sverige, söder om Gävleborg samt Dalarna.
Vildsvinet är ett av Europas mest livskraftiga viltarter, känt för sin extrema anpassningsförmåga och höga förökningstakt. Det är Sveriges vildsvinsstam ett bra exempel på. Efter att ha minskat i antal tidigare, har vildsvinet idag kunnat återhämtat sig och till och med kunnat visa på en kraftig ökning.
Hur länge har vildsvinet funnits i Sverige?
Vildsvinet har en lång historia i Sverige. När inlandsisen drog sig tillbaka för cirka 11 000 år sedan, etablerade sig vildsvinet i södra Sverige. För cirka 5 000 år sedan började människan hålla frigående tamsvin och odla sin mark, vilket resulterade i kraftig minskning av vildsvin i anslutning till jordbruksområden.
Under 1700-talet försvann de från de svenska skogarna. Men under 1940-talet återinfördes vildsvin i hägn och i mitten på 1970-talet etablerade sig grupper av förrymda vildsvin i sörmländska trakter. Populationen har därefter spridits, och under 2000-talet har vildsvin observerats i samtliga län i södra Sverige.
Idag räknas vildsvin som en del av vår svenska fauna, vilket betyder att de ska förvaltas så att populationsstorleken och dess hälsostatus är långsiktigt säkrad. Vildsvin kan reproducera sig året om och de sprider sig snabbt – idag finns vildsvin i nästan alla län från Dalarna, Värmland, Gävleborgs län och söderut.
Vad kallas vildsvin utifrån sitt kön och ålder?
- Galt: hane
- Sugga: hona
- Gylta: hona som inte fått kultingar
- Fjoling: årsgris
- Kulting: unge
Vildsvinets påverkan på naturen
I vissa områden idag kan vildsvinens framfart orsaka skador på grödor och unga träd, vilket skapat konflikter med markägare och lantbrukare. Samtidigt spelar arten en viktig ekologisk roll, för genom sitt bökande bidrar vildsvinet till spridning av växtarter och en ökad omsättning av näringsämnen i skogsmarken.
Utbredning och tillstånd
I Sverige finns det uppskattningsvis 318 000 vildsvin efter jaktåret 2024/2025 (Naturvårdsverket, 2026). Vildsvinen finns i alla län från Värmland, Dalarna och Gävleborgs län och söderut. Men milda vintrar gör att stammen växer snabbt och sprider sig längre norrut. Därför finns en oro för att återetableringen av vildsvin kan leda till att andra arter minskar, exempelvis markhäckande fåglar som har sina reden och ägg på marken.
Vad gör man om man träffar på vildsvin
Vildsvin är i regel skygga djur som helst undviker människor. Men om du mot förmodan stöter på ett vildsvin är det bästa att behålla lugnet och ge djuret gott om utrymme. Stanna upp, undvik att gå närmare och backa eller gå lugnt därifrån.
Tänk särskilt på detta:
- Håll avstånd. Försök aldrig mata, följa efter eller tränga ett vildsvin.
- Ge djuret en flyktväg. Gå gärna mot öppnare mark om det är möjligt, så att vildsvinet enkelt kan ta sig därifrån.
- Var extra försiktig om det finns kultingar. En sugga kan försvara sina ungar om hon upplever att de hotas. Dra dig lugnt tillbaka och lämna platsen.
- Håll hunden nära och kopplad. En lös hund kan stressa eller provocera vildsvinet och öka risken för en konflikt.
- Skräm inte djuret. Spring inte mot djuret och försök inte skrämma bort det på nära håll. Tala lugnt och avlägsna dig istället.
I sällsynta fall kan ett vildsvin göra ett snabbt utfall för att du ska flytta på dig. Stå inte kvar i vägen, utan backa då lugnt och ge djuret utrymme. Vildsvinet vill normalt undvika kontakt och lämnar platsen när det får möjlighet.
Faktorer som påverkar vildsvinets överlevnad
Jakt
Jakt är den viktigaste dödsorsaken för vildsvin i Sverige och det främsta förvaltningsverktyget för att reglera stammen. Cirka 150 000 vildsvin fälldes jaktåret 2024/25 (Naturvårdsverket, 2025).
