Gå till huvudinnehållet

brunbjörn i sverige

Uppskattad och mytomspunnen nalle

BLI FADDER

Trots att vi uppskattar samma blåbär är möten sällsynta. Björnen använder luktsinnet och sin goda hörsel för att undvika oss människor med god marginal. Ett vanligt samtal räcker för att du ska höras på långt håll. Allra bäst trivs björnen i otillgänglig och kuperad terräng som innebär mer skydd och mat.

Vetenskapligt namn

Ursus arctos 

Storlek och livslängd

Kroppslängd: 100–280 cm
Mankhöjd: upp till 135 cm
Vikt: 60-100 kg (hona) och 100-340 kg (hane)
Livslängd: 30-40 år

Utbredning
i Sverige – mellersta och norra Sverige, med långsam spridning söderut
Antal i det vilda ( år 2017 i Sverige )
2 900
Bevarandestatus (Artdatabanken)
Nära hotad
  • LC
  • NT
  • VU
  • EN
  • CR
  • EW
  • EX
  • DD

Sagofavoriten

Björnen har verkligen en tydlig närvaro i vår kultur genom allt från tilltalsnamnet Björn till alla de hundratals platser i landet som heter någonting med ”björn”. Vi talar om ”björnkramar” och ”björntjänster”. Vi sjunger ”Mors lilla Olle” och ”Björnen sover”. Ja vi har till och med en popgrupp med namnet ”Den svenska björnstammen”.

Matglad bamsing äter nästan allt

Säg det som inte passar i en björnmage! På våren, när björnen kommit ut ur idet, vill den ha proteinrik föda, som stackmyror, kadaver och slaktrester. När snön har smält går de över till gräs och fjolårsbär. På försommaren kan björnar ta älg- och renkalvar. Under sommaren äter de mest örter och hästmyror – och enorma mängder bär. Även svamp, hasselnötter, honung, ekollon och fisk smakar bra. Nära hälften av björnens födointag kommer från bär. Sockret omvandlas till en viktig fettreserv, som björnarna lever på när de ligger i ide.

Därför går björnen i ide

Björnens vintersömn är en anpassning för att överleva vintern när det finns för lite att äta. Samtidigt skyddas de pyttesmå ungarna under den första tiden. Normalt ligger björnen i ide från slutet av oktober till april-maj. För att klara det sjunker kroppstemperaturen från runt 38 °C till 34 °C och antalet hjärtslag går från 40 till 6 slag/minut. På så vis gör den sovande björnen av med mindre energi och klarar sig längre på sitt fettlager. Den varken äter, dricker, kissar eller bajsar under den här perioden, och tappar 20-40 procent av sin kroppsvikt. Sen vaknar björnen i prima skick, om än lite hungrig.

Ungbjörnar kan söka mat nära bebyggelse

Den som bor i björnområden gör klokt i att hålla undan sånt som kan tänkas locka till sig björnar. En björn som hittat mat på ett ställe kommer ofta tillbaka dit. Risken är då att björnen släpper sin naturliga skygghet för människor.

Björnar som kommer nära bebyggelse är ofta unga björnar, som just separerat från sin mamma och ska lära sig att söka mat på egen hand. Men en björn som förlorat respekten för människor kan utvecklas till en farlig björn. Får man påhälsning av björn är tipset att lista ut vad som lockat den. Genom att avlägsna det får den ingen positiv utdelning nästa gång – och överger platsen.

Bli fadder 

bjorn-1

Björnar ser troligen lite sämre än vi människor. En björn som står på bakbenen försöker bara se bättre – och stämma av att den uppfattat situationen korrekt. Det är inte aggressivt att stå på bakbenen.

bjorn-ungar

Våra björnar går ur idet i april-maj. Men enligt gammal folktro är det på just Tiburtius-dagen den 14 april som de kikar ut.

bjorn-2

Björnar är naturligt skygga. Kasta aldrig skräp eller matrester på vägen, vid rastplatsen eller nära bebyggelse. Det kan locka fram dem till människans områden.

