bjorn

stora rovdjur i Sverige

En viktig och självklar del av naturens biologiska mångfald

BLI FADDER

Det skygga lodjuret, den matglada björnen, den smidiga järven och den familjekära vargen – alla hör de hemma här. Våra stora rovdjur är en självklar del av den svenska biologiska mångfalden och ingår i ett viktigt samspel med våra andra vilda arter.

Fakta om våra fyra fantastiska stora

lodjur-top

LODJUR

Europas största kattdjur. Det skygga lodjuret har vid flera tillfällen röstats fram som svenska folkets mest populära djur.

fakta om lodjur

varg-s1

VARG

Vargen är våra hundars närmaste släkting. En vargflock är egentligen en vargfamilj bestående av mamma, pappa och ungar.

fakta om varg

sparskola-jarv-BILD5

JÄRV

En grävlingssläkting med lång svans och stora tassar. Järven förknippas ofta med fjällvärlden, men finns så långt ner som i Värmland.

fakta om järv

bjorn-ungar

BJÖRN

Trots att vi uppskattar samma blåbär är möten sällsynta. Björnen använder luktsinnet och sin goda hörsel för att undvika oss människor.

fakta om björn

varg-spar

SPÅRSKOLA ROVDJUR

Är det en varg som tassat förbi, eller var det en hund på promenad? Lär dig att tyda spåren från våra rovdjur!

WWFs spårskola

varg-1c

RAPPORTERA OBSERVATIONER

Har du sett varg, lo, järv eller björn – eller spår av dem. Dela dina observationer av rovdjur och se andras observationer över hela landet.

SKANDOBS.SE

lodjur-unge

Rovdjursskolan
– för lärare och elever

Hur stort är ett lodjur? Vad gör jag om jag möter en björn? Rovdjurscentrets rovdjursskola är en skattkista av material, fakta, övningar och diskussionsunderlag om rovdjur, biologisk mångfald med mera.

rovdjursskolan.se

Rovdjuren i Sverige

Vi kom tillsammans. För omkring 12 000 år sedan började den senaste inlandsisen att försvinna från den skandinaviska halvön. Både rovdjur och människor följde klövdjuren, när de vandrade till de isfria områdena. Sedan dess har vi levt tillsammans. Men vår syn på och förhållningssätt till rovdjuren har varierat kraftigt i takt med andra samhälleliga förändringar.

WWFs målsättning är livskraftiga stammar av björn, järv, lo och varg i Skandinavien i samexistens med oss människor. För att säkra rovdjuren nu och i framtiden behövs ökad förståelse och acceptans för rovdjur, en väl sammanhållen lagstiftning kring förvaltningen av vilt och rovdjur, tydliga förvaltningsplaner och rejäla krafttag mot den illegala jakten i Sverige.

För en del människor, till exempel djurägare, kan rovdjur innebära både oro och risker. Det är därför viktigt att minska konflikter mellan människor och rovdjur. Det är avgörande att skapa ett gott skydd för landets tamboskap, arbeta med förebyggande åtgärder och att ha en fungerande och långsiktig förvaltning, som tar hänsyn till olika intressen. Minskad oro, risk och konflikt kan i förlängningen leda till ökad acceptans för rovdjuren.

För andra kan rovdjuren skänka både glädje och inkomstkällor. Intresset för rovdjursturismen växer i Sverige – både hos svenskar och internationellt. De stora rovdjuren spelar en viktig roll i skogens fungerande ekosystem, och många vill få en chans att se djuren i sin naturliga miljö. Det finns gott om exempel där exempelvis varg-, järv- och björnskådning skapar inkomster och gynnar lokalsamhällen.

Varför står björnen på bakbenen?

Björnar ser troligen lite sämre än vi människor. En björn som står på bakbenen försöker bara se bättre – och stämma av att den uppfattat situationen korrekt. Det är inte aggressivt att stå på bakbenen.

bjorn-1
Varför står björnen på bakbenen?

Björnar ser troligen lite sämre än vi människor. En björn som står på bakbenen försöker bara se bättre – och stämma av att den uppfattat situationen korrekt. Det är inte aggressivt att stå på bakbenen.

Varför ylar vargen?

