Gå till huvudinnehållet
Brunbjörn (Ursus arctos)

Brunbjörn

Superidrottare med perfekt luktsinne

Tillstånd i Sverige

  • NT

Nära hotad (Near Threatened)

En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.

Antal i det vilda (år 2023 i Sverige)

2 500

Källa: Artdatabanken

🖤

Vill du stödja?

Bli Naturfadder nu!

Bli naturfadder

  • Vetenskapligt namn

    Ursus arctos 

  • Storlek och livslängd

    Kroppslängd: 100–280 cm
    Mankhöjd: upp till 135 cm
    Vikt: 60-100 kg (hona) och 100-340 kg (hane)
    Livslängd: 30-40 år

  • Utbredning

    i Sverige – mellersta och norra Sverige, med långsam spridning söderut. Björnstammen i Norge är betydligt svagare än den svenska, medan den är starkare i Finland.

Björn är toppredator, alltså överst i näringskedjan, och spelar en viktig roll i ekosystemet. Björnen, precis som andra stora rovdjur, lämnar matrester åt mindre arter och skapar bättre förutsättningar för andra djur att klara sig ute i naturen. Björn bidrar också till att reglera älgstammen, då mer än var femte älgkalv kan tas av björn under kalvningssäsongen. Det kan i sin tur leda till att älgpopulationen blir friskare och starkare på längre sikt. Spillning från björnar, som innehåller näringsämnen, fungerar som substrat för olika grupper av insekter, svampar och smådjur.

Var finns björnen?

Kartan visar tätheten av björn. Bilden är baserad på insamlade spillningsprover från de inventeringar som genomfördes inför den senaste populationsberäkningen för hela landet (2018). Ju mörkare färg desto högre täthet.

Superidrottare med perfekt lukt men dålig syn

Björnen är oerhört snabb på kortare sträckor – betydligt snabbare än någon människa. Björnen kan springa upp mot 65–70 km/h. De är även duktiga klättrare och goda simmare, även om vuxna björnar undviker att klättra i träd.

Luktsinnet är fenomenalt och är björnens viktigaste sinnesorgan. Den har också skarp hörsel, men troligen sämre syn än människan. Den ställer sig ofta på bakbenen för att försöka ta reda på vad den har framför sig och få en bättre doftbild av närområdet. Detta är inte ett hotbeteende.

Så farlig är björnen

Risken för människor att skadas av björn är liten i Skandinavien. Forskning visar att både ensamma björnar och honor med ungar går undan när människor närmar sig. Majoriteten av sådana ”möten” inträffar alltså utan att människorna lägger märke till björnarna.

Vid möten mellan björnar och människor sker angrepp mycket sällan. Om det inträffar, är det ofta i form av ett skenangrepp då björnen kommer rusande, men avviker straxt innan den kommer fram. Incidenter då människor skadas av björnen förekommer nästan alltid i samband med jakt eller skogsarbete då björnarna blivit störda, stressade och eller skadeskjutna. Vid jaktrelaterade incidenter är ofta hundar inblandade också.

Björn

 

 

BJÖRNENS RÄTTA ANSIKTE

Se hur björn kan bete sig i olika situationer. Filmen Björnens rätta ansikte blev nominerad till bästa Nordiska naturfilm vid den Internationella naturfilmsfestivalen i Vaasa, Finland.

Se filmen

Så många björnar finns i Sverige

Idag finns det 2 900 björnar i det vilda, enligt den senaste björninventeringen från 2017. Vart femte år genomförs en nationell beräkning av den totala björnpopulationen i Sverige.