Björnfamilj

Forskare har medvetet närmat sig sändarförsedda björnar för att undersöka hur de reagerar. Resultatet visar att de allra flesta björnarna gav sig av från platsen – och ingen björn visade aggressivt beteende. En del björnar låg kvar i sitt gömställe tills människan passerat och gick sedan därifrån. De björnar som mött en människa blev mer försiktiga (mer nattaktiva) i flera dagar efter mötet.

Om du möter en björn

Det är lätt att undvika björnmöten

Det är ovanligt att möta en björn, eftersom de är naturligt skygga och undviker oss med hjälp av den goda hörseln och luktsinnet. Hjälp björnen höra dig – samtala, sjung, vissla, skramla med bärhinken eller sätt en pingla på jackan. Undvik de allra tätaste skogspartierna, där björnen kan bli överraskad. Ha din hund kopplad, eftersom en lös hund kan irritera en björn och sen vända tillbaka till dig för skydd med björnen efter sig.

Gör så här om du träffar en björn:
  • Gör tydliga ljud, så att björnen hela tiden hör dig. Var lugn i dina rörelser. Gå långsamt tillbaka samma väg som du kom. Spring inte.
  • Om björnen blivit överraskad och skrämd kan den göra en ”låtsasattack” som ett försök att skrämma bort dig. Genom att behålla ditt lugn visar du att du inte är farlig.
Bra att veta!

Om björnen ställer sig på bakbenen är det för att den vill se och förstå situationen bättre. Det är inte ett aggressivt beteende. De har helt enkelt inte så bra syn, troligen lite sämre än vi människor.

Björnangrepp vanligast i jaktsituationer

Det finns tre riskfaktorer för björnangrepp: Tät terräng, hund och vapen. Om du smyger tyst i tät terräng eller mot vindriktningen, kan björnen missa att du närmar dig och överraskas. En björn som irriteras av en hund kan reagera aggressivt, vilket kan gå ut över människan som hunden söker sig till. En skadad björn är mer benägen att gå till angrepp, och påskjutna björnar kan vara direkt livsfarliga.

Undvik egen björnspaning

Björnar på fält blir ofta en sevärdhet. Massor av människor åker dit för att fotografera. Men om björnar blir vana vid människor kan de förlora sin skygghet. Sådana björnar måste oftast avlivas.

Björnen kan också bli stressad. Ett stressat djur kan plötsligt gå till angrepp om det känner sig trängt. Det är omöjligt för oss att avgöra var gränsen går. Ett djur som äter och ser lugnt ut, kan i själva verket vara på gränsen till ett utfall.

Rapportera till länsstyrelsen om du ser en björn som äter på någonting från soptunnor, ensilagebalar och bikupor etc. Länsstyrelsen ser till att det som lockat björnen fraktas bort.

SPÅRSKOLA: björn

sparskola-bjorn-1-ok
sparskola-bjorn-BILD2-768×512
sparskola-bjorn-BILD3-768×512
Björn
sparskola-skandobs-768×512
sparskola-bjorn-1-ok
sparskola-bjorn-BILD2-768×512
sparskola-bjorn-BILD3-768×512
Björn
sparskola-skandobs-768×512

spårens form och storlek

  • Björnens spår är stora, ca 20–30 cm.
    Nästan lika stora som en människofot! Svåra att förväxla.
  • Framtassen är lika bred som lång, men baktassarna är mer långsträckta.

var Hittar du spåren?

  • Björnspåren syns oftast i lera. När det är snö ligger björnen oftast i ide.
  • Björnarna finns främst i barrskogmiljöer, gärna i oländig och kuperad terräng som innebär mer skydd och mat.

Andra tecken

  • Klösmärken på träd. Djupa märken efter björnens kraftiga klor.
  • Sönderrivna myrstackar kan vara ett tecken efter björn som letat mat.

