Gå till huvudinnehållet
bjorn-small

Svenska stora rovdjur

En viktig och självklar del av naturens biologiska mångfald

Våra svenska stora rovdjur – björn, varg, järv och lo – är en självklar del av den biologiska mångfalden och ingår i ett viktigt samspel med andra arter i våra ekosystem.

Vårt mål är att populationerna av stora rovdjur i Sverige är livskraftiga och förvaltningen är långsiktig och hållbar, samt präglas av en ekosystembaserad grundsyn där människa och rovdjur respekteras. Gynnsam bevarandestatus för alla stora rovdjur är ett minimikrav.
För att uppnå detta jobbar WWF på olika sätt. Vi arbetar bland annat med att stötta och utveckla förebyggande åtgärder, ge finansiellt stöd till fältprojekt och organisationer vars arbete kan bidra till att öka acceptansen för stora rovdjur, samt främja samexistens mellan människor och stora rovdjur. Utöver detta samverkar WWF med andra aktörer i Sverige och EU för att stärka situationen för våra stora rovdjur och för en ansvarsfull rovdjurspolitik. Vidare sprider vi kunskap om stora rovdjur till allmänheten.

Lodjur

Välkommen på rovdjurskonferens i Järvsö

WWF och Naturskyddsföreningen bjuder in till med tema samexistens mellan människor och rovdjur. Syftet med dagarna är att skapa ett forum som bidrar till kunskaps- och erfarenhetsutbyte, inspiration samt diskussion och samverkan kring aktuella frågor. Konferensen riktar sig för dig som arbetar med rovdjursfrågor och fortsätter sedan för allmänheten med möjlighet att delta digitalt.

Datum: 11–12 april 2024 på plats för yrkesverksamma, samt 13 april för allmänheten.

Plats: Vildriket Järvsö

Mer information och anmälan

Läs mer om våra stora rovdjur i Sverige

lodjur-top

Lodjur

Europas största kattdjur fascinerar oss. Den är skygg och svår att få syn på. Trots det har lodjuret röstats fram som mest populära djur i Sverige.

Läs mer om lodjur

Gråvarg (Canis lupus)

Varg

Vargen är våra hundars närmaste släkting. Genom att tämja vargar fick vi hjälp med att vakta våra hus och tamdjur. Idag är vargen fridlyst.

Läs mer om varg

sparskola-jarv-BILD5

Järv

Järven är Europas största mårddjur. Järven är en bra klättrare, kan springa fort, simma och har lätt att ta sig fram på snö.

Läs mer om järv

bjorn-ungar

Björn

Trots att vi uppskattar samma blåbär är möten sällsynta. Björnen använder luktsinnet och sin goda hörsel för att undvika oss människor.

Läs mer om björn

Rovdjuren i Sverige

Vi kom tillsammans. För omkring 12 000 år sedan började den senaste inlandsisen att försvinna från den skandinaviska halvön. Både rovdjur och människor följde klövdjuren, när de vandrade till de isfria områdena. Sedan dess har vi levt tillsammans. Men vår syn på och förhållningssätt till rovdjuren har varierat kraftigt i takt med andra samhälleliga förändringar.

WWFs målsättning är att ha långsiktigt livskraftiga stammar av björn, järv, lo och varg i Sverige och att de stora rovdjuren kan leva i samexistens med människor. För att nå detta mål jobbar WWF för en ökad acceptans för stora rovdjur, en väl sammanhållen lagstiftning kring förvaltningen av vilt och stora rovdjur, tydliga förvaltningsplaner och en minskad illegal jakt.

För en del människor, till exempel djurägare, kan rovdjur innebära både oro och risker. Det är därför viktigt att minska konflikter mellan människor och rovdjur. Det är avgörande att skapa ett gott skydd för landets tamboskap, arbeta med förebyggande åtgärder och att ha en fungerande och långsiktig förvaltning, som tar hänsyn till olika intressen. Minskad oro, risk och konflikt kan i förlängningen leda till ökad acceptans för rovdjuren.

För andra kan rovdjuren skänka både glädje och inkomstkällor. Intresset för rovdjursturismen växer i Sverige – både hos svenskar och internationellt. De stora rovdjuren spelar en viktig roll i skogens fungerande ekosystem, och många vill få en chans att se djuren i sin naturliga miljö. Det finns gott om exempel där exempelvis varg-, järv- och björnskådning skapar inkomster och gynnar lokalsamhällen.

bjorn-1

Björnar ser troligen lite sämre än vi människor. En björn som står på bakbenen försöker bara se bättre – och stämma av att den uppfattat situationen korrekt. Det är inte aggressivt att stå på bakbenen.

varg-3

Vargen ylar för att hålla kontakt inom familjen, som ofta är utspridd i smågrupper. Det talar också om för andra vargar att området är upptaget. Praktiskt nog kan ylandet höras över en mil.

jarv-1A-1929

Om järven blir stressad eller känner sig förföljd så avsöndrar den en skunkliknande stank med hjälp av en körtel placerad vid analöppningen.

lodjursomdricker

Örontofsarna och den korta svansens svarta spets finns troligen till för att göra lodjurets kroppsspråk och kommunikationssignaler tydligare.