Björnen räknas genom spillningsinventering. Insamlandet av björnspillning görs av jägare och andra aktörer under hösten. Sedan 2019 ansvarar Naturhistoriska Riksmuseet för koordinering av björninventeringen. Naturvårdsverket har beslutat att referensvärdet för den svenska björnstammen är 1 400 björnar. Detta är en miniminivå som inte får underskridas.
Läs mer om björninventeringen.

bjorn-1

Björnar ser sämre än människor. Att björnen står på bakbenen betyder inte att den är aggressiv. Den försöker bara se bättre och förstå situationen.

bjorn-ungar

Svenska björnar går ur idet i april-maj. Men enligt gammal folktro är det på just Tiburtius-dagen den 14 april som de kikar ut ur sitt ide.

bjorn-2

Björnar är naturligt skygga. Vi ska aldrig lämna skräp eller matrester på vägen, vid rastplatsen eller nära bebyggelse. Det kan locka björnen till bebyggelsen och eventuellt skapa farliga möten.

Björnfamilj

Det finns forskning kring hur björnen agerar i mötet med människor. Forskare har medvetet närmat sig sändarförsedda björnar och de allra flesta björnarna gav sig iväg. Ingen björn visade aggressivt beteende. En del björnar stannade upp och låg kvar i området tills människan passerat och gick sedan därifrån. De björnar som mött människan i forskningsstudien blev mer försiktiga i flera dagar efteråt.

Om du möter en björn

Det är lätt att undvika björnen

Det är mycket ovanligt att möta en björn, eftersom de är naturligt skygga och undviker oss människor tack vareutmärkt hörsel och luktsinne.

  • Hjälp björnen höra dig – samtala, sjung, vissla, skramla med bärhinken eller låt på något annat sätt i skogen. Sätt till exempel en liten klocka/aluminiumkopp i bältet så att det låter när du går i naturen.
  • Undvik de allra tätaste skogspartierna, där björnen kan bli överraskad.
  • Ha din hund kopplad, eftersom en lös hund kan irritera en björn. Vid ett björnmöte, kan hunden vända tillbaka till dig för skydd med björnen efter sig.

Om du trots allt möter en björn

  • Om du möter en björn i skogen, försök behålla lugnet. Gör tydliga ljud, så att björnen hela tiden hör dig. Var lugn i dina rörelser. Gå långsamt tillbaka samma väg som du kom. Spring inte, eftersom det kan väcka jaktinstinkt och björnen kan springa i över 60 km/h.
  • Om björnen ställer sig på bakbenen är det för att den vill se bättre, förstå situationen bättre och få mer vittring av närområdet. Det behöver inte vara ett aggressivt beteende. Går björnen emot dig så tänk på att de ser ganska dåligt, så lägg gärna ifrån dig något plagg, en keps eller en jacka när du backar. Då kan björnen nosa på föremålet, känna doften av människa och gå därifrån.
  • Om björnen blivit överraskad, skrämd eller provocerad kan den göra en ”skenattack” som ett försök att skrämma bort dig. Genom att behålla ditt lugn och långsamt dra dig tillbaka, visar du att du inte är ett hot.
  • Blir du direkt angripen av en björn utan chans att backa, vilket sällan inträffar, rulla ihop dig på marken och se till att skydda huvudet och nacken.

När kan björn gå i attack?

Björnangrepp är vanligast i samband med jakt. Det finns olika riskfaktorer för björnangrepp varav några är: tät terräng, hund och vapen.

  • Om du smyger tyst i tät terräng eller mot vindriktningen, kan björnen missa att du närmar dig och överraskas. En björn som irriteras av en hund kan reagera aggressivt, vilket kan gå ut över människan, då hunden söker sig till hundägaren.
  • En skadad björn är mer benägen att gå till angrepp, och påskjutna björnar kan vara direkt livsfarliga. För att jaga björn så bör man ha god kunskap om deras beteende och ha ett gott omdöme innan man väljer att skjuta.
  • Björnen kan också bli stressad eller provocerad i andra situationer, som exempelvis när den befinner sig vid ett byte, blir störd i sitt ide eller när en hona känner att dess ungar är hotade.
  • Björnar är vilda djur och dessa beter sig inte alltid som vi förväntar oss. Man ska alltid behandla djuren med största respekt.