Trots att vi uppskattar samma blåbär är möten sällsynta. Björnen använder luktsinnet och sin goda hörsel för att undvika oss människor med god marginal. Ett vanligt samtal räcker för att du ska höras på långt håll.

 

Har du sett ett en björn eller spår av björn? Dela din observation på Skandobs.se

Allt du vill veta om björnen!

Björnen parar sig på sommaren, men de befruktade äggen fäster inte vid livmoderns vägg och börjar växa förrän honan går i ide. Den faktiska dräktighetsperioden är knappt 2 månader. I januari-februari föder honan 1-4 ungar i sitt ide. Det vanligaste är 2-3 ungar. Ungarna är påfallande små när de föds, ungefär i storlek av ett marsvin, och väger 250-600 gram. Den feta mjölken gör att de växer snabbt och när de lämnar idet i april–maj väger de 2–4 kilo.

Ungarna brukar följa honan i 1-2 år, men studier har visat att allt fler ungar verkar stanna längre hos honan. Det kan förklaras med björnjakten. Honor med ungar är fredade och sådana honor och ungar överlever i större utsträckning.

När ungarna skiljs från sin mor vandrar hanarna relativt långt, i snitt 12 mil från området där de föds. Honorna stannar gärna nära sin mors hemområde. Ungar som förlorar sin mamma klarar sig ganska bra på egen hand redan från och med mitten av deras första sommar.

En björnhona med ungar är ofta INTE mer aggressiv.  Honan har oftast bra koll på sina ungar. Hon ser till att hålla både sig själv och ungarna på behörigt avstånd från människor. Skulle man råka hamna väldigt nära kan honan uppleva ett hot mot ungarna och förstås vilja skydda dem. Men när forskare medvetet närmat sig har honor med ungar lämnat platsen, precis som andra björnar.

Nosen är björnens viktigaste sinnesorgan och den har ett fenomenalt finkänsligt luktsinne. Den har också en skarp hörsel, men troligen lite sämre syn än människan. Den ställer sig ofta upprätt på bakbenen när den blir lite osäker, för att försöka ta reda på vad den har framför sig. Detta är inte ett hotbeteende.

Björnen är oerhört snabb på kortare sträckor – betydligt snabbare än någon människa. Världens snabbaste man skulle ha 30 meter kvar till målskynket i ett 100-meterslopp när björnen går i mål.

Björnen är en riktig allätare. Hälften av björnens årliga energiintag kommer normalt från bär. Därefter kommer myror och kött med cirka 20-25 procent vardera. Några amerikanska forskare ertappade en brunbjörn med att sätta i sig 184 000 blåbär på en dag!

Björnen verkar välja ut sitt ide i förväg och besöker platsen flera gånger under sommaren. Idet kan se ut på många olika sätt: under en rotvälta, en hålighet mellan stora stenblock eller ett utgrävt hål i en gammal myrstack. Stora björnhanar lägger sig ibland ner under en tät gran eller på ett risbo de byggt, och låter sig snöas över.

Ja, hur djupt sover björnen? Björnen sover hela vintern, men den går inte i dvala utan kan både vakna och somna om flera gånger under vintersömnen. Mest lättstörda verkar björnar vara i början av ideperioden. En björn som störts byter ofta till ett nytt ide.

Anledningen till att det har skett flera angrepp vid iden beror inte på att björnar är mer retliga under en viss tid på året. Istället för att gå undan när en människa närmat sig, har björnarna valt att stanna kvar i idet där de känner sig trygga. Om en människa kommit för nära har de inte haft annat val än rusa ut över personen som står vid idets öppning.

Trots att björnen inte dricker och äter på cirka sex månader drabbas den inte av energi- och vätskeförlust. Det beror på att björnen bryter ner och omvandlar sitt fettlager till energi och vatten. När björnen gör av med sina fettreserver tappar den 20-40 procent av sin kroppsvikt. Men trots att den ligger stilla under en så lång period tappar björnen bara en liten del av muskelmassan. Den drabbas inte heller av benskörhet och liggsår.

