Gå till huvudinnehållet
Varg (Canis lupus)

Varg

Djuret som väcker känslor

Tillstånd i Sverige

  • EN

Starkt hotad (Endangered)

En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd.

Antal i det vilda (år 2022/2023)

Det totala antalet vargar i Sverige och Norge beräknas till cirka 510 vargar, varav cirka 450 i Sverige.

Källa: Artdatabanken

🖤

Vill du stödja?

Bli Naturfadder nu!

Bli naturfadder

  • Vetenskapligt namn

    Canis lupus lupus

  • Storlek och livslängd

    Kroppslängd: 70–150 cm, svans 33–50 cm
    Mankhöjd: 80–105 cm
    Vikt: Vuxna honor väger 35–45 kg och vuxna hanar 45–55 kg.
    Livslängd: sällan längre än 10 år i det vilda.

  • Utbredning

    Främst Mellansverige men har börjat sprida sig söderut. Vargen kan vandra långt och förekommer sporadiskt i alla landskap utom på Gotland.

Vargen har som många andra stora rovdjur en viktig roll som toppredator i våra ekosystem. Den är en skicklig jägare som reglerar antalet klövdjur och påverkar deras beteenden genom att skapa rädsla och försiktighet.
Rester från vargens bytesdjur unnar också andra rovdjur. Det faktum att vargen försörjer asätande arter med kadaver kan få stor betydelse i varmare klimat och gynna exempelvis järven.

Vargen är idag fridlyst och klassad som ”starkt hotad” på Artdatabankens rödlista. Vargen har också ett strikt skydd i EU:s naturvårdsdirektiv. Vargstammen i Skandinavien hotas bland annat av stora problem med inavel, då populationen är liten och isolerad och invandring från den finsk-ryska populationen behövs för att stärka dess genetiska status.

Vargen ska skyddas

Det finns riksdagsbeslut om att vi ska ha livskraftiga rovdjursstammar i Sverige, och vi har förbundit oss till detta i olika internationella åtaganden. Den skandinaviska vargstammen skyddas av EU:s naturvårdsdirektiv.

För att uppnå en gynnsam bevarandestatus, behövs enligt tidigare forskning minst 300 vargar i Sverige, samt att minst en ny varg vandrar in från Finland eller Ryssland vart femte år och reproducerar sig med en skandinavisk individ. Det behövs för att stärka dess genetiska status.

Ett känsloladdat djur

Få svenskar har sett en varg i det vilda, men djuret väcker trots detta starka känslor. Genom historien har vargen skapat rädsla och oro genom att ta människans boskapsdjur, och den fick tidigt rollen som ”ond” i sagornas värld. Samtidigt, genom att tämja vargar, blev det lättare att vakta våra gårdar och tamdjur och det underlättade också att jaga annat vilt.

Även idag kan vargar orsaka problem för tamdjursägare och renskötseln. Varje år dödas och skadas också ett antal jakthundar av varg, vilket kan göra jägare oroliga för att släppa sina hundar under jakt. Vargen har i vissa fall också blivit en politiskt laddad symbol för ”landsbygd” kontra ”storstad”.

Samtidigt växer intresset för rovdjursturismen i Sverige och många vill få en chans att se djuren i sin naturliga miljö. Rovdjursturism där besökare ges tillfälle att se något av våra stora rovdjur skapar inkomster för lokalsamhällen.

Hur mår vargarna i Sverige?

En gång i tiden fanns det ett tusental vargar i hela Sverige, förutom på Gotland. Vargen jagades dock till utrotningens gräns och fridlystes 1966.

Idag finns det cirka 450 vargar i Sverige, enligt resultatet från inventeringsperioden 2022/23. Vargstammen är sårbar och känslig och dess genetiska status behöver förbättras för att göra populationen livskraftig på lång sikt. Många vargar som bildar par är nära besläktade, genetiskt sett motsvarande syskonpar. De senaste 10 åren har nya finsk-ryska vargar dokumenteras nästan varje vinter i norra delen av Skandinavien. Ett fåtal av dessa har kunnat nå fram till potentiella partners i södra Mellansverige och fortplanta sig.

Den illegala jakten efter varg tros utgöra ett allvarligt hot mot den skandinaviska vargpopulationen. Illegal jakt är svårt att övervaka och det kan finnas stora mörkertal. WWF tar starkt avstånd från alla typer av illegal jakt.