Eftersom vildsvinet har hög reproduktionsförmåga krävs ett kontinuerligt jakttryck för att begränsa populationens tillväxt, särskilt i områden med många vildsvin som orsakar skador på jordbruket.
Vinterförhållanden
Vildsvin är relativt tåliga, men kan påverkas negativt av hårda vintrar. Djup snö, långvarig kyla och isbildning i marken försvårar tillgången till föda. Kultingar och svaga individer löper störst risk att dö vid svåra vinterförhållanden.
Trafikolyckor
År 2025 registrerades 10 467 trafikolyckor med vildsvin. Vildsvin rör sig ofta i grupper och kan plötsligt ta sig ut på vägar, särskilt i skymning och mörker. Olycksrisken är högst på vägar med medelhög trafik och i närheten av attraktiva födoområden såsom åkrar och betesmarker.
Trafikintensiteten påverkar också deras beteende. Ju fler bilar som passerar på en väg, desto färre vildsvin vågar korsa den. Men vägar som passerar nära attraktiva odlingsfält korsas oftare av vildsvin, eftersom maten lockar dem.
Sjukdomar
Vildsvin kan bära flera sjukdomar och parasiter, bland annat trikiner, salmonella och afrikansk svinpest. Afrikansk svinpest utgör ett allvarligt hot mot både vildsvin och tamgrisnäringen, även om sjukdomen inte smittar människor. Parasiter och sjukdomar påverkar främst djurens kondition och överlevnad, särskilt hos unga individer.
Rovdjur
Rovdjur utgör inte något större hot för vildsvin. Det är framför allt årsgrisar som blir vargarnas byte. Storvuxna vildsvin tycks framgångsrikt kunna avvärja vargattacker. Ibland kan räv (och förmodligen även lodjur) lyckas ta nyfödda kultingar, men det sker inte i någon stor utsträckning.
Övrigt
Konflikter mellan vildsvin förekommer, framför allt mellan galtar under brunsten. Fast konflikterna leder sällan till dödliga skador. Suggor kan däremot kraftfullt försvara sina kultingar mot upplevda hot.
Vildsvin kan också skadas eller dö genom att fastna i stängsel eller andra hinder i landskapet, särskilt i närheten av jordbruksmark och inhägnader.
Spårskola: vildsvin
WWF om vildsvin
WWF arbetar för att bevara biologisk mångfald och livskraftiga populationer av arter som förekommer naturligt i Sverige. Vildsvinet tillhör vår ursprungliga fauna och har en självklar plats i den svenska naturen. Vildsvin är inte är hotad art, istället handlar det om hur vi kan ge vildsvinen en plats i naturen utan att de skador de kan orsaka blir för stora. Vildsvinet är ett exempel på en art som utrotades från vårt land, men som har återetablerats bland annat genom aktiva åtgärder. WWF vill se en livskraftig vildsvinsstam, som förvaltas med hänsyn till både artens ekologiska betydelse och människors olika intressen.
Vildsvin spelar en viktig ekologisk roll, de påverkar sin omgivning på flera sätt. När de bökar efter föda rör de om i marken och blottlägger jord, något som kan skapa goda förutsättningar för vissa växter och smådjur. Forskning visar att vildsvin kan sprida frön genom spillning, päls och klövar, samtidigt som deras bökande kan skapa gynnsamma ytor för frön att gro.
Samtidigt kan vildsvin, särskilt om de är många lokalt, påverka andra arter och livsmiljöer negativt. Deras bökande kan ibland skada markvegetation och känsliga livsmiljöer, de kan äta eller trampa sönder ägg och bon hos markhäckande fåglar samt konkurrera med andra arter om föda. På kort sikt kan vårblommor minska, vilket kan påverka känsliga populationer av dagfjärilar. För lantbrukare som sköter artrika naturbetesmarker kan vildsvinsskador innebära merarbete. Vildsvin kan också orsaka skador på jordbruksmark och vara inblandade i trafikolyckor.
