Gå till huvudinnehållet

stora rovdjur i Sverige

En viktig och självklar del av naturens biologiska mångfald

BLI FADDER

Det skygga lodjuret, den matglada björnen, den smidiga järven och den familjekära vargen – alla hör de hemma här. Våra stora rovdjur är en självklar del av den svenska biologiska mångfalden och ingår i ett viktigt samspel med våra andra vilda arter.

Fakta om våra fyra fantastiska stora

lodjur-top

Lodjur

Europas största kattdjur. Det skygga lodjuret har vid flera tillfällen röstats fram som svenska folkets mest populära djur.

Fakta om lodjur

varg-s1

Varg

Vargen är våra hundars närmaste släkting. En vargflock är egentligen en vargfamilj bestående av mamma, pappa och ungar.

Fakta om varg

sparskola-jarv-BILD5

Järv

En grävlingssläkting med lång svans och stora tassar. Järven förknippas ofta med fjällvärlden, men finns så långt ner som i Värmland.

Fakta om järv

bjorn-ungar

Björn

Trots att vi uppskattar samma blåbär är möten sällsynta. Björnen använder luktsinnet och sin goda hörsel för att undvika oss människor.

Fakta om björn

Rovdjuren i Sverige

Vi kom tillsammans. För omkring 12 000 år sedan började den senaste inlandsisen att försvinna från den skandinaviska halvön. Både rovdjur och människor följde klövdjuren, när de vandrade till de isfria områdena. Sedan dess har vi levt tillsammans. Men vår syn på och förhållningssätt till rovdjuren har varierat kraftigt i takt med andra samhälleliga förändringar.

WWFs målsättning är livskraftiga stammar av björn, järv, lo och varg i Skandinavien i samexistens med oss människor. För att säkra rovdjuren nu och i framtiden behövs ökad förståelse och acceptans för rovdjur, en väl sammanhållen lagstiftning kring förvaltningen av vilt och rovdjur, tydliga förvaltningsplaner och rejäla krafttag mot den illegala jakten i Sverige.

För en del människor, till exempel djurägare, kan rovdjur innebära både oro och risker. Det är därför viktigt att minska konflikter mellan människor och rovdjur. Det är avgörande att skapa ett gott skydd för landets tamboskap, arbeta med förebyggande åtgärder och att ha en fungerande och långsiktig förvaltning, som tar hänsyn till olika intressen. Minskad oro, risk och konflikt kan i förlängningen leda till ökad acceptans för rovdjuren.

För andra kan rovdjuren skänka både glädje och inkomstkällor. Intresset för rovdjursturismen växer i Sverige – både hos svenskar och internationellt. De stora rovdjuren spelar en viktig roll i skogens fungerande ekosystem, och många vill få en chans att se djuren i sin naturliga miljö. Det finns gott om exempel där exempelvis varg-, järv- och björnskådning skapar inkomster och gynnar lokalsamhällen.

Innovationsprojekt med WWF

Rovdjuren är en viktig och fundamental del av våra ekosystem. Men i takt med att befolkningen växer riskerar konflikterna mellan djur och människor öka. Riksdagen beslutade 2001 att de stora rovdjuren i Sverige ska bestå av livskraftiga stammar, men med en befolkning som tar allt större anspråk på de vilda djurens livsmiljöer finns i stället risk att de utrotas.

För att påverka människors syn på naturen, och rovdjur, behöver konflikter som är kopplade till bland annat produktion av mat och råvaror lösas.
Förebyggande åtgärder för skador orsakade av stora rovdjur är en central del i att bygga ett förtroende för förvaltningen av stora rovdjur. Genom att vidta förebyggande åtgärder går många av dessa konflikter att hantera på lång sikt, och därigenom skapa en acceptans för stora rovdjur. WWF finansierar flera olika innovativa projekt som handlar om förebyggande åtgärder.

Elektrisk skyddsväst för hundar (Wolfproof)

Skador och dödsfall hos jakthundar är ett ökande problem i områden där jakt bedrivs i vargrevir. Ofta har jakten bedrivits under lång tid innan vargar etablerades i området, vilket kan skapa både oro samt nya problem. Som en förebyggande åtgärd finansierar WWF utveckling av en elektrisk skyddsväst för hundar som stiftelsen Rovdjurscentret de 5 Stora (RC) arbetar med.

I dagsläget finns bara en sorts skyddsväst för hundar på marknaden, som använder sig av vargstål. Effekten av vargstålet är omdebatterat och en elektrisk väst tros kunna ge ett bättre skydd. Tekniken bygger på att västen vid ett angrepp avger en stark strömstöt.

Smart kamera för övervakning av tamdjur

Vissa typer av tamdjurshållning innebär att man inte stängslar kring djuren utan att de i stället betar fritt över ett större område. Fäbodbruk, skogsbete eller rennäringen är exempel på sådana. För ägare av dessa verksamheter kan det vara mycket svårt, eller nära omöjligt, att effektivt övervaka och skydda djuren mot rovdjursangrepp. Det ökar risken för att dessa verksamheter försvinner i längden.
Genom att använda den senaste tekniken inom artificiell intelligens (AI) kan man förse vanliga åtelkameror med funktioner som varnar djurägare om rovdjur kommer i närheten av sina tamdjur. Kamerorna kan både avgöra om ett rovdjur närmar sig och även vid behov vidta åtgärder, som ljus- eller ljudsignaler, för att undvika angrepp. Systemet har också en stor utvecklingspotential för att bli ett mycket användbart verktyg för inventeringsarbetet när det gäller viltförvaltning och forskning.