Varg

Se gärna en kort och utbildande film om vargen och rollen i ekosystemet. Visas genom UR Play.

Se filmen

Var finns vargen?

Kartan visar dokumenterade familjegrupper (fylld cirkel) och revirmarkerande par (fylld triangel) i Skandinavien under inventeringsperioden vintern 2022–2023.


































Källa: SLU Viltskadecentrum, 2022-2023.

Vargar

Vargar är sociala flockdjur med starka familjeband. En vargflock består nästan alltid av föräldraparet och deras valpar. Det är också vanligt med ensamma vandringsvargar på jakt efter en ny partner att bilda revir med.

varg

Föräldraparet eller ”alfaparet” håller normalt ihop tills någon partner dör. En svensk studie visar att de främsta orsakerna till alfaparets splittring är skyddsjakt och verifierad illegal jakt.

Varg

Vargen ylar för att hålla kontakt inom flocken, som ofta är utspridd i smågrupper. Ylandet kan ofta höras en mil bort, och signalerar till andra vargar att området är redan upptaget.

Varg

Vargen tillbringar ungefär en tredjedel av dygnets timmar i rörelse. På ett dygn kan en varg förflytta sig flera mil. Vargar rör sig oftast i flock, de kan gå i varandras spår.

om du möter en varg

Det extremt sällsynta mötet

Om du hörs när du går i skogen är det mycket svårt att komma nära en varg. Det sannolika är att den har lämnat platsen långt innan du hinner dit. En varg är skygg och är sällan aggressiv mot en människa.

Skulle du mot förmodan se en varg, så stannar den kanske till för att få en uppfattning om vem den möter. Du ska då göra tydliga ljud och gå från platsen. Om vargen går efter dig, så fortsätter du gå. Du kan stanna till och skrämma den genom att ropa, ta några steg mot den och göra dig ”stor”.

Om du har hund med dig kan vargen vara nyfiken på hunden och inte märka dig förrän du ropar eller klappar i händerna. Ha din hund kopplad.

Läs mer om hur du ska agera vid ett vargmöte på SLU

Därför kommer varg nära bebyggelse ibland

De vargar som passerar bebyggda platser kan ofta vara unga vandringsvargar, som lämnat sin flock för att vandra mot nya områden där de kan bilda ett eget revir med en ny partner. Det är också möjligt att de lockats av slaktrester eller tamdjur. Oavsett anledning, så upplever vissa människor att det känns otryggt att ha varg nära, trots att den är skygg. Men för andra, är det en häftig känsla att veta att det finns varg där man bor.
Om du möter en varg

Pandaklubben 2024 med pris

Fritt inträde på Vildriket i Järvsö för alla medlemmar i Pandaklubben!

När du blir medlem i Pandaklubben får du ett medlemskort som ger dig gratis eller rabatterat inträde hos utvalda Pandaklubben-förmånsgivare. Ta med dig kortet och möt världens djur och lär dig mer om häftiga arter och smarta tips som räddar dem! Ett medlemskap kostar 295 kronor per år.

Bli medlem i Pandaklubben
Vildriket

Läs mer om Vildriket

Ett besök i Vildriket är en magisk och minnesvärd upplevelse för hela familjen. Här möter du nordens vilda djur på deras egna villkor i en fantastisk omgivning. Brunbjörn, varg, lo, räv och ren är bara några av alla djur du kan träffa här.

Vildriket.se

Har du sett varg eller hund?

En större hund kan misstas för att vara en varg. Här är sånt du kan tänka på:

  • Höjd: En varg kan bli upp till 90 centimeter i mankhöjd, och det är runt 30 centimeter högre än en normal jämthund eller schäferhane.
  • Färg: Om man jämför vargens färg med jämthund, gråhund och slädhundar, som ibland anses likna varg, så har vargen mer av de beigea inslagen i pälsen. Man brukar ibland kalla det för “kanelbrun”. Många hundar har också större andel vitt kring nos och ögon än vad vargen har.
  • Kroppen: Vargen har en mer strömlinjeformad kropp än hundar. De har en rak rygglinje och en rak svans. Där skiljer sig vargen från jämthund, gråhund och slädhundar, som oftast bär sin svans uppåt i en böj över ryggen.
  • Huvudform: Vargens huvud har en rak profil, och saknar den böj hundar ofta har mellan panna och nos.
  • Tassar: Vargens tassar är mycket större än de flesta hundars, med undantag för de allra största hundraserna.