Vargen ylar för att hålla kontakt inom familjen, som ofta är utspridd i smågrupper. Det talar också om för andra vargar att området är upptaget. Praktiskt nog kan ylandet höras över en mil.

varg-3
Varför ylar vargen?

Vargen ylar för att hålla kontakt inom familjen, som ofta är utspridd i smågrupper. Det talar också om för andra vargar att området är upptaget. Praktiskt nog kan ylandet höras över en mil.

vem undviker vem?

Se unik WWF-film från Polen när varg möter lo!

Varg (Canis lupus)
vem undviker vem?

Se unik WWF-film från Polen när varg möter lo!

Sveriges egen skunk?

Om järven blir stressad eller känner sig förföljd så avsöndrar den en skunkliknande stank med hjälp av en körtel placerad vid analöppningen.

jarv-1A-1929
Sveriges egen skunk?

Om järven blir stressad eller känner sig förföljd så avsöndrar den en skunkliknande stank med hjälp av en körtel placerad vid analöppningen.

Varför örontofsar?

Örontofsarna och den korta svansens svarta spets finns troligen till för att göra lodjurets kroppsspråk och kommunikationssignaler tydligare.

lodjur-2 Tomas Hulik
Varför örontofsar?

Örontofsarna och den korta svansens svarta spets finns troligen till för att göra lodjurets kroppsspråk och kommunikationssignaler tydligare.

WWF OM ROVDJUR

WWFs mål med rovdjur (ekologi)

Rovdjur är en del av den svenska naturens biologiska mångfald. WWFs mål är att vi ska ha livskraftiga rovdjursstammar och en förvaltning av vilda djur som utgår ifrån en ekosystembaserad grundsyn, där både människor och djur respekteras. En gynnsam bevarandestatus för varje rovdjur är ett minimikrav.

Om rovdjur och tamdjur

WWF tycker att det är viktigt med förebyggande åtgärder som exempelvis rovdjursavvisande stängsel för tamdjur, bidrag till skyddsväst för jakthundar i etablerade vargrevir samt ersättning vid skada – både för förlust av djur och för merarbete. Förebyggande åtgärder minskar risken för rovdjursangrepp och lidande hos tamdjur och kan leda till minskad oro för djurägaren – och i förlängningen ökad acceptans för rovdjuren.

Om illegal jakt

WWF tar starkt avstånd från alla former av illegal jakt. Den illegala jakten på rovdjuren i Sverige är omfattande och det enskilt största hotet mot rovdjuren idag. WWF vill se omedelbara krafttag mot den illegala jakten i Sverige. En nyckel är jaktlagstiftningen, som behöver moderniseras. En logisk viltförvaltning som alla kan förstå och följa är viktig för ett framgångsrikt arbete i alla viltfrågor och en absolut förutsättning för att skapa trygghet i rovdjursfrågan.

Om licensjakt på stora rovdjur

WWF kan acceptera en strikt reglerad licensjakt under förutsättning att kriterier för gynnsam bevarandestatus är uppfyllda (som minimum) och populationen är tillräckligt stor, livskraftig och långsiktigt tryggad, samt att jakten är långsiktigt hållbar. Jakt ska ske under bästa möjliga etiska former, både för de vilda djuren som jagas och för eventuella jakthundar.

SPÅRSKOLA: rovdjur


Vem har tassat förbi mellan träden? Lär dig känna igen de spännande spåren från våra stora svenska rovdjur. Vad är det för sillnad på varg- och hundspår? Och hur ser den mytomspunna järvens spår ut? Att spåra djur är inte alltid så lätt – i WWFs spårskola ger vi dig tips på vad du ska titta efter.

TILL SPÅRSKOLAN

fjällräv-fadder-bild

Naturfadder

Hjälp oss skydda hotade arter och rädda svensk natur genom att:
  • SKYDDA minst 30 % av svensk natur till år 2030
  • Arbeta för ett HÅLLBART skogs- och jordbruk
  • ÅTERSKAPA naturtyper
Låt naturen fortsätta ge oss unika upplevelser – BLI FADDER!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete.

Välj fadderpremie

Fyll i uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Signera autogiro

Ha tålamod, din bank kontaktas.

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Senast ändrad 23/06/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se