Rapportera om du har sett en björn

Har du sett en björn eller spår av björn? Dela din observation på Skandobs.se. Här kan observationer av björnar, men även spillning och spår av alla stora rovdjur rapporteras in. Du kan också ta del av vad andra rapporterat. Vissa observationer bedöms av länsstyrelsens personal, som därefter kan verifiera uppgifterna.
Eftersom brunbjörnen tillhör statens vilt, ska döda djur rapporteras till polisen som tar hand om kroppen.

SPÅRSKOLA: björn

sparskola-bjorn-1-ok
sparskola-bjorn-BILD2-768×512
Björn
Björn
sparskola-skandobs-768×512
sparskola-bjorn-1-ok
sparskola-bjorn-BILD2-768×512
Björn
Björn
sparskola-skandobs-768×512

spårens form och storlek

Tassavtryck visar fem tår med tydliga avtryck efter klor. Björnens spår är stora, ca 20–30 cm.

Björnens fram- och baktassar ser lite olika ut. Spåret efter baktassen är mer långsträckta och påminner en del om våra egna fotavtryck. I spåret efter framfoten ser man sällan avtrycket efter hälen vilket gör att spåret blir kortare och rundare.

var Hittar du spåren?

Björnarna finns främst i barrskogsmiljöer, gärna i oländig och kuperad terräng som innebär mer skygg och mat.

Sommartid kan man hitta spår på lerig och sandig mark. När det är snö ligger björnen i ide. Har man riktig tur så går det att hitta björnspår i den tidiga snön på hösten eller framåt vårkanten när björnarna vaknat till igen.

Lär dig mer i vår Spårskola.

Andra tecken

Det är lätt att se klösmärken på träd och rivmärken på trädstammar efter björnens kraftiga klor och tänder.

Sönderrivna myrstackar och jordgettingbon kan vara ett tecken efter björn som letat mat.

Ibland har björnen gnuggat ryggen mot trädet och lämnat lite långa björnhår som sitter fast i kådan. Det är bland annat ett sätt för björnen att markera sitt revir.

En björn är oftast helt tyst, men en irriterad eller arg björn kan ryta, fnysa och ge ifrån sig ett blås- eller visselljud. Björnhonan kan också varna björnungar för fara med hjälp av ett blåsljud. Små björnungar har ett kurrande läte när de diar medan större ungar har ett läte som liknar rävens.

Lyssna här på björnvrål.

Björnens spillning ser olika ut beroende på vad björnen har ätit. På grund av björnens dåliga matsmältning är rester efter den senaste måltiden lätt synliga. På sensommaren och hösten när bären har mognat, märks det tydligt i spillningen, som då är lös och fylld med bär. Har den däremot ätit kött ser spillningen mer ut som en grov korv.

Läs mer mer om björnspillning.

Har du sett ett en björn eller spår av björn? Dela din observation på Skandobs.se

Lär dig mer om björn!

Vad äter björnen?

Björnen är en riktig allätare. Hälften av björnens årliga energiintag kommer normalt från bär. Några amerikanska forskare ertappade en brunbjörn med att sätta i sig hela 184 000 blåbär på en dag! Därefter kommer myror och kött med cirka 20-25 procent vardera.

Här kommer hela björnmenyn:

Våren: När björnen kommit ut ur idet, vill den ha proteinrik föda, såsom stackmyror, kadaver och slaktrester. När snön har smält, går björnen över till gräs och fjolårsbär. På försommaren kan björnar ta älg- och renkalvar. Även svamp, hasselnötter, honung, ekollon och fisk går också hem.

Sommar: Tidigt på sommaren äter björnen både hästmyror och stackmyror, liksom en del älg- och renkalvar. Senare äter den växter av olika slag, som gräs, ormbunkar och fräken, men även kadaver och insekter.