SPÅRSKOLA: varg

sparskola-varg-1-ok-1
sparskola-varg-2-ok
sparskola-varg-3-ok
sparskola-varg-9-ok
sparskola-varg-5-ok
sparskola-skandobs-768×512
sparskola-varg-1-ok-1
sparskola-varg-2-ok
sparskola-varg-3-ok
sparskola-varg-9-ok
sparskola-varg-5-ok
sparskola-skandobs-768×512
SPÅRENS FORM OCH STORLEK

Det kan vara svårt att tolka vargspår i snön, utan det krävs kunskap och lång erfarenhet för att säkert kunna avgöra vems spår det är.

  • Vargspår kan blandas ihop med hund.
  • Ett spår efter en vuxen vargs framtass kan vara upp till 11 cm långt.
  • Klorna är oftast synliga då hunddjur inte kan dra in dem.
FÖRVÄXLING MED HUND

Det är svårt att skilja mellan vargspår och spåren av en stor hund.

  • Vissa mycket storvuxna hundraser kan ha lika stora tassar som varg men då ser ofta själva spårlöpan annorlunda ut. Hundar rör sig ”vimsigare”, medan vargars spårlöpor oftast ser rakare och ”mer målmedvetna” ut.
  • Hundens spår syns oftast med människospår.
FÖRVÄXLING MED RÄV

Utsmälta rävspår i blötsnö kan se dubbelt så stora ut och ibland felaktigt misstas för vargspår.

Men vargens steg är längre jämfört med räven. Vargens steglängd i trav varierar mellan 130-200 cm beroende på hur bråttom de har. En målmotiverad varg kan göra språng på 4-5 meter.

HUR RÖR SIG VARGEN?

Vargar rör sig ofta i trav och använder sig gärna av lättframkomliga vägar för att spara energi, allt från isar på bäckar, sjöar och åar, till skoterspår och bilvägar.

Ibland går flocken på rad, eller mer utspridda likt en solfjäder.

ANDRA SPÅR
  • Vargens spillning är 2-3 cm tjocka korvar, ofta med mycket hår och benbitar. Har vargen ätit mycket ben kan korvarna vara vitaktiga. Färsk spillning lukar illa.
  • Föräldraparet urinmarkerar, ofta mot upphöjda föremål. De krafsar också ibland vid markeringsstället.
  • Efter att varg har tagit ett stort byte som älg, kan det bli kvar en upptrampad plats med hår och några skinnrester. Hela eller delar av bytet kan, något övertäckta, lagras i myr eller snö.
HAR DU SETTEN VARG ELLER SPÅR AV VARG?

Dela din observation på Skandobs.se

Spåra varg och lodjur med WWF!

När det ligger snö på backen blir det extra tydligt var skogens djur har passerat. Följ med oss!

Lär dig mer om varg!

Vad äter varg?

Vargar är köttätare. De äter allt från gnagare, mindre rovdjur och skogsfågel upp till olika klövdjur. Vargens meny varierar mycket mellan olika områden i världen. I Skandinavien är älg det viktigaste bytesdjuret i de flesta revir, och en vargflock dödar omkring 120 älgar på ett år.

Det stämmer inte att vargen i första hand skulle ta sjuka och gamla älgar, som det ofta sägs. De tar allra helst unga älgkalvar. Större älgar är mer riskabla att jaga, eftersom vargen kan skadas och dödas av starka ben och stora klövar.

Men vargar anpassar sig efter den mat som finns och kan också ta rådjur, renar, bäver, hare, grävling, hjortar, fåglar, rävar, sork, grodor och tamdjur.

En varg kan äta så mycket som 8-9 kilo kött på en dag, om det finns möjlighet. Vargen vet aldrig när man har tur med jakten nästa gång, så när det finns mat gäller det att äta snabbt och mycket.

Vilken hjälp kan djurägare få?

Länsstyrelserna kan ge bidrag till djurägare för att sätta upp rovdjursavvisande stängsel och vidta andra åtgärder. Djurägare som drabbas av skador orsakade av varg på får eller andra tamdjur ges ekonomisk ersättning. I renskötselområdet ersätts samebyarna för regelbunden vargförekomst, då det är svårt och kostsamt att inventera de skador som varg orsakar i renskötselområdet.