En vaken björn kissar ut de kväveföreningar som bildas när fett bryts ner. Men under vintersömnen kissar björnen inte, och forskarna vet inte varför björnen inte drabbas av förgiftning. Det finns teorier om att björnen skulle omvandla kväveföreningarna till aminosyror. Aminosyrorna skulle då kunna vara förklaringen till att björnen bibehåller muskelmassan under vintern.

Björnen kan äta sig fet och ha ett mycket långsamt cirkulationsflöde, utan att få hjärt- och kärlsjukdomar – en egenskap som gör att den överlever vintersömnen. Nyligen har forskarna också sett att björnen har en speciell bakterie i tarmfloran, som gör att de kan tillgodogöra sig energi extremt effektivt på hösten utan att få problem som vi människor förknippar med fetma.

I det skandinaviska björnprojektet pågår en studie som i framtiden kanske kan leda till nya behandlingar och läkemedel för oss människor. Forskare och medicinska specialister tar prover på vilda björnar som ligger i ide. På så sätt hoppas de kunna svara på frågor som varför björnarna inte får några blodproppar, lider av benskörhet eller minskar sin muskelmassa nämnvärt trots att de ligger i princip stilla hela vintern. Om man skulle lösa den gåtan skulle det vara till stor hjälp inom vården då människor blir sängliggande, eller i rymden där tyngdlösheten är ett problem för vår kropp.

De skandinaviska björnarna tillhör världens största brunbjörnstam med långt över 100 000 exemplar som lever i tundra- och taigaskogsbältena ända bort till östligaste Sibirien.

Med hjälp av DNA-analys har skandinaviska björnforskare konstaterat att den svenska björnstammen består av två genetiskt skilda stammar. Björnarna i nordligaste Sverige vandrade in från öster och är släkt med björnarna i Östeuropa, Ryssland och Sibirien. Björnarna i södra delarna av utbredningsområdet har kommit söderifrån och är närmare släkt med dem som finns i Sydeuropa.

Antagligen har de invandrat under olika perioder efter istiden för 12-15 000 år sedan. Troligen separerades de redan för ungefär 500 000 år sedan av en annan istid i Centraleuropa. De båda björntyperna parar sig framgångrikt med varandra och det finns ingen skillnad i utseende eller beteende.

Brunbjörnen är en av åtta björnarter i familjen björnar i världen. Kodiakbjörnar och grizzlybjörnar tillhör också arten brunbjörn, precis som våra björnar.

Majoriteten av björnarna lever i barrskogmiljöer, även om en del också lever i fjällområdet. Björnar verkar föredra oländig och kuperad terräng som innebär mer skydd och mat.

Ordet teddybjörn kommer från den tiden då Theodore ”Teddy” Roosevelt var president i USA. Presidenten var en gång ute och jagade, men utan att lyckas skjuta något djur. En av hans medhjälpare lyckades då fånga en liten björn som han band vid ett träd. Nu kunde presidenten få en jakttrofé med sig hem, tänkte han. Men presidenten tyckte att björnen såg så liten och hjälplös ut. Han kunde inte skjuta den och bad att björnen skulle släppas fri. En man som drev en affär läste i tidningen om den frisläppta björnen – och fick en idé. Han bad sin fru sy en björn i plysch, som de kunde sälja i sin affär. De skrev till presidenten och frågade om de fick kalla sina nallar för Teddy’s bear – på svenska Teddys björn. President Roosevelt sa ja, och därför säger vi än idag teddybjörn.

Björnen i Sverige

En gång i tiden fanns björnen över större delen av den skandinaviska halvön. Björnen har aldrig utrotats helt, men jagades så hårt att den till sist bara fanns kvar i små områden i landets mest avlägsna delar.

