top-varg

varg i sverige

Skogens familjekära flockdjur

BLI FADDER

Vargen är våra hundars närmaste släkting – och har en naturlig plats i vår skog. En gång i tiden fanns vargen i tusental över hela Sverige, förutom på Gotland. Men den jagades till utrotningens gräns och fridlystes 1966, med färre än 10 individer kvar. Vargar har rätt att finnas i Sverige, enligt både riksdagsbeslut och EUs art- och habitatdirektiv. Så hur hittar vi vägar framåt för att dela på livsrum och skogens bytesdjur?

Vetenskapligt namn

Canis lupus lupus 

Storlek och livslängd

Kroppslängd: 90–150 cm
Mankhöjd: 60-90 cm
Vikt: 30–55 kilo (skandinaviska vargar)
Livslängd: sällan längre än 10 år (i det vilda)

Utbredning
i Sverige – främst Mellansverige, men kan vandra långt och förekomma i alla landskap utom på Gotland.
Antal i det vilda ( år 2019/2020 i Sverige )
365
Bevarandestatus (Artdatabanken)
Sårbar
  • LC
  • NT
  • VU
  • EN
  • CR
  • EW
  • EX
  • DD

En vargflock är en familj

Inget kunde vara mer felaktigt än uttrycket ”ensamvarg”. Vargar trivs inte alls ensamma, utan är sociala flockdjur med familjeband som påminner om vårt eget sätt att leva. En vargflock är nästan alltid en familj som består av mamma, pappa och ungar. Valparna brukar stanna i familjen ett år, innan de ger sig iväg för att hitta sitt eget hemområde – och förhoppningsvis en livskamrat. Men ibland stannar unga vargar ytterligare något år och hjälpa föräldrarna ta hand om den nya valpkullen.

Föräldraparet brukar kallas ”alfapar” och håller normalt ihop tills någon av dem dör. En svensk studie från 2016 som följt vargpar under en 14-årsperiod bedömer att de främsta orsakerna till föräldraparens splittring varit skyddsjakt och verifierad tjuvjakt, och inte naturliga orsaker som sjukdom eller ålder.

Ett känsloladdat djur

Få svenskar har sett en varg i det vilda, men ändå väcker djuret ofta starka känslor. Historiskt kan man konstatera att vargen ställt till problem genom att ta människans boskapsdjur, och den fick tidigt rollen som ”ond” i sagornas värld. Samtidigt har vargen spelat en viktig roll för människan: Genom att tämja vargar fick vi tidigt hjälp att vakta våra bostäder och att jaga – och vi fick alla de hundraser vi har idag.

Vargen verkar alltid ha omgivits av ett rykte och en kulturell betydelse som är större än djuret självt. I Sverige har människan ägnat de senaste århundradena åt att få bort vargen – och nästan utrotat arten.

Idag kan de vargar vi har orsaka problem för tamdjursägare, och en del jägare upplever konkurrens om klövvilt och känner oro för att jakthunden ska möta varg i skogen. Vargen har i vissa fall också blivit en laddad symbol för ”landsbygd” kontra ”storstad”, och vem som ska bestämma i frågor som är lokala och samtidigt är av nationellt intresse.

Samtidigt växer intresset för rovdjursturismen i Sverige – både hos svenskar och internationellt. De stora rovdjuren spelar en viktig roll i skogens fungerande ekosystem, och många vill få en chans att se djuren i sin naturliga miljö. Det finns gott om exempel där exempelvis varg-, järv- och björnskådning skapar inkomster och gynnar lokalsamhällen.

Vargen har rätt att finnas i Sverige

Vargens existens i Sverige lyder under EUs art- och habitatdirektiv. Därtill finns riksdagsbeslut om att vi ska ha livskraftiga rovdjursstammar i Sverige, och vi har förbundit oss till detta i internationella åtaganden. Sedan råder det delade meningar kring antalet vargar för en gynnsam bevarandestatus. Så frågan är inte om vi ska ha varg eller inte, utan snarare hur vi kan hitta vägar framåt för att tolerera varandras närvaro. Vargens möjligheter att överleva i Sverige beror på om vi människor vill dela med oss av livsrum och skogens bytesdjur.

Den svenska vargstammen ligger idag på 365 djur (enligt inventeringen 2019/2020), totalt sett  oroväckande nära gränsen för gynnsam bevarandestatus, som är 300 individer. Det gör vargstammen sårbar och känslig, och forskning menar att den svenska vargstammen inte är livskraftig på lång sikt. Våra vargar är för få och för nära släkt. Inavel och illegal jakt är det som bedöms vara det största hotet mot vår vargstams långsiktiga överlevnad.

Varför ylar vargen?