När lämnar vargvalparna sitt flock?

Vargparet parar sig i februari-mars och honan föder sedan 2-8 valpar under april-maj. Ibland blir det fler ungar – det finns rapporter om kullar med 11 valpar. Vid födseln väger vargvalparna runt 400 gram.

Själva lyan är oftast en utgrävd håla i marken, under ett par stora stenblock, en grotta eller i en klippskreva, helst nära vatten. Ibland kan även ett tätt buskage eller en sänka i marken duga fint som lya.

När vargvalparna är små stannar de på bestämda mötesplatser, medan föräldrarna jagar. Allteftersom de växer kan de börja följa med sina föräldrar och även börja röra sig på egen hand i reviret.

Valparna brukar stanna kvar i kärnfamiljen i ett år, för att sedan ge sig iväg och hitta sitt eget revir och en livskamrat. Men ibland stannar unga vargar ytterligare något år och hjälper till att ta hand om den nya valpkullen.

De kan vandra långt, honor upp till 13 mil och hanar 17 mil. De kan vandra sträckor på 40-50 mil, och ibland ännu längre.

Hur stora är vargrevir?

Skandinaviens vargar har stora revir i förhållande till tätheten av bytesdjur, jämfört med andra länder som har varg.

Revirets storlek tycks inte styras vare sig av hur mycket älg eller hur många andra vargar det finns i området, det finns ingen forskning som visar på sambandet. Men det verkar däremot finnas en koppling till antalet rådjur i området. Ju fler rådjur det finns, desto mindre kan reviren vara. Sen ökar storleken på reviren ju längre norr ut man kommer och kopplat till andel jordbruksmark.

Revirets storlek kan variera mycket och i Skandinavien är de mellan omkring 300-1700 kvadratkilometer stora. En medelstorlek beräknat på 28 flockar är cirka 900 kvadratkilometer.

Vargar hävdar sina revir mot andra vargar genom att urinmarkera mot upphöjda föremål som buskar, tuvor, stenar, snöplogkanter och liknande. De krafsmarkerar även i marken, ofta i anslutning till urinmarkeringen. I Skandinavien är revirstrider ovanliga.

Hur nära en människa kan vilda vargar komma?

Viltskadecenter och Grimsö Forskningsstation har i 35 försök testat hur nära en människa kan komma vilda vargar. Forskaren gick som vid en normal skogspromenad mot en varglega, där sändarförsedda vargar sov.

Vargarna vaknade och gav sig av när forskaren var mellan 18 och 310 meter ifrån legan, med ett snitt på 85 meter. Ju fler vargar som fanns i flocken, desto tidigare gav de sig av.

Att forskarna ibland kom närmre berodde på blåst eller regn. Slutsatsen var att vargarna mest förlitar sig på hörseln för att upptäcka vad som rör sig i omgivningen, och att vädret dämpar ljudet kraftigt.

När forskarna gick mot vargar med ett slaget byte, gick vargarna undan på samma sätt.

Testet utfördes även under nattetid, med två människor och en kopplad hund. Då försvann vargarna från sin lega på betydligt längre avstånd – troligtvis för att två par kängor hörs bättre än ett par.

Forskarna konstaterade att en människa som närmar sig inte utgjorde någon stark störning för vargarna. Man kunde ofta komma ganska nära innan de reagerade – men också att vargarna aldrig visade någon tendens till offensiv eller aggressiv reaktion.

Var finns vargen i Sverige?

Vargarna lever framförallt i de mellersta delarna av Sverige, men kan vandra långa sträckor. Den kan dyka upp både i norr och söder. I vargars mått mätt finns fortfarande gott om livsutrymme och byten i mellersta Sverige.

Vintern 2022-2023 har spridningen i södra Sverige expanderat till ytterligare nya län då ett nytt revir bildades på gränsen mellan Kronobergs och Kalmar län. I Skåne, Östergötlands, Jönköpings, Västra Götalands och Södermanlands län, som alla hade etablerade revir sedan tidigare, bildades också fler nya revirmarkerande par. Samtidigt har antalet vargrevir (familjegrupper och revirmarkerande par) i mellersta Sverige minskat.

