
Trots att vi uppskattar samma blåbär är möten sällsynta. Björnen använder luktsinnet och sin goda hörsel för att undvika oss människor med god marginal. Ett vanligt samtal räcker för att du ska höras på långt håll. Allra bäst trivs björnen i otillgänglig och kuperad terräng som innebär mer skydd och mat.
- Vetenskapligt namn
Ursus arctos
- Storlek och livslängd
Kroppslängd: 100–280 cm
Mankhöjd: upp till 135 cm
Vikt: 60-100 kg (hona) och 100-340 kg (hane)
Livslängd: 30-40 år- Utbredning
- i Sverige – mellersta och norra Sverige, med långsam spridning söderut
- LC
- NT
- VU
- EN
- CR
- EW
- EX
- DD
Sagofavoriten
Björnen har verkligen en tydlig närvaro i vår kultur genom allt från tilltalsnamnet Björn till alla de hundratals platser i landet som heter någonting med ”björn”. Vi talar om ”björnkramar” och ”björntjänster”. Vi sjunger ”Mors lilla Olle” och ”Björnen sover”. Ja vi har till och med en popgrupp med namnet ”Den svenska björnstammen”.
Matglad bamsing äter nästan allt
Säg det som inte passar i en björnmage! På våren, när björnen kommit ut ur idet, vill den ha proteinrik föda, som stackmyror, kadaver och slaktrester. När snön har smält går de över till gräs och fjolårsbär. På försommaren kan björnar ta älg- och renkalvar. Under sommaren äter de mest örter och hästmyror – och enorma mängder bär. Även svamp, hasselnötter, honung, ekollon och fisk smakar bra. Nära hälften av björnens födointag kommer från bär. Sockret omvandlas till en viktig fettreserv, som björnarna lever på när de ligger i ide.
Därför går björnen i ide
Björnens vintersömn är en anpassning för att överleva vintern när det finns för lite att äta. Samtidigt skyddas de pyttesmå ungarna under den första tiden. Normalt ligger björnen i ide från slutet av oktober till april-maj. För att klara det sjunker kroppstemperaturen från runt 38 °C till 34 °C och antalet hjärtslag går från 40 till 6 slag/minut. På så vis gör den sovande björnen av med mindre energi och klarar sig längre på sitt fettlager. Den varken äter, dricker, kissar eller bajsar under den här perioden, och tappar 20-40 procent av sin kroppsvikt. Sen vaknar björnen i prima skick, om än lite hungrig.
Ungbjörnar kan söka mat nära bebyggelse
Den som bor i björnområden gör klokt i att hålla undan sånt som kan tänkas locka till sig björnar. En björn som hittat mat på ett ställe kommer ofta tillbaka dit. Risken är då att björnen släpper sin naturliga skygghet för människor.
Björnar som kommer nära bebyggelse är ofta unga björnar, som just separerat från sin mamma och ska lära sig att söka mat på egen hand. Men en björn som förlorat respekten för människor kan utvecklas till en farlig björn. Får man påhälsning av björn är tipset att lista ut vad som lockat den. Genom att avlägsna det får den ingen positiv utdelning nästa gång – och överger platsen.
Om du möter en björn
Det är lätt att undvika björnmöten
Det är ovanligt att möta en björn, eftersom de är naturligt skygga och undviker oss med hjälp av den goda hörseln och luktsinnet. Hjälp björnen höra dig – samtala, sjung, vissla, skramla med bärhinken eller sätt en pingla på jackan. Undvik de allra tätaste skogspartierna, där björnen kan bli överraskad. Ha din hund kopplad, eftersom en lös hund kan irritera en björn och sen vända tillbaka till dig för skydd med björnen efter sig.
Gör så här om du träffar en björn:
- Gör tydliga ljud, så att björnen hela tiden hör dig. Var lugn i dina rörelser. Gå långsamt tillbaka samma väg som du kom. Spring inte.
- Om björnen blivit överraskad och skrämd kan den göra en ”låtsasattack” som ett försök att skrämma bort dig. Genom att behålla ditt lugn visar du att du inte är farlig.
Bra att veta!
Om björnen ställer sig på bakbenen är det för att den vill se och förstå situationen bättre. Det är inte ett aggressivt beteende. De har helt enkelt inte så bra syn, troligen lite sämre än vi människor.
Björnangrepp vanligast i jaktsituationer
Det finns tre riskfaktorer för björnangrepp: Tät terräng, hund och vapen. Om du smyger tyst i tät terräng eller mot vindriktningen, kan björnen missa att du närmar dig och överraskas. En björn som irriteras av en hund kan reagera aggressivt, vilket kan gå ut över människan som hunden söker sig till. En skadad björn är mer benägen att gå till angrepp, och påskjutna björnar kan vara direkt livsfarliga.