WWFs pågående rovdjursprojekt i Sverige

Rovdjuren utgör en självklar del av våra ekosystem och har som toppredatorer viktiga funktioner i förhållande till både dess egna bytesdjur, men också till många övriga djur och växter som ingår i samma livsmiljö. Men i takt med att de stora rovdjuren blir fler, kommer de närmare människor, vilket leder till konflikter. Riksdagen beslutade 2001 att vi ska ha livskraftiga rovdjursstammar samtidigt som man ska ta hänsyn till bland annat tamdjurshållning. Med en befolkning som gör allt större anspråk på de vilda djurens livsmiljöer finns en risk att rovdjurspopulationerna påverkas negativt.

Att kunna förebygga skador orsakade av stora rovdjur är därför viktig för att förtroende för förvaltningen av stora rovdjur ska kunna öka i Sverige. Genom att vidta förebyggande åtgärder kan man minska dessa konflikter på längre sikt, och därigenom skapa en större acceptans för stora rovdjur. WWF finansierar flera projekt som syftar till att gynna samexistens mellan människor och stora rovdjur.

Lamm / får, Sverige

Smart övervakningskamera för tamdjur

WWF stödjer utvecklingen av smarta kameror med bildigenkänning. Dessa kan användas vid tamdjurshållning där djuren betar fritt över ett större område utan stängsel, såsom fäbodbruk, skogsbete eller rennäring. Det är svårt att skydda sådana verksamheter gentemot rovdjursangrepp vilket har ekonomiska påföljder för dess ägare.

Smarta kameror med bildigenkänning kan varna djurägare när stora rovdjur närmar sig tamdjursbesättningar. AI-system kan dessutom utlösa ljud eller ljus som kan skrämma bort rovdjur. Kameran kan också urskilja olika utvalda arter och spara bilder på en användarvänlig molnbaserad plattform.

Systemet har en stor utvecklingspotential för inventeringsarbetet inom viltförvaltning och forskning.

Jakthundar

Elektrisk skyddsväst för jakthundar

Skador och dödsfall av jakthundar är ett ökande problem i områden där jakt bedrivs i vargrevir. Ofta har jakten pågått under lång tid innan vargar etableras i området, vilket kan skapa både oro samt leda till ökade konflikter.

I dagsläget finns det bara en sorts skyddsväst för jakthundar, då man monterar vargstål i två rader på hundens rygg för att avvärja vargangrepp. Det är dock fortfarande oklart hur effektivt denna typ av skydd är.

En elektrisk väst däremot tros kunna ge ett mycket bättre skydd. Skyddsvästen ger en stark strömstöt vid ett rovdjursangrepp och kan därmed både avbryta ett pågående angrepp samt avskräcka rovdjur från angrepp i framtiden. WWF finansierar utvecklingen av en elektrisk skyddsväst för jakthundar (Wolfproof).

Rovdjursavvisande stängsel (c) Rovdjursföreningen

Rovdjursavvisande stängsel

För att kunna ha livskraftiga stammar av de stora rovdjuren i Sverige behöver vi begränsa de skador på tamdjur som de stora rovdjuren orsakar. En effektiv åtgärd är att bygga rovdjursavvisande stängsel som ger ett effektiv skydd mot rovdjursangrepp.

WWF stödjer bland annat ett projekt där ett nytt utbildningskoncept för uppsättning av dessa stängsel kan tas fram, samt att kostnadsfri rådgivning och arbetskraft till uppförande av stängsel erbjuds.

Projektet kan leda till minskad konflikt mellan människor och rovdjur genom att antalet rovdjursangrepp på tamdjur minskar. Det kan också ha en positiv effekt kopplad till bevarandet av biologisk mångfald där andelen betespåverkad mark kan bibehållas eller öka.
Under 2022 inträffade det inga vargangrepp på tamdjur inom Siggeforareviret. Stängslingsgruppen i Uppsala fick tillsammans med en djurägare Upplandsstiftelsens Naturvårdspris för 2022.


Läs mer om rovdjursavvisande stängsel

DNA spårning björn i Gävle

Kartläggningen av björns DNA i Gävleborg

Björnar har gott matminne. Ju fler gånger en björn lyckas få tag på mat i människors närhet desto vanare blir den att röra sig på kort avstånd från människor utan att vara särskilt skyggt. Denna tillvänjning, kan leda till att djuret mister sin respekt för människor och kan utvecklas till en farlig björn.