Smittspridning
Vildsvin kan drabbas av afrikansk svinpest. Eftersom det finns en risk att smittan då sprider sig till våra tamgrisar är det viktigt att arbeta för att förhindra att afrikansk svinpest drabbar vildsvinen i Sverige. Därför vill WWF att populationen ska fortsätta vara livskraftig och samtidigt förvaltas med hänsyn till vår natur och människors olika intressen. WWF anser att kostnaderna inte enbart ska bäras av de personer och näringar som drabbas.
Hållbar förvaltning av vildsvin
Eftersom vildsvin har en hög fortplantningsförmåga och dessutom är allätare, kan stammen öka snabbt under gynnsamma förhållanden. Det är därför viktigt med en långsiktig och lokalt anpassad förvaltning där markägare, lantbrukare, jägare, myndigheter och andra berörda samverkar.
En hållbar förvaltning handlar inte bara om att reglera vildsvinsstammen genom jakt, utan också om att förebygga och begränsa skador på andra sätt. Det kan exempelvis göras genom anpassad markanvändning, skydd av känsliga områden, stängsling och andra förebyggande insatser.
Kunskap om vildsvinens rörelsemönster, födosök och påverkan på jord- och skogsbruk är också viktig för att kunna sätta in rätt åtgärder i tid. Förvaltningen behöver följas upp och anpassas över tid, med hänsyn till både markägares intressen, biologisk mångfald och fungerande ekosystem.
Jakt på vildsvin
För WWF är det viktigt att jakt på vildsvin bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt. Jakten ska också vara ansvarsfull, med god jaktetik och hänsyn till djurens välfärd och den biologiska mångfalden. Jakt ska ske under bästa möjliga etiska former, både för de vilda djuren som jagas och för eventuella jakthundar.
Skottpengar
WWF är kritisk till skottpengar, det vill säga att jägare får betalt för varje vildsvin de skjuter. Det finns inga tydliga bevis för att sådana ekonomiska belöningar leder till färre vildsvin eller minskade skador på jordbruket. Det finns istället en risk att ersättningen flyttar fokus till att skjuta så många djur som möjligt, snarare än att långsiktigt förebygga och minska problemen.
Vildsvinskött
För den som äter kött ibland är vildsvinskött ett bra alternativ, då vildsvin som livsmedel är en värdefull resurs. När vilt jagas bör så mycket som möjligt av djuret tas tillvara. Om man äter kött ibland ser alltså WWF att fler upptäcker vildsvinskött som ett hållbart matval.
WWF anser att det är positivt att arbete pågår för att öka utbudet av vildsvinskött i livsmedelsbutiker och skolmåltider. Nu behöver politiken göra det enklare att få köttet från skogen till butik och restaurang. Fler lättillgängliga vilthanteringsanläggningar behövs – för mer svensk mat, stärkt livsmedelsberedskap och en bättre vildsvinsförvaltning.
Svenskt vildsvinskött får grönt ljus i WWF Köttguiden. Vildsvinskött är ett mycket näringsrikt och magert viltkött med högvärdigt protein (ca 23 g/100 g), järn, zink, magnesium och B-vitaminer.
Läs mer om viltkött i WWF Köttguiden.Lär dig mer om vildsvin
Har alla vildsvin betar?
Både galten och suggan har betar, men galtens betar är större och kan bli över 20 cm. Vildsvinens betar slutar aldrig att växa och slipas vassa mot överkäkens kortare, böjda hörntänder.
Hur många kultingar kan ett vildsvin få?
Vildsvin kan få ungar när som helst under året, men det är vanligast att de får ungar under eftervintern, våren och försommaren. Suggan är dräktig i strax under fyra månader. En ung sugga föder i genomsnitt 3-4 kultingar, medan en sugga som uppnått tre års ålder vanligtvis får 5-6 kultingar.
Nyfödda kultingar väger ungefär ett kilo. Varje kulting väljer en egen spene, så antalet spenar på en sugga kan tyda på hur många kultingar hon har. Vildsvin kan få ungar när som helst under året, men det är vanligast att de får ungar under eftervintern, våren och försommaren. Suggan är dräktig i strax under fyra månader. En ung sugga föder i genomsnitt 3-4 kultingar, medan en sugga som uppnått tre års ålder genomsnittligt får 5-6 kultingar.