Undvik egen björnspaning
Björnar på fält blir ofta en sevärdhet. Massor av människor åker dit för att fotografera. Men om björnar blir vana vid människor kan de förlora sin skygghet. Sådana björnar måste oftast avlivas.
Björnen kan också bli stressad. Ett stressat djur kan plötsligt gå till angrepp om det känner sig trängt. Det är omöjligt för oss att avgöra var gränsen går. Ett djur som äter och ser lugnt ut, kan i själva verket vara på gränsen till ett utfall.
Rapportera till länsstyrelsen om du ser en björn som äter på någonting från soptunnor, ensilagebalar och bikupor etc. Länsstyrelsen ser till att det som lockat björnen fraktas bort.
SPÅRSKOLA: björn
Allt du vill veta om björnen!
FILM: Fiskande björnar i Alaska
Björnen i Sverige
En gång i tiden fanns björnen över större delen av den skandinaviska halvön. Björnen har aldrig utrotats helt, men jagades så hårt att den till sist bara fanns kvar i små områden i landets mest avlägsna delar.
I Småland, Öster- och Västergötland, Södermanland, Dalsland, Uppland, Västmanland och Närke försvann björnen redan i slutet av 1700-talet. I Värmland, Dalarna och Västernorrland sköts de sista björnarna på 1800-talet.
1905 konstaterade Kungliga Vetenskapsakademien att det var en ”hederssak för Sverige att se till att björnen inte utrotades”. Därefter fredades björnen, men bara i nationalparkerna. Senare försvann rätten att jaga björn på annans mark, utan markägares tillstånd. 1927 beslutade man till sist att alla björnar som dödades skulle tillfalla staten.
År 1930 fanns cirka 130 björnar kvar i Sverige, och dessa var spridda i små isolerade grupper. Efter fredningen växte den svenska björnstammen till, och redan 1942 uppskattades den till närmare 300 björnar. Stammen fortsatte att växa och 1981 återinfördes reglerad licensjakt i Sverige. Enligt uppskattningen av antalet björnar som gjordes år 2018 finns cirka 2 900 djur i Sverige. Naturvårdsverket har beslutat att referensvärdet för den svenska björnstammen är 1 400 björnar. Detta är en miniminivå som inte får underskridas.
Björn kan ställa till problem för renägare och tamdjursägare. Ibland kan skyddsjakt på individer som tar mycket boskap vara nödvändig som en sista åtgärd.
Det här gör WWF
Projekt
Skandinaviska björnprojektet är ett nordiskt forskningssamarbete med fokus på ekologi och förvaltning, som haft WWFs stöd under många år. Bland annat har man tittat på attityder till björn och effekter av en adaptiv förvaltning. Forskningsprojektet tar bland annat fram data från radiomärkta björnar, som används för populationsmodeller och förvaltningsverktyg för att övervaka björnpopulationens utveckling. En del av projektet handlar om att beräkna påverkan på älgstammen. Det framgångsrika projektet stöds idag av Svenska Jägareförbundet, Naturvårdsverket samt Direktoratet för Naturförvaltning och Norsk Institutt for Naturforskning i Norge.
WWF om jakt på Björn
Idag klassas björnen som nära hotad på den svenska rödlistan. Reglerad licensjakt på björn är tillåten baserat på att populationen är över gränsvärdet för gynnsam bevarandestatus. WWF anser att det är viktigt att jakten inte utgör ett hot mot björnstammen, hindrar eller försvårar spridning söderut.
WWF om jakt på rovdjur
i Sverige
WWF accepterar att jakt är en del i den svenska förvaltningen av djur under förutsättning att den är långsiktigt hållbar, och etisk. Jaktbeslut ska ta hänsyn till populationsstorlekar, bevarandestatus och olika intressen. Jakten ska ske under bästa möjliga etiska former, både för de vilda djuren som jagas och för eventuella jakthundar.
illegal jakt
WWF tar starkt avstånd från alla former av illegal jakt. Illegal jakt är ett av de stora hoten för våra vilda djur. Den illegala jakten på rovdjuren i Sverige är omfattande och det enskilt största hotet mot rovdjuren idag och WWF vill se omedelbara krafttag mot den illegala jakten i Sverige.
Licensjakt på stora landlevande rovdjur
Om kriterier för gynnsam bevarandestatus är uppfyllda (som minimum) och populationen är tillräckligt stor, livskraftig och långsiktigt tryggad, samt att jakten är långsiktigt hållbar, då kan WWF acceptera en strikt reglerad licensjakt

Naturfadder
Hjälp oss skydda hotade arter och rädda svensk natur genom att:
-
SKYDDA minst 30 % av svensk natur till år 2030
-
Arbeta för ett HÅLLBART skogs- och jordbruk
-
ÅTERSKAPA naturtyper
Låt naturen fortsätta ge oss unika upplevelser – BLI FADDER!
Dela gärna:
Senast ändrad 28/04/23