WWF stödjer därför ett pilotprojekt där Gävleborg länsstyrelse försöker kartlägga DNA av björnar på återkommande skadeplatser. Problematiken ligger i att när björn välter soptunnor, river ensilagebalar och bikupor, kommer den vara mindre skygg. Det riskerar att öka rädslan hos människor som bor i området.

Så snart skadan är skedd dvs björnen har skadat till ex fågelbord, så åker fältpersonalen dit och topsar platsen och samlar in DNA. Med hjälp av topsning vill man fastställa om det är ett spontant beteende eller finns det faktorer som tyder på upplärning.

Länsstyrelsen i Gävleborg har arbetstes att det är björnhonor som lär ut problembeteendet till sina ungar och därav fortsätter det oönskade beteendet generation efter generation.

Om projektet lyckas att fastställa förekomsten av sk ”problembjörnar”, kan länsstyrelsen arbeta med förebyggande åtgärder (ljud- eller ljusskrämmor, elstängsel etc).

Varg (Canis lupus)

Inventeringsmetodik av varg under sommarhalvåret

En viktig del i rovdjursförvaltningen är kunskap kring hur många vargar vi har och var de befinner sig. Inventeringsperioden för varg är från oktober till mars, då man oftast kan tyda vargspår i snön. Utanför denna period tillbringar länsstyrelsens personal lite tid ute i fält och det görs ingen inventering baserad på insamlad vargspillning. Inte bara förvaltande myndigheter, utan också stora delar av allmänheten efterfrågar information om varg även under sommarhalvåret.

Tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarna stödjer WWF ett projekt att regelbundet leta efter vargspillning i utvalda områden och revir och sedan skicka dessa för analys. I samband med detta sätts även viltkameror upp för att kunna dokumentera förekomst, antal och utbredning av varg.

Projektet kan också bidra till förbättrad kommunikation och förhoppningsvis ett ökat förtroende för förvaltande myndigheter från dem som är boende i området. Förhoppningen är också att allmänheten i högre utsträckning rapporterar in spår och spillning efter varg under efterföljande inventeringsperiod.

WWF:s utlysning 2024 är öppen för rovdjursprojekt

WWF sätter igång med årets utlysning av medel till projekt med syfte att främja samexistensen mellan människor och stora rovdjur. WWF:s långsiktiga mål är att vi ska ha livskraftiga rovdjursstammar och en förutsägbar rovdjursförvaltning som tar hänsyn till de som berörs och som utgår ifrån en ekosystembaserad grundsyn, där både människor och rovdjur mår bra.

Utlysningen har tre huvudspår – innovation och nya idéer, samverkan mellan olika aktörer, samt forsknings- och kunskapsuppbyggnad.

Rovdjursutlysningen 2024 som en del av Rovdjursprogrammet på WWF har möjliggjorts tack vare en generös gåva av en privatperson med syfte att stärka bevarandet av stora rovdjur i Sverige och internationellt.

Förutsättningar för att projektmedel ska beviljas 2024:

  • Projekt ska syfta till att främja samexistens och minska konflikter mellan människor och stora rovdjur (varg, björn, lodjur och järv), genom innovationer/pilotprojekt, samverkan/dialog eller forskning/kunskapsuppbyggnad i Sverige och/eller Norden.
  • Vi ser gärna att projekt startas innan sommaren 2024 och pågår till sista december 2025.
  • Vi ser gärna att projektbudgeten ligger på 0.5 milj sek – 1 milj sek, med max 3 milj sek totalt.
  • Målgrupper:
    Intresseorganisationer med organisationsnummer, föreningar, forskare, myndigheter, företag med F-skattsedel.
  • Bidrag kan inte lämnas till aktör som har skatteskulder, avgifter hos Kronofogden, som är i likvidation eller försatt i konkurs.
  • Beviljade medel kommer att ha rapporteringskrav, inkl revision.
  • WWF:s mallar för koncept och budget ska användas.
  • Projekt ska gynna WWF:s mål.
    WWF:s programmål är att Förvaltningen av stora rovdjur (björn, varg, järv och lo) i Sverige är mer långsiktig, hållbar och tar hänsyn till intressen som påverkas av stora rovdjur. På längre sikt vill vi att populationer för stora rovdjur ska vara livskraftiga och leva i samexistens med människor.
  • Ansökningar ska vara på svenska/engelska och lämnas in i WWF:s format. Ansökningar tas emot senast söndag, den 31 mars via epost till svenskarovdjur@wwf.se.
  • Arbetet ska vara i linje med WWFs övergripande riktlinjer:
  • WWF Network Terms and Conditions, for External Fund Recipients
  • WWF Commitment to Integrity and Good Conduct
  • WWF Fraud and Corruption Prevention and Investigation Policy
  • WWF Code of Ethics

Urvalskriterier 2024

Ansökan om projektmedel kommer att bedömas utifrån:

  • Relevans gentemot uppsatta mål.
  • Kvalitet på ansökan (koncept och budget).
  • Gruppsammansättning och samlade erfarenheter.
  • Förutsättningar att genomföra projektet enligt mål och inom ramen för budget och tidsplan.
  • Långsiktighet och möjligheter att skala upp/fortsätta arbetet.
  • Samverkan mellan aktörer.
  • Kommunikationspotential.