Varför tar vargen ibland många djur samtidigt?  

Både vargar och andra stora rovdjur kan ibland döda fler tamdjur än de faktiskt äter. Beteendet är kanske framförallt omskrivet när det gäller inhägnade får, vilket förstås kan väcka starka känslor hos drabbade djurägare. Om en varg tagit sig in i en inhägnad och angripit ett tamdjur kan det skapa panik hos övriga individer i tamdjursbesättningen. Detta kan trigga rovdjurets jaktinstinkt flertalet gånger, vilket ökar risken för fler angrepp.

Hur många vargar finns i Skandinavien?

Flera vargrevir sträcker sig över gränsen till Norge och det är därför bättre att prata om en gemensam skandinavisk vargstam. Det totala antalet vargar i Skandinavien vintern 2022/23 beräknas till cirka 510 vargar, varav cirka 450 i Sverige. Det är i stort sett samma resultat jämfört med vintern innan, då inventeringen visade på cirka 460 vargar.

Vargstammen i Sverige och Norge är fortfarande så liten att den inte anses livskraftig utan kontinuerlig invandring från Finland och Ryssland.

Hur kommunicerar vargen?

Vargen ylar, ofta låter det förbluffande känslofyllt. Om en i föräldraparet dör, kan den kvarvarande partner komma till platsen där den dog och yla vemodigt och sorgfyllt.

Att vargar ylar när det är fullmåne är en myt. Vargar bryr sig sannolikt inte om att det är fullmåne, men en förklaring till uppkomsten av just den myten kan vara att ljudet når längre vid klart och kallt väder.

Förutom när de ylar är vargar ganska tysta, men de har flera andra ljud som de använder sig av för att kommunicera. Alltifrån ett hårt varningsskall till olika morranden, valpiga gnyenden och gnällande.

Varför dör vargar?

En tredjedel av vargar dör varje år, baserad på forskning med hjälp av radiomärkta vargar.

Hälften av denna dödlighet är jämnt fördelad på trafik, legal jakt och naturlig dödlighet (sjukdom, ålder, drunkning och strider med andra djur). Den andra hälften av dödligheten bedöms bero på illegal jakt. Det visar forskning från SLU.

När har vi tämjt vargen?

Alla hundar härstammar från vargen – från chihuahua till grand danois.

Det finns två hundraser i Sverige (Saarloos varghund och Tjeckisk varghund (få exemplar) där vissa individer är så lika vargar att det är svårt att skilja dem från varg, även för ett tränat öga.

Det var troligen för 15 000-30 000 år sedan som vi tämjde de första vargarna och fick hjälp med att vakta och jaga tillsammans. Hundar och vargar är fortfarande så nära släkt att de kan para sig med varandra och få valpar.

Har vargar skadat människor?

För 200 år sedan, år 1821, dödade en varg nio barn i Gysinge. Efter det har ingen människa dödats av en vild varg i Sverige. Den så kallade ”Gysinge-vargen” var med stor sannolikhet en varg som tidigare hållits i fångenskap och släppts ut, utan att ha lärt sig att jaga. Före Gysinge-vargen finns fyra bekräftade fall av vargangrepp på människa i Sverige, och de ägde rum på 1700-talet.

I modern tid har inga skador på människor av vild varg dokumenterats i Sverige, Norge eller Finland. I andra länder finns dokumenterade vargangrepp, främst kopplade till antingen förekomst av rabies (till exempel i Litauen och Ryssland), avsaknad av vilda bytesdjur (till exempel i Indien och Iran) eller vargar som vants vid människor (till exempel i Kanada och USA).

Varg i Sverige genom tiderna

Varg gav extra pengar

Så långt tillbaka vi kan se har vargen jagats i Sverige – och till sist utrotades den nästan helt. På 1200-talet skulle bönderna ha fångstverktyg för varg och tillsammans med torpare delta i drevkedjor i jakt på varg. Den som inte deltog fick böter. Jakten handlade inte bara om att begränsa antalet rovdjur, utan var samtidigt ett sätt för adeln och kungen att utöva sin makt och träna stridsteknik.

Att jaga rovdjur gav också extra inkomster, då man kunde sälja vargpälsen. Skottpeng infördes år 1647 och skulle utbetalas till jägare för att uppmuntra till jakt på djur som betraktades som skadedjur. Trots att vargen jagades så hårt, så fanns det sannolikt flera tusen vargar i Sverige på 1700-talet.