Vargen ylar för att hålla kontakt inom familjen, som ofta är utspridd i smågrupper. Ylandet kan ofta höras en mil bort, och praktiskt nog talar det samtidigt om för andra vargar att området är upptaget.

varg-3
Varför ylar vargen?

Vargen ylar för att hålla kontakt inom familjen, som ofta är utspridd i smågrupper. Ylandet kan ofta höras en mil bort, och praktiskt nog talar det samtidigt om för andra vargar att området är upptaget.

vargflocken
= mamma, pappa, barn

Det som vi brukar kalla för en ”vargflock” är faktiskt en vargfamilj. Där finns mamma, pappa och ungar. Valparna brukar stanna i familjen ett år innan de hittar ett eget revir.

varg-2d
vargflocken
= mamma, pappa, barn

Det som vi brukar kalla för en ”vargflock” är faktiskt en vargfamilj. Där finns mamma, pappa och ungar. Valparna brukar stanna i familjen ett år innan de hittar ett eget revir.

Hundarnas ursprung

Alla hundar härstammar från vargen – från chihuahua till grand danois. Det var troligen för 30.000-15.000 år sedan som vi tämjde de första vargarna och fick hjälp med att vakta och jaga tillsammans. Hundar och vargar är fortfarande så nära släkt att de kan para sig med varandra och få valpar.

varg-5
Hundarnas ursprung

Alla hundar härstammar från vargen – från chihuahua till grand danois. Det var troligen för 30.000-15.000 år sedan som vi tämjde de första vargarna och fick hjälp med att vakta och jaga tillsammans. Hundar och vargar är fortfarande så nära släkt att de kan para sig med varandra och få valpar.

6 790 vargar dödades

På 13 år – mellan åren 1827 och 1839 – dödades 6.790 vargar i Sverige. Bara i Stockholms län dödades 271 stycken. Då fanns vargen i alla landskap utom på Gotland.

varg-4
6 790 vargar dödades

På 13 år – mellan åren 1827 och 1839 – dödades 6.790 vargar i Sverige. Bara i Stockholms län dödades 271 stycken. Då fanns vargen i alla landskap utom på Gotland.

varg-3
varg-2d
varg-5
varg-4

om du möter en varg

Det extremt sällsynta mötet

Få svenskar har sett en varg i det vilda. Om du hörs när du går i skogen är det mycket svårt att komma nära en varg. Det sannolika är att den har lämnat platsen långt innan du hinner dit. En varg är normalt inte aggressiv mot en människa – inte ens om du har en hund i koppel.

Skulle du mot förmodan se en varg, så stannar den kanske till för att få en uppfattning om vem den möter. Hjälp till genom att göra tydliga ljud och gå från platsen. Om vargen går efter dig, så fortsätter du gå. Du kan stanna till och skrämma den genom att ropa, ta några steg mot den och göra dig stor.

Om du har hund med dig kan vargen vara nyfiken på hunden och inte riktigt märka dig förrän du ropar eller klappar i händerna. Ha din hund kopplad. Skräm iväg vargen genom att låta, ta några steg mot den och göra dig stor.

Därför kommer varg nära bebyggelse ibland

Vargar är normalt skygga och undviker människor. En svensk studie från år 2020 analyserade 44 vargpars rörelsemönster genom att de hade sändare. Studien visade att vargarna undvek både hus och vägar. Men norrut i studieområdet såg det annorlunda ut, liksom på natten och under vintern. Då kom vargarna närmre hus och vägar. Den troliga förklaringen är att vargar råkar hamna nära bebyggelse när de följer efter älgar, som inte är lika skygga som vargen.

De vargar som passerar bebyggda platser kan också vara ungvargar, som lämnat sin familj för att vanda mot nya skogar där de kan skapa sitt eget vuxna liv. Det är också möjligt att de lockats av slaktrester eller tamdjur. Oavsett anledning, så upplever vissa att det känns otryggt att ha varg inpå knuten. För andra är det en häftig känsla att veta att det finns varg där man bor.

SPÅRSKOLA: varg

sparskola-varg-1-ok-1
sparskola-varg-2-ok
sparskola-varg-3-ok
sparskola-varg-9-ok
sparskola-varg-5-ok
sparskola-skandobs-768×512
sparskola-varg-1-ok-1
sparskola-varg-2-ok
sparskola-varg-3-ok
sparskola-varg-9-ok
sparskola-varg-5-ok
sparskola-skandobs-768×512

spårens form och storlek

  • Storlek: ofta omkring 10 cm långa.
  • Spårets form är typiska för ett hunddjur.
    Klorna är oftast synliga eftersom hunddjur inte kan dra in dem.

förväxling med hund

  • Det är svårt att skilja mellan vargspår och spåren av en stor hund.
  • Hundens spår syns oftast i sällskap med människospår. Hundar rör sig lite ofta mer kringelikrokigt, medan vargarna rör sig mer målinriktat och rakt.