Ladda ner ansökningsformulär Ladda ner budgetmall

WWF kommer att ordna en onlineträff inför Rovdjursutlysning 2024 och gå igenom ansökningsdokument och kriterier med intressenter den 5 mars tisdag kl 13-14. Anmäl er gärna till jana.frolen@wwf.se senast den 4 mars kl 12:00 för att få länken.

WWF OM ROVDJUR

WWFs mål med rovdjur (ekologi)

Rovdjur är en del av den svenska naturens biologiska mångfald. WWFs mål är att vi ska ha livskraftiga rovdjursstammar och en förvaltning av vilda djur som utgår ifrån en ekosystembaserad grundsyn, där både människor och djur respekteras. En gynnsam bevarandestatus för varje rovdjur är ett minimikrav.

Om rovdjur och tamdjur

WWF tycker att det är viktigt med förebyggande åtgärder som exempelvis rovdjursavvisande stängsel för tamdjur, bidrag till skyddsväst för jakthundar i etablerade vargrevir samt ersättning vid skada – både för förlust av djur och för merarbete. Förebyggande åtgärder minskar risken för rovdjursangrepp och lidande hos tamdjur och kan leda till minskad oro för djurägaren – och i förlängningen ökad acceptans för rovdjuren.

Om illegal jakt

WWF tar starkt avstånd från alla former av illegal jakt. Den illegala jakten på rovdjuren i Sverige tros vara omfattande och mörkertalet är stort. En nyckel är jaktlagstiftningen, som behöver moderniseras. En logisk viltförvaltning som alla kan förstå och följa är viktig för ett framgångsrikt arbete i alla viltfrågor och en absolut förutsättning för att skapa trygghet i rovdjursfrågan.

Om licensjakt på stora rovdjur

WWF kan acceptera en strikt reglerad licensjakt under förutsättning att kriterier för gynnsam bevarandestatus är uppfyllda (som minimum) och populationen är tillräckligt stor, livskraftig och långsiktigt tryggad, samt att jakten är långsiktigt hållbar. Jakt ska ske under bästa möjliga etiska former, både för de vilda djuren som jagas och för eventuella jakthundar.

varg-spar

Spårskola rovdjur

Är det en varg som tassat förbi, eller var det en hund på promenad? Lär dig att tyda spåren från våra rovdjur!

WWFs spårskola

Spåra varg och lodjur med WWF

Hur vet du säkert att ett djur smugit förbi dig i skogen? Jo, spår! När det ligger snö på backen blir det extra tydligt var skogens djur har passerat.

lodjur-unge

Rovdjursskolan

Hur stort är ett lodjur? Vad gör jag om jag möter en björn? Öppna vår skattkista av material, fakta, övningar och diskussionsunderlag.

Gå rovdjursskolan

varg-1c

Rapportera observationer

Har du sett varg, lo, järv eller björn – eller spår av dem. Dela dina observationer och se andras observationer över hela landet.

skandobs.se

Pandaklubben 2024 med pris

Fritt inträde på Vildriket i Järvsö för alla medlemmar i Pandaklubben!

När du blir medlem i Pandaklubben får du ett medlemskort som ger dig gratis eller rabatterat inträde hos utvalda Pandaklubben-förmånsgivare. Ta med dig kortet och möt världens djur och lär dig mer om häftiga arter och smarta tips som räddar dem! Ett medlemskap kostar 295 kronor per år.

Bli medlem i Pandaklubben
Vildriket

Läs mer om Vildriket

Ett besök i Vildriket är en magisk och minnesvärd upplevelse för hela familjen. Här möter du nordens vilda djur på deras egna villkor i en fantastisk omgivning. Brunbjörn, varg, lo, räv och ren är bara några av alla djur du kan träffa här.

Vildriket.se
Fjällräv

BLI NATURFADDER

Hjälp oss skydda hotade arter och rädda svensk natur genom att:
  • Skydda minst 30 % av svensk natur till år 2030
  • Arbeta för ett hållbart skogs- och jordbruk
  • Återskapa naturtyper
Låt naturen fortsätta ge oss unika upplevelser – Bli fadder!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete för vår svenska natur.

Välj fadderpremie

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 04/03/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se