Björnen parar sig på sommaren, men de befruktade äggen fäster inte vid livmoderns vägg och börjar växa förrän honan går i ide. Den faktiska dräktighetsperioden är knappt 2 månader. I januari-februari föder honan 1-4 ungar i sitt ide. Det vanligaste är 2-3 ungar. Ungarna är påfallande små när de föds, ungefär i storlek av ett marsvin, och väger 250-600 gram. Den feta mjölken gör att de växer snabbt och när de lämnar idet i april–maj väger de 2–4 kilo.

Ungarna brukar följa honan i 1-2 år, men studier har visat att allt fler ungar verkar stanna längre hos honan. Det kan förklaras med björnjakten. Honor med ungar är fredade och sådana honor och ungar överlever i större utsträckning.

När ungarna skiljs från sin mor vandrar hanarna relativt långt, i snitt 12 mil från området där de föds. Honorna stannar gärna nära sin mors hemområde. Ungar som förlorar sin mamma klarar sig ganska bra på egen hand redan från och med mitten av deras första sommar.

En björnhona med ungar är ofta INTE mer aggressiv.  Honan har oftast bra koll på sina ungar. Hon ser till att hålla både sig själv och ungarna på behörigt avstånd från människor. Skulle man råka hamna väldigt nära kan honan uppleva ett hot mot ungarna och förstås vilja skydda dem. Men när forskare medvetet närmat sig har honor med ungar lämnat platsen, precis som andra björnar.

Nosen är björnens viktigaste sinnesorgan och den har ett fenomenalt finkänsligt luktsinne. Den har också en skarp hörsel, men troligen lite sämre syn än människan. Den ställer sig ofta upprätt på bakbenen när den blir lite osäker, för att försöka ta reda på vad den har framför sig. Detta är inte ett hotbeteende.

Björnen är oerhört snabb på kortare sträckor – betydligt snabbare än någon människa. Världens snabbaste man skulle ha 30 meter kvar till målskynket i ett 100-meterslopp när björnen går i mål.

Björnen är en riktig allätare. Hälften av björnens årliga energiintag kommer normalt från bär. Därefter kommer myror och kött med cirka 20-25 procent vardera. Några amerikanska forskare ertappade en brunbjörn med att sätta i sig 184 000 blåbär på en dag!

Björnen verkar välja ut sitt ide i förväg och besöker platsen flera gånger under sommaren. Idet kan se ut på många olika sätt: under en rotvälta, en hålighet mellan stora stenblock eller ett utgrävt hål i en gammal myrstack. Stora björnhanar lägger sig ibland ner under en tät gran eller på ett risbo de byggt, och låter sig snöas över.

Ja, hur djupt sover björnen? Björnen sover hela vintern, men den går inte i dvala utan kan både vakna och somna om flera gånger under vintersömnen. Mest lättstörda verkar björnar vara i början av ideperioden. En björn som störts byter ofta till ett nytt ide.

Anledningen till att det har skett flera angrepp vid iden beror inte på att björnar är mer retliga under en viss tid på året. Istället för att gå undan när en människa närmat sig, har björnarna valt att stanna kvar i idet där de känner sig trygga. Om en människa kommit för nära har de inte haft annat val än rusa ut över personen som står vid idets öppning.

Trots att björnen inte dricker och äter på cirka sex månader drabbas den inte av energi- och vätskeförlust. Det beror på att björnen bryter ner och omvandlar sitt fettlager till energi och vatten. När björnen gör av med sina fettreserver tappar den 20-40 procent av sin kroppsvikt. Men trots att den ligger stilla under en så lång period tappar björnen bara en liten del av muskelmassan. Den drabbas inte heller av benskörhet och liggsår.

En vaken björn kissar ut de kväveföreningar som bildas när fett bryts ner. Men under vintersömnen kissar björnen inte, och forskarna vet inte varför björnen inte drabbas av förgiftning. Det finns teorier om att björnen skulle omvandla kväveföreningarna till aminosyror. Aminosyrorna skulle då kunna vara förklaringen till att björnen bibehåller muskelmassan under vintern.

Björnen kan äta sig fet och ha ett mycket långsamt cirkulationsflöde, utan att få hjärt- och kärlsjukdomar – en egenskap som gör att den överlever vintersömnen. Nyligen har forskarna också sett att björnen har en speciell bakterie i tarmfloran, som gör att de kan tillgodogöra sig energi extremt effektivt på hösten utan att få problem som vi människor förknippar med fetma.

I det skandinaviska björnprojektet pågår en studie som i framtiden kanske kan leda till nya behandlingar och läkemedel för oss människor. Forskare och medicinska specialister tar prover på vilda björnar som ligger i ide. På så sätt hoppas de kunna svara på frågor som varför björnarna inte får några blodproppar, lider av benskörhet eller minskar sin muskelmassa nämnvärt trots att de ligger i princip stilla hela vintern. Om man skulle lösa den gåtan skulle det vara till stor hjälp inom vården då människor blir sängliggande, eller i rymden där tyngdlösheten är ett problem för vår kropp.

De skandinaviska björnarna tillhör världens största brunbjörnstam med långt över 100 000 exemplar som lever i tundra- och taigaskogsbältena ända bort till östligaste Sibirien.

Med hjälp av DNA-analys har skandinaviska björnforskare konstaterat att den svenska björnstammen består av två genetiskt skilda stammar. Björnarna i nordligaste Sverige vandrade in från öster och är släkt med björnarna i Östeuropa, Ryssland och Sibirien. Björnarna i södra delarna av utbredningsområdet har kommit söderifrån och är närmare släkt med dem som finns i Sydeuropa.

Antagligen har de invandrat under olika perioder efter istiden för 12-15 000 år sedan. Troligen separerades de redan för ungefär 500 000 år sedan av en annan istid i Centraleuropa. De båda björntyperna parar sig framgångrikt med varandra och det finns ingen skillnad i utseende eller beteende.

Brunbjörnen är en av åtta björnarter i familjen björnar i världen. Kodiakbjörnar och grizzlybjörnar tillhör också arten brunbjörn, precis som våra björnar.

Majoriteten av björnarna lever i barrskogmiljöer, även om en del också lever i fjällområdet. Björnar verkar föredra oländig och kuperad terräng som innebär mer skydd och mat.

Ordet teddybjörn kommer från den tiden då Theodore ”Teddy” Roosevelt var president i USA. Presidenten var en gång ute och jagade, men utan att lyckas skjuta något djur. En av hans medhjälpare lyckades då fånga en liten björn som han band vid ett träd. Nu kunde presidenten få en jakttrofé med sig hem, tänkte han. Men presidenten tyckte att björnen såg så liten och hjälplös ut. Han kunde inte skjuta den och bad att björnen skulle släppas fri. En man som drev en affär läste i tidningen om den frisläppta björnen – och fick en idé. Han bad sin fru sy en björn i plysch, som de kunde sälja i sin affär. De skrev till presidenten och frågade om de fick kalla sina nallar för Teddy’s bear – på svenska Teddys björn. President Roosevelt sa ja, och därför säger vi än idag teddybjörn.