Sensommar/höst: Under sommaren äter de mest örter och hästmyror – och enorma mängder bär. Nära hälften av björnens födointag kommer från bär (främst blåbär, kråkbär och lingon). Sockret omvandlas till en viktig fettreserv, som björnarna lever på när de ligger i ide. Björnen äter också larver och puppor från getingar och andra insekter. Smågnagare och kadaverrester är också viktiga.

Nyligen har forskarna också sett att björnen har en speciell bakterie i tarmfloran, som gör att de kan tillgodogöra sig energi extremt effektivt på hösten utan att få problem som vi människor förknippar med fetma.

Finns det björnmatriarkat?

Ja, det förekommer. Hög populationstäthet och låg utvandring bland björnhonor kan medföra att flera systrar i olika åldrar stannar kvar inom eller nära moderns hemområde. Flera generationer av besläktade honor kan därmed etablera sig i samma område, i ett matriarkat. Området försvaras därefter gemensamt mot andra, obesläktade honor.

Kan björnen komma nära våra hus?

Människor som bor i björnområden kan med fördel rensa bort sådant som kan tänkas locka till sig björnar. En björn som hittat mat på ett ställe genom att välta soptunnor, tömma fågelbord, riva ensilagebalar och bikupor, kommer den vara mindre skygg och komma tillbaka. Det riskerar att öka rädslan hos människor som bor i området.

Björnar som kommer nära bebyggelse är ofta unga björnar, som just separerat från sin mamma och ska lära sig att söka mat på egen hand. Får man påhälsning av björn är tipset att lista ut vad som lockat den och genast rensa bort det. Genom att avlägsna det får den ingen positiv utdelning nästa gång – och överger platsen.

Det är viktigt att rapportera till länsstyrelsen om du ser en björn som äter på någonting från soptunnor, ensilagebalar och bikupor etc.

Läs mer om WWF:s björnprojekt i Gävleborg.

Varför går björnen i ide?

Björnens vintersömn är en anpassning för att överleva vintern när det finns för lite att äta. Samtidigt skyddas de pyttesmå ungarna under den första tiden. Normalt ligger björnen i ide från slutet av oktober till april-maj. För att klara det sjunker kroppstemperaturen från runt 38 °C till 34 °C och antalet hjärtslag går från 40 till 6 slag/minut. På så vis gör den sovande björnen av med mindre energi och därför klarar sig längre på sitt fettlager. Den varken äter eller dricker under den här perioden, och tappar 20-40 procent av sin kroppsvikt.

Samma ide används ytterst sällan två år i följd av samma björn. I de nordligaste delarna av landet ligger björnarna i ide från slutet av september till början av maj. Längre söderut är idevistelsen cirka en månad kortare.

Kan björnen ta vuxna renar?

Björnens utbredningsområde omfattar stora delar av de marker där det även bedrivs rennäring. Under kalvningsperioden kan skador av brunbjörnens predation på kalvar bli omfattande och påverka möjligheten till att bedriva rennäring. För att undvika för stora skador bedrivs skyddsjakt på björnar som orsakar omfattande förluster. Övrig tid på året är påverkan mycket mindre och det hör till ovanligheten att björnar då tar vuxna renar.

Vad vill forskare veta kring björnar i ide?

Det pågår en spännande studie där forskare studerar björnar i ide. Resultaten kan leda till nya behandlingar och läkemedel för människor. Forskare tar prover på vilda björnar som ligger i ide och undersöker varför björnarna inte får några blodproppar, lider av benskörhet eller minskar sin muskelmassa nämnvärt trots att de ligger i princip stilla hela vintern. Om man skulle lösa den gåtan skulle det vara till stor hjälp inom vården då människor blir sängliggande, eller i rymden där tyngdlösheten är ett problem för vår kropp.

Hur många ungar får björnhonan?