Vargen är nästan utrotad

Opinionen för att utrota vargen var stark när en ensam varg dödade nio barn i Gysinge åren 1820-21. Den så kallade ”Gysinge-vargen” var med stor sannolikhet en varg som tidigare hållits i fångenskap och släpptes ut, utan att ha lärt sig att jaga. Efter det har ingen människa dödats av vild varg i Sverige.

Under 1827-1839 dödades 6 790 vargar i Sverige. Bara i Stockholms län dödades 271. Det har lett till den snabbaste nedgången i vargstammen.

De sista vargarna trängdes upp i fjällkedjan i norr och på 1960-talet ansågs vargen i princip vara utrotad i Sverige.

Starkt hotad idag

Idag finns det cirka 450 vargar i Sverige. Vargen är fridlyst och får liksom de andra stora rovdjuren endast jagas under strikt kontrollerade former.

Inavel och illegal jakt bedöms vara de största hoten mot vår vargstams långsiktiga överlevnad. Den illegala jakten är svår att övervaka och mörkertalen kan vara stort.

2023 beslutade länsstyrelserna tilldela 75 vargar på licensjakt i fem län. Totalt fälldes 57 av dessa fördelat på 14 revir i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Västmanlands och Örebro län. Vid licensjakt får jägaren behålla vargskinnet.

För att minska inaveln behövs invandrande vargar från andra populationer. I Skandinavien handlar det om vargar från den finsk-ryska populationen, som genetiskt sett skiljer sig från den i Sverige och Norge och därför kan bidra med viktigt genetiskt material för att minska inavel.

Alla fick jaga klövvilt

Tidigare hade bara kungen och adeln haft rätt att jaga klövvilt, men år 1789 fick även allmänheten rätt att jaga klövvilt på egen mark. Då minskade antalet klövdjur kraftigt. Det fanns bara enstaka rådjur kvar i Skåne på 1840-talet, och älg var sällsynt i hela Sverige.

För vargen innebar det här svårigheter att överleva på vilda djur. Samtidigt fanns det ett par miljoner boskap i de svenska skogarna, som sannolikt blev ett viktigt inslag i vargens diet – åtminstone under sommarhalvåret. Många familjers boskap drabbades hårt av vargangrepp.

Vändpunkten 1966

1966 fridlystes vargen. I slutet av 1970-talet och början på 80-talet vandrade finsk-ryska vargar in i Sverige. 1983 föddes en valpkull som överlevde i Nyskoga i Värmland, och det här föräldraparet lade grunden till den skandinaviska vargstammen. Spridningen skedde från värmländska skogar, och det är anledningen till att Sveriges vargar framförallt finns i mellersta Sverige idag.

Eftersom den skandinaviska vargstammen härstammar från ett mycket litet antal vargar, är inaveln mycket hög och utgör ett hinder för en livskraftig vargstam på längre sikt.

Nordiskt samarbete kan rädda stammen

Under hösten 2020 fördjupades det nordiska vargsamarbetet genom ett nytt gemensamt ramverk mellan Sverige, Norge och Finland. Målet är att främja den långsiktiga överlevnaden för de skandinaviska och finska vargpopulationerna.

För att erhålla en långsiktigt livskraftig vargstam måste finsk-karelska vargar etablera och reproducera sig i Sverige för att minska graden av inavel. Vargar från Finland och Ryssland kan vandra in i Sverige, men få lyckas sprida sina gener vidare eftersom de aldrig når Mellansverige, där de flesta vargar finns. De har en lång sträcka att förflytta sig och ska passera renskötselområdet. Om de angriper renar beviljas i regel skyddsjakt, och deras resa tar slut där. Att försöka underlätta invandrande vargars passage genom renskötselområdet är därför av hög prioritet. Om det inte lyckas kan det återigen bli aktuellt att prova att flytta vargar.

Har du en fråga?

Ställ den till vår rovdjursexpert Benny!

