Gå till huvudinnehållet
En dovhjort bland grönska.

Dovhjort

Tillstånd i Sverige

  • LC

Livskraftig (Least concern)

Arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.

Antal i det vilda (år 2021, SJF)

cirka 200 000–250 000 individer

Källa: Artdatabanken

🖤

Vill du stödja?

Bli Planetfadder nu!

Bli planetfadder

  • Vetenskapligt namn

    Dovhjort (dama dama)

  • Storlek och livslängd

    Storlek: Kroppslängden för ett fullvuxet handjur är upp till 160cm, mankhöjden 100 cm. Hinden är mindre än hjorten.

    Vikt: Hjorten kan väga upp till 140 kg, hinden väger ungefär hälften.

    Livslängd: En dovhjort kan leva upp till 20 år. Hanar blir sällan äldre än 8–10 år, medan honor kan leva betydligt längre, ibland över 19 år.

  • Utbredning

    Idag finns dovhjort lokalt i södra Sverige, upp till strax norr om Mälardalen. Spridningen norrut har gått långsamt då arten är dåligt anpassad till kalla vintrar.

Dovhjorten är en av världens mest spridda hjortarter och är också en av de viltarter som ökar snabbast i Sverige. Arten fördes till Sverige från östra Europa redan under 1500- och 1600-talen, när den hölls i hägn för jakt. Med tiden har dovhjortar både rymt och släppts ut, vilket har bidragit till att etablera frilevande stammar i landet.

I dag finns dovhjorten lokalt i södra Sverige och upp till strax norr om Mälardalen. Spridningen norrut har hittills gått långsamt, eftersom arten är relativt dåligt anpassad till stränga vintrar. I takt med klimatförändringar och mildare vintrar kan den dock komma att etablera sig längre norrut.

Dovhjorten lever i flock och rör sig gärna inom begränsade hemområden. Det gör den förhållandevis lätt att behålla där man vill ha den, vilket är en anledning till att den länge har introducerats och hållits i hägn. I Sverige har arten funnits i hägn sedan 1570, bland annat på Ölands södra udde där den fortfarande finns kvar i dag.

Vad kallas dovhjort utifrån sitt kön och ålder?

Hjort: hane
Hind: hona
Kolle: hona som ännu inte fått kalv
Fjoling: djur från förra året
Kalv: unge

Faktorer som påverkar dovhjortens överlevnad

Jakt

Dovhjorten är ett populärt vilt. Om avskjutningen blir för hög lokalt kan det minska stammen kraftigt, samtidigt behövs jakt för att hålla balansen och minska betesskador.

Numera fälls fler dovhjortar än älgar, trots att de finns koncentrerade till en liten del av landet. Runt år 2000 fälldes färre än 10 000 dovhjortar, 20 år senare är siffran omkring 80 000 per år.

Trafikolyckor

Kollisioner med fordon är ett stort hot, särskilt i områden med täta stammar. Varje år dör många dovhjortar i trafiken – enligt statistiken för 2025 dog 6 790 dovhjortar i viltolyckor.

Habitatförlust

Skogsavverkning, urbanisering och jordbruksförändringar kan minska tillgången på skydd (tät skog) och föda (ängar, jordbruksmark). Fragmenterade livsmiljöer gör också att djuren måste röra sig mer, vilket ökar risken för olyckor.

Sjukdomar och parasiter

Spridning av sjukdomar mellan hjortdjur kan påverka populationen, särskilt där djurtätheten är hög.

Klimatförändringar

Mildare vintrar kan gynna dovhjorten, men extrema väderhändelser och förändrad växtlighet kan på sikt påverka tillgången på föda.

Spårskola: dovhjort

  • Dovhjort spår, klövar.
  • En dovhjorts spårlöpa, ett spår av hjärtformade klövar
  • En dovhjort i profil tittar mot kameran, omgiven av grönt gräs. I bakgrunden syns en dovhjort bakifrån, som ser ut att beta.
  • Dovhjort spår, klövar.
  • En dovhjorts spårlöpa, ett spår av hjärtformade klövar
  • En dovhjort i profil tittar mot kameran, omgiven av grönt gräs. I bakgrunden syns en dovhjort bakifrån, som ser ut att beta.