 

förväxling med räv

  • Utsmälta rävspår i blötsnö kan se dubbelt så stora ut och misstas för vargspår.

HUR RÖR SIG VARGEN?

  • Vargar rör sig ofta tillsammans, dom kan gå i varandras spår.
  • Ibland går vargflockens spår på rad, eller likt en solfjäder dvs mer utspridda.
  • Vargar rör sig oftast i trav.

 

 

andra spår

  • Spillning: 2,5-3 cm tjocka korvar som luktar starkt och illa. Påminner lite om hundspillning och innehåller vanligen hår och benbitar.

Har du sett ett en varg eller spår av varg? Dela din observation på Skandobs.se

Allt du vill veta om vargen!

Honan och valparna

Vargparet parar sig i februari-mars och honan föder sedan 2-8 valpar under april-maj, omkring 63 dagar efter parningen. Ibland blir det fler ungar – det finns rapporter om kullar med 11 valpar. Vid födseln väger valparna runt 400 g.

Själva lyan är oftast en utgrävd håla i marken, under ett par stora stenblock, en grotta eller i en klippskreva. Ibland kan även ett tätt buskage eller en sänka i marken duga fint som lya. Vargarna vill gärna ha sin lya nära vatten. De gillar ungefär samma vackra platser som vi, med bra utsikt över omgivningarna.

När valparna är små stannar de på bestämda mötesplatser, medan föräldrarna jagar. Allteftersom de växer kan de börja följa med sina föräldrar och även börja röra sig på egen hand i reviret.

De flesta valparna lämnar flocken under våren och sommaren när de är runt ett år gamla, för att skapa sina egna revir. Och de kan utvandra långt. För honor är snittet 13 mil och för hanar 17 mil. Men de kan vandra sträckor på 40-50 mil, och ibland ännu längre.

Livet i reviret

Revirets storlek kan variera mycket och i Skandinavien är de mellan omkring 259-1676 kvadratkilometer stora. En medelstorlek beräknat på 28 flockar är 916 kvadratkilometer.

Revirets storlek verkar inte styras vare sig av hur mycket älg eller hur många andra vargar det finns i området, i alla fall finns det ingen forskning som kunnat påvisa sådana samband. Men det verkar däremot finnas en koppling till antalet rådjur i området. Ju fler rådjur det finns, desto mindre kan reviren vara. Sen ökar storleken på reviren ju längre norr ut man kommer och kopplat till andel jordbruksmark. Skandinaviens vargar har stora revir i förhållande till tätheten av bytesdjur, jämfört med andra länder som har varg.

Favoritmaten

Som varg vet aldrig när man har tur med jakten nästa gång, så när det finns mat gäller det att äta snabbt och mycket. En varg kan äta så mycket som 8-9 kilo kött på en dag, om det finns möjlighet. Hur får det plats i magen?

Vargens föda varierar mycket mellan olika områden i världen. Här i Skandinavien är älg det viktigaste bytesdjuret i de flesta revir, och en vargflock dödar omkring 120 älgar på ett år. Men vargar anpassar sig efter den mat som finns och kan också ta rådjur, renar, bäver, hare, grävling, hjortar, fåglar, rävar, sork, grodor och tamdjur.

Det stämmer inte att vargen i första hand skulle ta sjuka och gamla älgar, som det ofta sägs. De tar allra helst älgkalvar som är under ett år. Större älgar är mer riskabla att jaga, eftersom det finns risk och förekommer att vargen skadas och dödas av starka ben och stora klövar.

Färgen på pälsen

Skandinaviska vargar är grå i grunden med beiga sidor och ben. Över ryggen löper ett mörkare parti och svarta markeringar finns ofta på benen, i ansiktet och vid svansroten. Kinderna och strupen är nästan alltid ljus, åtminstone på vuxna djur. Sommarpälsen kan vara mer rödbrun än vinterpälsen.

Såg jag en varg eller en hund?

För ett otränat öga kan ibland en större hund misstas för att vara en varg. Här är skillnaderna:

Höjd: En varg kan bli upp till 90 centimeter i mankhöjd, och det är runt 30 centimeter högre än en normal jämthund eller schäferhane.

Färg: Om man jämför vargens färg med jämthund, gråhund och slädhundar, som anses likna varg, så har vargen mer av de beiga inslagen i pälsen. Många hundar har också större andel vitt i ansiktet än vad vargen har.

Kroppsform och svans: Vargen har en mer strömlinjeformad kropp än hundar. De har en rak rygglinje och en rak svans. Där skiljer sig vargen från jämthund, gråhund och slädhundar, som oftast bär sin svans uppåt i en böj över ryggen.

Huvudform: Vargens huvud har en rak profil, och saknar den böj hundar ofta har mellan panna och nos.