Parningstiden infaller från maj till juli. Hanen kan då vandra långa sträckor för att hitta en hona som är brunstig. Paret håller sedan ihop under några dagar varefter de går skilda vägar och parar sig med flera andra partners.

I januari-februari föder honan 1-4 ungar i sitt ide. Ungarna är små som ett marsvin, hårlösa och blinda och väger bara 260–625 gram. Den feta mjölken gör att de växer snabbt och när de lämnar idet i april–maj väger de 2–4 kilo. Björnhonor i det vilda föder inte ungar varje år, det är vanligt med 2–3 års intervall mellan kullarna.

Ungarna sover under vintern i samma ide som honan även under deras andra och ibland tredje vinter och lämnar björnmamman inte förrän vid knappa 1,5 eller 2,5 års ålder.

När ungarna skiljs från sin mor vandrar hanarna relativt långt, i snitt 12 mil från området där de föds. Honorna stannar gärna nära sin mors hemområde. Ungar som förlorar sin mamma klarar sig ganska bra på egen hand redan från deras första sommar.

Är björnhona med ungar mer aggressiv?

En björnhona med ungar är ofta inte mer aggressiv. Honan har oftast bra koll på sina ungar. Hon ser till att hålla både sig själv och ungarna på behörigt avstånd från människor. Skulle man råka hamna väldigt nära kan honan uppleva ett hot mot ungarna och vilja skydda dem. Men när forskare medvetet närmat sig har honor med ungar lämnat platsen.

Brunbjörnen är särskilt sårbar under perioden när de ligger i ide, vilket främst gäller björnhonor med ungar. Honor som blir störda vid idet mister oftare sina ungar än andra björnhonor.

Hur ser ett björnide ut?

Björnen verkar välja ut sitt ide i förväg och besöker platsen flera gånger under sommaren.

Iden grävs oftast i gamla överväxta myrstackar, men iden i klippskrevor och under stenblock och rotvältor förekommer också. I sällsynta fall används även ”korgiden”, där grenar och mossa samlats ihop till ett stort öppet ”bo”. Björnen gör en bädd av kvistar, ris och mossa i alla typer av iden. Stora björnhanar kan även lägga sig ibland ner under en tät gran eller på ett risbo de byggt, och låter sig snöas över.

Kan man väcka en björn som sover?

Björnen sover hela vintern, men kan både vakna och somna om flera gånger under vintersömnen.

Mänskliga aktiviteter som jakt, skogsbruksinspektion, skidåkning och närvaro av hund eller människa vid idet kan få björnar att överge det. Majoriteten av dräktiga honor som tvingas lämna idet förlorar sina ungar. Störningar har en stark negativ effekt och vanligtvis väljer björnar idesplatser minst två kilometer från vägar, bebyggelse och andra typer av mänsklig aktivitet.

Mest lättstörda verkar björnar vara i början av ideperioden. En björn som störts byter ofta till ett nytt ide.

Vad händer i björnens kropp under vintersömnen?

Trots att björnen inte dricker och äter på cirka sex månader drabbas den inte av energi- och vätskeförlust. Det beror på att björnen bryter ner och omvandlar sitt fettlager till energi och vatten. När björnen gör av med sina fettreserver tappar den 20-40 procent av sin kroppsvikt. Men trots att den ligger stilla under en så lång period tappar björnen bara en liten del av muskelmassan. Den drabbas inte heller av benskörhet och liggsår.

Björnen kan äta sig fet och ha ett mycket långsamt cirkulationsflöde, utan att få hjärt- och kärlsjukdomar – en egenskap som gör att den överlever vintersömnen.

Vad vet forskare om brunbjörnstammen?

De skandinaviska björnarna tillhör världens största brunbjörnstam med långt över 100 000 individer som lever i tundra- och taigaskogsbältena ända bort till östligaste Sibirien.