  • Dovhjortens spår (klövar) är typiska för hjortdjur, och liknar rådjurets. Men till skillnad från rådjurets spår är dovhjortens klövar något större och mer trubbiga i formen.

WWF om dovhjort

Skogen behöver få vara en plats för ett väl fungerande ekosystem med rik biologisk mångfald, där klövvilt är en viktig del. När både klövviltsamhällen och markanvändning förändras på grund av klimatförändringar påverkas också de ekologiska sambanden mellan klövvilt och biologisk mångfald. WWF anser att mer forskning behövs för att underlätta samförvaltningen av klövvilt och skog. 

På grund av den relativt låga reproduktionen hos dovhjort och kronhjort (cirka en kalv om året) är det viktigt med en ansvarsfull förvaltning.

Vårt mål är att populationerna av klövvilt i Sverige är livskraftiga och att förvaltningen är långsiktig, hållbar, adaptiv samt bygger på en ekosystembaserad helhetssyn där både naturens och människans intressen tas i beaktande.

WWF tycker att det är viktigt med samverkan mellan markägare, jägare, myndigheter och andra aktörer för att skapa balans mellan klövviltsstammar, rovdjur, biologisk mångfald och samhällsintressen såsom minskade skador på skog och grödor samt färre trafikolyckor.

Läs mer om vilt som råvara i Köttguiden.

Lär dig mer om dovhjort

Hur kan brunsten påverka handjurets livslängd?

Hjortarna utvecklas betydligt långsammare än hindarna och kan inte sägas vara socialt könsmogna för än tidigast tre-fyra års ålder. De unga hjortarna, dvs fyra år eller yngre, har i närvaro av vuxna handjur mycket små möjligheter att konkurrera om hindarnas uppmärksamhet. Därför kommer deras chans till parning framförallt i slutet av brunsten när endast enstaka sent brunstande hindar finns tillgängliga och när de äldre hjortarna lämnat brunstplatserna.

Handjurens viktutveckling går i takt med hornutvecklingen och de når sin topp vid 5–8 års ålder, med vanligt förekommande vikter på över 90 kg. Men på senhösten tappar dessa stora hjortar regelmässigt en tredjedel av sin kroppsvikt pga den enorma påfrestning brunsten innebär. Detta kortar deras livslängd till i det närmaste hälften. Denna skillnad i livslängd mellan könen bör tolkas som en anpassning till ett parningssystem där en hjort på topp lever ett hårt, intensivt och kort liv, men hinner under dessa två-tre år sannolikt para sig med ett stort antal hindar.

Hur kan en hind lämna sin kalv efter födseln?

Det är hindarnas naturliga beteende att lämna kvar kalven bara några timmar efter födseln. Kalven gömmer sig gärna under en gran, i en hög med avverkningsrester eller i högt gräs. Och under de första dygnen i livet trycker de hårt vid fara, vilket gör att de lätt kan fångas med händerna, eftersom dem förblir som fastfrusna i sin liggande position.

Detta beteende går över vid 2–3 dygns ålder och då början kalven försöka fly undan vid upptäckt. Kalven lever därför sin första tid med enbart sin hind.

Först i slutet av sommaren börjar de följa hinden in i större grupper. Då börjar också dessa kalvar att samlas i små ”dagisgrupper” som följs åt, äter, leker och vilar i grupp.

Hur lever dovhjort?

Närbesläktade hindar lever tillsammans med kalvar och fjolårskalvar i familjegrupper, som ofta slår sig samman till större grupper under sommaren. Hjortar lever stora delar av året ensamma eller i små ungkarlsgrupper. 

Kan dovhjortar bröla?

Ja, liksom kronhjort brölar dovhjortarna för att avskräcka rivaler och locka till sig hindar. Brölet är ett mycket djupt, snarkande eller grymtande läte, olikt kronhjortens ganska lejonlika råmande.