VAD WWF GÖR

Lamm / får, Sverige

Smart övervakningskamera för tamdjur

WWF stödjer utvecklingen av smarta kameror med bildigenkänning. Dessa kan användas där djuren betar fritt utan stängsel, såsom fäbodbruk, skogsbete eller rennäring. Det är svårt att skydda sådana verksamheter gentemot rovdjursangrepp vilket har ekonomiska påföljder för dess ägare. Smarta kameror med bildigenkänning kan varna djurägare när stora rovdjur närmar sig tamdjursbesättningar. AI-system kan dessutom utlösa ljud eller ljus som kan skrämma bort rovdjur.

Rovdjursavvisande stängsel (c) Rovdjursföreningen

Rovdjursavvisande stängsel

En effektiv åtgärd är att bygga rovdjursavvisande stängsel som ger ett effektiv skydd mot rovdjursangrepp på tamdjur. WWF stödjer Rovdjursföreningen i deras arbetet med att ta fram utbildningar kring uppsättning av dessa stängslen, kostnadsfri rådgivning och arbetskraft till uppförande av stängsel.

sparskola-varg-5-ok

Forskning om vargens matvanor i södra Sverige

Med bidrag från WWF kommer forskaren Cecilia Di Bernardi vid SLU/Grimsö undersöka hur vargar anpassar sitt nyttjande av bytesdjur (kronhjort, dovhjort och vildsvin) i nyetablerade revir i södra Sverige. Resultaten om vargarnas jakttryck på de olika bytesdjuren kan bistå förvaltningen att fatta välgrundade beslut om lämpligt jaktuttag på klövdjur med hänsyn till förekomsten av ett stort rovdjur som delar denna naturresurs med människan.

Spårskola varg

Jägare säkrar rovdjursspår i Dalarna

Länsstyrelsen Dalarna i samarbete med Svenska Jägarförbundet Dalarna skapar bättre underlag för inventeringen av rovdjur, då jägarna är med och rapporterar observationer eller spår som kvalitetssäkras av länsstyrelsen. En stärkt samverkan mellan länsstyrelsen och jägarkåren i Dalarna kan leda till bättre förtroende, vilket gynnar rovdjursförvaltningen.

VAD WWF TYCKER

WWF OM JAKT PÅ VARG

Vargstammen är fridlyst och klassad som ”starkt hotad” på den svenska Artdatabankens rödlista. Vargen rödlistas på grund av att populationen är liten och isolerad. Inavelsproblematiken är stor och det finns en bristande acceptans för vargförekomst hos delar av befolkningen.

WWF anser att vargpopulationen ska hanteras med stor försiktighet. Det är viktigt att jakt inte utgör ett hot mot stammen och hindrar eller försvårar en långsiktigt livskraftig population.

Kontakten mellan de skandinaviska och finsk-ryska vargarna behöver säkras. Det skulle öka chansen för en livskraftig vargpopulation i Sverige, utifrån kriteriet att vi behöver minst en invandrad varg som förökar sig per generation för att den genetiska statusen inte ska bli sämre.

Eftersom varg kan ge sig på tamboskap, oftast får, är det viktigt att sätta upp rovdjursavvisande stängsel inom vargrevir. Skyddsjakt på individer som tar boskap, som renar och tamdjur, ska vara en sista åtgärd.

WWF OM LICENSJAKT PÅ STORA ROVDJUR

WWF kan acceptera en strikt reglerad licensjakt under förutsättning att kriterier för gynnsam bevarandestatus är uppfyllda , att jakten är långsiktigt hållbar och att jakt kan ske i enlighet med gällande lagstiftning. Jaktbeslut ska ta hänsyn till populationsstorlek, bevarandestatus, genetisk status och olika intressen. Jakt ska ske under bästa möjliga etiska former, både för de vilda djuren som jagas och för eventuella jakthundar.

WWF OM ILLEGAL JAKT

WWF tar starkt avstånd från alla former av illegal jakt. Illegal jakt är ett hot mot våra vilda djur.

WWF finansierar och är delaktig i projekt som syftar till att minska förekomsten av illegal jakt.

WWF deltar aktivt i opinionsbildningen

Fjällräv

BLI NATURFADDER

Hjälp oss skydda hotade arter och rädda svensk natur genom att:
  • Skydda minst 30 % av svensk natur till år 2030
  • Arbeta för ett hållbart skogs- och jordbruk
  • Återskapa naturtyper
Låt naturen fortsätta ge oss unika upplevelser – Bli fadder!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete för vår svenska natur.

Välj fadderpremie

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 20/02/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se