Med hjälp av DNA-analys har skandinaviska björnforskare konstaterat att den svenska björnstammen består av två genetiskt skilda stammar. Björnarna i nordligaste Sverige vandrade in från öster och är släkt med björnarna i östra Europa och ryska Sibirien. Björnarna i södra delarna av utbredningsområdet har kommit söderifrån och är närmare släkt med dem som finns i södra Europa.

Antagligen har björnen invandrat under olika perioder efter istiden för 12-15 000 år sedan. Troligen separerades de redan för ungefär 500 000 år sedan av en annan istid i Centraleuropa. De båda björntyperna parar sig med varandra och det finns ingen skillnad i utseende eller beteende.

Har du en fråga till oss?

Ställ den till vår rovdjursexpert Benny!

Att inventera björn

Se gärna en kort och utbildande film om att inventera björn. Visas genom UR Play.

Vad gör WWF?

DNA spårning björn i Gävle

WWF stödjer projekt om Kartläggningen av björns DNA i Gävleborg

WWF stödjer ett pilotprojekt där Gävleborg länsstyrelse försöker kartlägga DNA av björnar på återkommande skadeplatser nära människor. Björnar har gott matminne. När björn välter soptunnor, river ensilagebalar och bikupor, kommer den vara mindre skygg. Det riskerar att öka rädslan hos människor som bor i området.

Med hjälp av topsning av skadeplatser (till ex fågelbord) vill man fastställa om det är ett spontant beteende eller finns det faktorer som tyder på upplärning. Projektresultat kommer att hjälpa länsstyrelsen ta fram relevanta förebyggande åtgärder. Det bidrar till bättre samexistens mellan björnar och människor.

Biotopia

WWF stödjer projekt Rovdjursaktiviteter med Biotopia och Upplandsstiftelsen

Upplandstiftelsen i samverkan med Biotopia har beviljats medel till en rovdjursutställning med tillhörande aktiviteter, som förväntas ge en ökad förståelse om stora rovdjur hos allmänheten, skolbarn och SFI-studerande. Inom projektet planeras årligen en återkommande utställning på Biotopia i Uppsala, tre korta djurfilmer, ett häfte för SFI-studerande, rovdjurslådor, spårutflykter och samtalskvällar.

VAD WWF TYCKER

WWF OM LICENSJAKT PÅ BJÖRN

Idag klassas björnen som nära hotad på den svenska Artdatabankens rödlista. Reglerad licensjakt på björn är tillåten baserat på att populationen är över gränsvärdet för gynnsam bevarandestatus.

WWF anser att det är viktigt att jakten inte utgör ett hot mot björnstammen, hindrar eller försvårar en långsiktigt livskraftig population.

WWF OM LICENSJAKT PÅ STORA ROVDJUR

WWF kan acceptera en strikt reglerad licensjakt under förutsättning att kriterier för gynnsam bevarandestatus är uppfyllda (som minimum) och populationen är tillräckligt stor, livskraftig och långsiktigt tryggad, samt att jakten är långsiktigt hållbar. Jaktbeslut ska ta hänsyn till populationsstorlekar, bevarandestatus och olika intressen. Jakt ska ske under bästa möjliga etiska former, både för de vilda djuren som jagas och för eventuella jakthundar.

WWF OM ILLEGAL JAKT

WWF tar starkt avstånd från alla former av illegal jakt. Illegal jakt är ett hot mot våra vilda djur och WWF vill se krafttag mot alla former av illegal jakt.

WWF deltar aktivt i opinionsbildningen

Fjällräv

BLI NATURFADDER

Hjälp oss skydda hotade arter och rädda svensk natur genom att:
  • Skydda minst 30 % av svensk natur till år 2030
  • Arbeta för ett hållbart skogs- och jordbruk
  • Återskapa naturtyper
Låt naturen fortsätta ge oss unika upplevelser – Bli fadder!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete för vår svenska natur.

Välj fadderpremie

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

Dolor amet consectetur elos velir junto bere ordenes aliquam.

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 20/02/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se