Brunsten och parningstiden infaller under oktober till början av november. Hjortarna slåss för att avgöra dominansförhållanden och söker upp områden där hindarna uppehåller sig. De största hjortarna samlar ihop en grupp hindar på samma sätt som kronhjort och bevakar dessa mot rivaler.

När är dovhjortar mest aktiva?

Dovhjortar är ofta aktiva på dagen. Under stora delar av året lever hondjuren i egna flockar och handjuren i andra. Hindarna söker sig främst till platser med näringsrikt bete, medan handjuren i större utsträckning prioriterar mängden föda framför kvaliteten.

Vad äter dovhjort?

Dovhjorten beskrivs ofta som en gräsätare. Dovhjorten kan äta en hel del gräs och klara sig på det, men äter också del örter och blad från småträd och buskar. Under sommaren och hösten äter den också bär, och på senhösten och vintern äter den mycket ek- och bokollon och en del hästkastanjer. Under sommartid kan den även göra skada på diverse grödor och ungskog av bl.a. tall och gran genom sitt betande.

Dovhjorten är liksom alla andra hjortdjur en idisslare med 4 olika ”magar”. Det betyder att den intagna födan stöts upp efter en tids bearbetning av olika mikroorganismer, tuggas (idisslas), innan den sväljs ner igen för att då hamna i bladmagen och kommer slutligen i den egentliga magen, löpmagen, där det väsentliga näringsupptaget sker.

Hur kan dovhjortens tandutveckling och livslängd hänga ihop?

Liksom alla idisslare är dovhjortens tanduppsättning av stor betydelse för dess liv. De skall inte bara knipsa av födan, de skall dessutom klara den viktiga mekaniska sönderdelningen av födan vid idisslingen.

Tändernas kvalité bestämmer djurets totala livslängd. Här skiljer sig också de båda könen åt avsevärt. Tänderna på en 10-årig hanhjort är nämligen lika slitna som på en 18-årig hind, medan tänderna hos en 10-årig hind är lika slitna som en 5 årig hanhjort.

Handjuren sliter alltså sina tänder i det närmaste dubbelt så fort som hindarna, och lever följaktligen mycket kortare.

Hur kan jag känna igen dovhjort?

Vuxna hanar känns lätt igen på sina kraftiga horn och större kroppsstorlek (nästan dubbelt så stora än honor).

Dovhjorten kan variera kraftigt i utseende och pälsen kan gå från vit till mörkt brun, nästan svart. Den mest kända rödbruna färgen med vita prickar över rygg och flanker (påminner lite om Bambi) är den naturliga färgvarianten och övriga är ett resultat av tidigare riktad avel i fångenskap.

Hur reagerar hjort på fara?

Hjort studsar fram på i stort sett raka ben vid fara. Ett annat speciellt beteende som dovhjorten tillämpar för att undkomma fara är att förbli helt passiv stående eller liggande även när något potentiellt farligt passerar på nära håll.

När föds kalvarna?

Kalvarna föds från och med andra halvan av juni fram till någon vecka in i juli, vilket är en månad senare eller mer jämfört med älg, kronhjort, rådjur. Det kan bero på att de nyfödda kalvarna är känsliga för dåligt väder.

Dovhjorten får mycket sällan mer än 1 kalv per år. Efter födseln har hinden normalt mjölk under ca 8 månader, tom februari.

Vad är det som är så speciellt med dovhjortens bak?

Dovhjortens rumpa skiljer sig tydligt från övriga inhemska hjortdjur, särskilt den ganska långa svansens (15-20 cm) svarta ovansida och ljusa undersida, lite som en begravningsslips. Det gör också att när man ser en dovhjort bakifrån bildas en svart bokstav M över rumpan.

Sidan är granskad av mig

IMG_0172

Benny GäfvertExpert rovdjur

Rovdjursexpert med skogsmästarexamen via SLU och Vilmästarexamen Öster-Malma. Mina specialområden är viltförvaltning generellt, jakt- och skogsfrågor.

Mer om mig

Fler arter att läsa om

Se alla arter

Dela gärna:

Senast ändrad 23/04/26

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se