Nyfödda kultingar väger ungefär ett kilo. Varje kulting väljer en egen spene, så antalet spenar på en sugga kan tyda på hur många kultingar hon har.
Hur ser vildsvin ut?
Vildsvinets päls är mörkt gråbrun, nästan svart, under vintern. Pälsen består av grova täckhår samt en krullig, isolerande underull som skyddar mot kyla. Hårstråna är mörka vid roten och ljusare mot spetsarna, som ofta är kluvna.
Under sommaren är pälsen tunnare och mer korthårig, vilket ger djuret en ljusare färg. Kultingarna har en karaktäristisk långrandig päls i gula och mörka nyanser under sina första månader, innan de gradvis blir mer enfärgade.
Kan vildsvin göra nytta i skogen?
I intensivt brukade skogar med jämnåriga träd av samma art saknas ofta många av de växter som normalt hör hemma i skogsmiljöer. Det gör att dessa miljöer också blir mindre attraktiva för många djurarter. Här kan vildsvinet spela en viktig roll, visar forskning från SLU.
Genom sitt bökande fungerar vildsvinet som en ekosystemingenjör, som blottlägger marken och skapar utrymme för växter som annars skulle ha svårt att etablera sig. Det här kan öka den biologiska mångfalden i skogar med låga naturvärden och gynna både insekter och däggdjur. Samtidigt kan vissa arter missgynnas. Studier visar till exempel att växter som inte är beroende av pollinering gynnas av bökandet, vilket i förlängningen kan påverka pollinerande insekter negativt.
Du kan läsa mer om detta här.
Vad ska man göra om man träffar ett vildsvin?
Vildsvin är i regel skygga djur som helst undviker människor. Men om du mot förmodan stöter på ett vildsvin är det bästa att behålla lugnet och ge djuret gott om utrymme. Stanna upp, undvik att gå närmare och backa eller gå lugnt därifrån.
Är det säkert att äta vildsvinskött?
Vildsvinskött är ett mycket näringsrikt och magert viltkött med högvärdigt protein (ca 23 g/100 g), järn, zink, magnesium och B-vitaminer.
Svenskt vildsvinskött som säljs i matbutikerna kommer från en vilthanteringsanläggning som är godkänd av Livsmedelsverket. Hit lämnar jägarna köttet och kvaliteten kontrolleras.
Köttet ska vara testat för trikiner samt även cesium-137 om djuret kommer från ett område som påverkats av nedfall från Tjernobylolyckan.
Läs mer om viltkött i WWF Köttguiden.
Hur bra kan vildsvin se, höra och lukta?
Vildsvinet har ett mycket välutvecklat luktsinne och en god hörsel, medan synen är sämre. Observationer tyder till exempel på att vildsvinet kan känna lukten av en människa på långt avstånd.
Arten uppvisar även ett särskilt luktbeteende, kallat flehmen, där djuret drar tillbaka överläppen, öppnar munnen och andas in kraftigt. Det förekommer när olika kön möts och det visar hur stor betydelse dofter har i vildsvinens sociala kommunikation. Detta förstärks av att galtar markerar sina aktivitetsområden med både saliv och urin, samt av att både unga och äldre djur regelbundet nosar på varandra vid möten.
Hur ser man tecken på vildsvin i naturen?
Vildsvinens närvaro i skog och mark är lätt att upptäcka eftersom de lämnar tydliga spår efter sig. Markytan blir ofta kraftigt omrörd med uppbrutna tuvor, sönderrivna växter samt gropar och fåror efter vildsvinens bökande. Träd kan få barken bortnött längst ner på stammen när vildsvin gnider sig mot den. I fuktiga miljöer syns ofta breda, grunda gropar där djuren har gyttjebadat, särskilt under varma sommarmånader.