Rovdjursavvisande staket

Målet för rovdjurspolitiken är att det ska finnas livskraftiga stammar av de stora rovdjuren samtidigt som det går att bedriva djurhållning utan en för stor påverkan. För att undvika att rovdjur angriper tamdjur som går stängslade går det att använda så kallade rovdjursavvisande staket som är ett nära 100-procentigt skydd mot angrepp. För att montera ett rovdjursavvisande staket krävs det specialkunskaper. Därför har Rovdjursföreningen, med finansiering av WWF, påbörjat ett projekt för att ta fram ett nytt utbildningskoncept och genomförande av pilotkurser.

WWF OM ROVDJUR

WWFs mål med rovdjur (ekologi)

Rovdjur är en del av den svenska naturens biologiska mångfald. WWFs mål är att vi ska ha livskraftiga rovdjursstammar och en förvaltning av vilda djur som utgår ifrån en ekosystembaserad grundsyn, där både människor och djur respekteras. En gynnsam bevarandestatus för varje rovdjur är ett minimikrav.

Om rovdjur och tamdjur

WWF tycker att det är viktigt med förebyggande åtgärder som exempelvis rovdjursavvisande stängsel för tamdjur, bidrag till skyddsväst för jakthundar i etablerade vargrevir samt ersättning vid skada – både för förlust av djur och för merarbete. Förebyggande åtgärder minskar risken för rovdjursangrepp och lidande hos tamdjur och kan leda till minskad oro för djurägaren – och i förlängningen ökad acceptans för rovdjuren.

Om illegal jakt

WWF tar starkt avstånd från alla former av illegal jakt. Den illegala jakten på rovdjuren i Sverige är omfattande och det enskilt största hotet mot rovdjuren idag. WWF vill se omedelbara krafttag mot den illegala jakten i Sverige. En nyckel är jaktlagstiftningen, som behöver moderniseras. En logisk viltförvaltning som alla kan förstå och följa är viktig för ett framgångsrikt arbete i alla viltfrågor och en absolut förutsättning för att skapa trygghet i rovdjursfrågan.

Om licensjakt på stora rovdjur

WWF kan acceptera en strikt reglerad licensjakt under förutsättning att kriterier för gynnsam bevarandestatus är uppfyllda (som minimum) och populationen är tillräckligt stor, livskraftig och långsiktigt tryggad, samt att jakten är långsiktigt hållbar. Jakt ska ske under bästa möjliga etiska former, både för de vilda djuren som jagas och för eventuella jakthundar.

lodjur-unge

Rovdjursskolan
– för lärare och elever

Hur stort är ett lodjur? Vad gör jag om jag möter en björn? Rovdjurscentrets rovdjursskola är en skattkista av material, fakta, övningar och diskussionsunderlag om rovdjur, biologisk mångfald med mera.

rovdjursskolan.se

bjorn-1

Björnar ser troligen lite sämre än vi människor. En björn som står på bakbenen försöker bara se bättre – och stämma av att den uppfattat situationen korrekt. Det är inte aggressivt att stå på bakbenen.

filmpreview-WWFTV-varg-lodjur
varg-3

Vargen ylar för att hålla kontakt inom familjen, som ofta är utspridd i smågrupper. Det talar också om för andra vargar att området är upptaget. Praktiskt nog kan ylandet höras över en mil.

Varg (Canis lupus)

Se unik WWF-film från Polen när varg möter lo!

jarv-1A-1929

Om järven blir stressad eller känner sig förföljd så avsöndrar den en skunkliknande stank med hjälp av en körtel placerad vid analöppningen.

lodjur-2 Tomas Hulik

Örontofsarna och den korta svansens svarta spets finns troligen till för att göra lodjurets kroppsspråk och kommunikationssignaler tydligare.

varg-spar

Spårskola rovdjur

Är det en varg som tassat förbi, eller var det en hund på promenad? Lär dig att tyda spåren från våra rovdjur!

WWFs spårskola

varg-1c

Rapportera observationer

Har du sett varg, lo, järv eller björn – eller spår av dem. Dela dina observationer av rovdjur och se andras observationer över hela landet.

SKANDOBS.SE

SPÅRSKOLA: rovdjur


Vem har tassat förbi mellan träden? Lär dig känna igen de spännande spåren från våra stora svenska rovdjur. Vad är det för sillnad på varg- och hundspår? Och hur ser den mytomspunna järvens spår ut? Att spåra djur är inte alltid så lätt – i WWFs spårskola ger vi dig tips på vad du ska titta efter.

TILL SPÅRSKOLAN

Naturfadder

Hjälp oss skydda hotade arter och rädda svensk natur genom att:
  • SKYDDA minst 30 % av svensk natur till år 2030
  • Arbeta för ett HÅLLBART skogs- och jordbruk
  • ÅTERSKAPA naturtyper
Låt naturen fortsätta ge oss unika upplevelser – BLI FADDER!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete.

Välj fadderpremie

Fyll i uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 02/02/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se