I Småland, Öster- och Västergötland, Södermanland, Dalsland, Uppland, Västmanland och Närke försvann björnen redan i slutet av 1700-talet. I Värmland, Dalarna och Västernorrland sköts de sista björnarna på 1800-talet.

1905 konstaterade Kungliga Vetenskapsakademien att det var en ”hederssak för Sverige att se till att björnen inte utrotades”. Därefter fredades björnen, men bara i nationalparkerna. Senare försvann rätten att jaga björn på annans mark, utan markägares tillstånd. 1927 beslutade man till sist att alla björnar som dödades skulle tillfalla staten.

År 1930 fanns cirka 130 björnar kvar i Sverige, och dessa var spridda i små isolerade grupper. Efter fredningen växte den svenska björnstammen till, och redan 1942 uppskattades den till närmare 300 björnar. Stammen fortsatte att växa och 1981 återinfördes reglerad licensjakt i Sverige. Enligt uppskattningen av antalet björnar som gjordes år 2018 finns cirka 2 900 djur i Sverige. Naturvårdsverket har beslutat att referensvärdet för den svenska björnstammen är 1 400 björnar. Detta är en miniminivå som inte får underskridas.

Björn kan ställa till problem för renägare och tamdjursägare. Ibland kan skyddsjakt på individer som tar mycket boskap vara nödvändig som en sista åtgärd.

Det här gör WWF

Projekt

Skandinaviska björnprojektet är ett nordiskt forskningssamarbete med fokus på ekologi och förvaltning, som haft WWFs stöd under många år. Bland annat har man tittat på attityder till björn och effekter av en adaptiv förvaltning. Forskningsprojektet tar bland annat fram data från radiomärkta björnar, som används för populationsmodeller och förvaltningsverktyg för att övervaka björnpopulationens utveckling. En del av projektet handlar om att beräkna påverkan på älgstammen. Det framgångsrika projektet stöds idag av Svenska Jägareförbundet, Naturvårdsverket samt Direktoratet för Naturförvaltning och Norsk Institutt for Naturforskning i Norge.

WWF om jakt på Björn

Idag klassas björnen som nära hotad på den svenska rödlistan. Reglerad licensjakt på björn är tillåten baserat på att populationen är över gränsvärdet för gynnsam bevarandestatus. WWF anser att det är viktigt att jakten inte utgör ett hot mot björnstammen, hindrar eller försvårar spridning söderut.

WWF om jakt på rovdjur

i Sverige

WWF accepterar att jakt är en del i den svenska förvaltningen av djur under förutsättning att den är långsiktigt hållbar, och etisk. Jaktbeslut ska ta hänsyn till populationsstorlekar, bevarandestatus och olika intressen. Jakten ska ske under bästa möjliga etiska former, både för de vilda djuren som jagas och för eventuella jakthundar.

illegal jakt

WWF tar starkt avstånd från alla former av illegal jakt. Illegal jakt är ett av de stora hoten för våra vilda djur. Den illegala jakten på rovdjuren i Sverige är omfattande och det enskilt största hotet mot rovdjuren idag och WWF vill se omedelbara krafttag mot den illegala jakten i Sverige.

Licensjakt på stora landlevande rovdjur

Om kriterier för gynnsam bevarandestatus är uppfyllda (som minimum) och populationen är tillräckligt stor, livskraftig och långsiktigt tryggad, samt att jakten är långsiktigt hållbar, då kan WWF acceptera en strikt reglerad licensjakt

Naturfadder

Hjälp oss skydda hotade arter och rädda svensk natur genom att:
  • SKYDDA minst 30 % av svensk natur till år 2030
  • Arbeta för ett HÅLLBART skogs- och jordbruk
  • ÅTERSKAPA naturtyper
Låt naturen fortsätta ge oss unika upplevelser – BLI FADDER!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete.

Välj fadderpremie

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 28/04/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se