Spillningen består oftast av mindre kulor som pressats ihop och ligger samlade i en hög. Formen varierar beroende på födoval: vid spannmålsrik diet kan spillningen i stället bilda en sammanhängande korv med tydliga växtrester.
Vildsvinet är ett klövdjur och lämnar karakteristiska spår. Varje fotavtryck består av två större klövar med rundad framkant samt två mindre lättklövar som ofta syns snett bakom eller vid sidan. Man kan ofta se spår och andra tecken efter vildsvinens närvaro. På dagarna är de inte så aktiva, därför ser man dem inte lika ofta.
Hur snabbt kan ett vildsvin springa?
Vildsvinens närvaro i skog och mark är lätt att upptäcka eftersom de lämnar tydliga spår efter sig. Markytan blir ofta kraftigt omrörd med uppbrutna tuvor, sönderrivna växter samt gropar och fåror efter vildsvinens bökande. Träd kan få barken bortnött längst ner på stammen när vildsvin gnider sig mot den. I fuktiga miljöer syns ofta breda, grunda gropar där djuren har gyttjebadat, särskilt under varma sommarmånader.
Spillningen består oftast av mindre kulor som pressats ihop och ligger samlade i en hög. Formen varierar beroende på födoval; vid spannmålsrik diet kan spillningen i stället bilda en sammanhängande korv med tydliga växtrester.
Vildsvinet är ett klövdjur och lämnar karakteristiska spår. Varje fotavtryck består av två större klövar med rundad framkant samt två mindre lättklövar som ofta syns snett bakom eller vid sidan. Man kan ofta se spår och andra tecken efter vildsvinens närvaro. På dagarna är de inte så aktiva, därför ser man dem inte lika ofta.
Lever vildsvin i flock?
Ja, flock av vildsvin består av suggor (honor), gyltor (honor som inte fått kultingar), fjolingar (årsgrisar ) och kultingar (ungar). Ledarsuggan leder gruppen och lär sina ungar ett funktionellt och socialt beteende. Kultingar kan också tillfälligt följa en annan sugga med kultingar.
När galtarna är ett år stöts de bort ur flockarna. De kan leva något år med jämnåriga galtar, för att sedan från två års ålder leva som enstöringar.
Galtarna (hanar) lever ensamma, förutom under parningstider.
Vad äter vildsvin?
Vildsvin är allätare. De gillar grönsaker och rötter, men ibland äter de också smådjur som daggmaskar, möss, ormar, fågelungar, as och ägg. Med sitt tryne letar de mat i marken och kan gräva upp en hel fotbollsplan på en enda natt. De tycker om fallfrukt, majs, potatis.
Är vildsvin farliga?
Vildsvin är i regel lugna djur som helst undviker människor. Bilden av vildsvinet som aggressivt och farligt stämmer inte. För dig som rör sig i skog och mark är risken att skadas av vildsvin i stort sett obefintlig.
Vildsvin är främst aktiva under natten och vilar ofta i tät ungskog, vassområden eller annan tät vegetation på dagen. Under sommarens ljusa kvällar och tidiga morgnar kan de ibland vara ute även när det är ljust.
Precis som andra vilda djur kan vildsvin ändå försvara sig om de känner sig trängda, hotade eller inte kan ta sig därifrån. Risken att stöta på ett vildsvin är alltså störst vid eftersök av ett vildsvin som har skadats i samband med jakt eller en trafikolycka.
Vildsvin ser ganska dåligt, men har mycket bra hörsel och luktsinne. Prata därför gärna med ditt sällskap när du rör dig genom tät skog. Då kan djuren höra dig och få chans att gå undan. Tänk också på vindriktningen: om du har vinden i ryggen kan vildsvinen känna din doft på avstånd.
Sidan är granskad av mig

Annica ForsbergExpert rovdjur och viltförvaltning
Biolog med bas i Dalarna och bred erfarenhet av rovdjursfrågor – från fältarbete och praktisk förvaltning till nationellt och regionalt policyarbete, kommunikation och samverkan.
Mer om mig











