Tassar: Vargens tassar är mycket större än de flesta hundars, med undantag för de allra största hundraserna.

Varför tar vargen ibland många djur samtidigt?  

Både vargar och andra rovdjur kan ibland döda fler djur än de kan äta upp för tillfället. Beteendet är kanske framförallt omskrivet när det gäller inhägnade får. Det här är något som förstås väcker stor ilska hos drabbade djurägare. Men det påverkar även andra, som tolkar det som tecken på blodtörst och att vargen skulle döda ”för nöjes skull”. Förklaringen är så enkel att rovdjur tar alla chanser som finns för att bygga på sina matförråd. Det gör de, eftersom långtifrån all övrig jakt är lyckosam.

Hur gamla blir vargar?

Vargar i fångenskap har blivit 16-18 år gamla, men i det vilda är det ovanligt att vargar når så hög ålder. I Sverige är det människan som sänker snittåldern hos varg. När forskare analyserat dödsorsaken för de 438 vargar som konstaterades döda 2009-2019 såg det ut så här: 302 hade dödats vid skydds- eller licensjakt och 136 dött av andra anledningar, som till exempel illegal jakt, trafik och naturliga orsaker.

Många vargar försvinner utan att vi vet varför. En studie från SLU år 2020 sökte svaret genom att kartlägga revirmarkerande vargar. Studien fann att illegal jakt låg bakom den största delen av dessa försvinnanden.

Var finns vargen i Sverige?

Vargarna lever framförallt i de mellersta delarna av Sverige, men vargar kan vandra långa sträckor.  Den kan dyka upp  både i norr och söderöver. Den geografiska spridningen från mellersta Sverige går relativt långsamt. I vargars mått mätt finns fortfarande gott om livsutrymme och byten i mitten av Sverige. Dessutom så finns det gott om partners, till skillnad från i övriga landet.

Hur många vargar finns i Skandinavien?

Flera vargrevir sträcker sig över gränsen till Norge och det är därför bättre att prata om en gemensam skandinavisk vargstam, istället för en svensk stam. Inventeringen från vintern 2019/20 visade att det då fanns cirka 450 vargar i Skandinavien, varav cirka 365 i Sverige. I Finland fanns det uppskattningsvis 165-190 vargar vintern 2017/2018. Vargstammen i Sverige och Norge är fortfarande så liten att den inte anses livskraftig utan kontinuerlig invandring från Finland och Ryssland.

Vargen i världen

Av de stora rovdjuren är det vargen som har den största naturliga utbredningen på det norra halvklotet. Vargen lever i flera olika livsmiljöer: skog, berg, öken, prärie och tundra. Den ursprungliga utbredningen var ännu större.

Totalt lär det finnas runt 200.000 vargar i världen idag och vargen är inte utrotningshotad ur ett globalt perspektiv. Däremot har den utrotats från stora delar av dess tidigare utbredningsområde. Om vi tittar utanför Skandinavien, så är det i Europa, Nordamerika och Asien som de flesta vargarna lever.

Har vargar skadat människor?

För 200 år sedan, år 1821, dödade en varg nio barn i Gysinge. Efter det har ingen människa dödats av en vild varg i Sverige. Den så kallade ”Gysinge-vargen” var med stor sannolikhet en varg som tidigare hållits i fångenskap och släppts ut, utan att ha lärt sig att jaga. Före Gysinge-vargen finns fyra bekräftade fall av vargangrepp på människa i Sverige, och de ägde rum på 1700-talet.

I Sverige finns inte rabies, men i länder där sjukdomen förekommer finns rapporter om angrepp från sjuka vargar och andra rabiessmittade djur.

När det gäller angrepp från icke rabiessmittad varg finns det uppgifter som gäller från 1950-talet och fram till idag om totalt ca 50 angrepp i Nordamerika, Ryssland och övriga Europa. I Europa var det senaste angreppet i Spanien 1974.

Hur nära en människa kan komma vilda vargar?

Viltskadecenter och Grimsö Forskningsstation har i 35 försök testat hur nära en människa kan komma vilda vargar. Forskaren gick som vid en normal skogspromenad mot en varglega, där sändarförsedda vargar sov.

Vargarna vaknade och gav sig av när forskaren var mellan 18 och 310 meter ifrån legan, med ett snitt på 85 meter. Ju fler vargar som fanns i flocken, desto tidigare gav de sig av. Fler vargar innebar helt enkelt att någon var vaken nog att märka faran som närmade sig.

Att forskarna ibland kom närmre berodde på blåst eller regn. Slutsatsen var att vargarna mest förlitar sig på hörseln för att upptäcka vad som rör sig i omgivningen, och att vissa väder dämpar ljudet kraftigt.

När forskarna gick mot vargar med ett slaget byte, gick vargarna undan på samma sätt.

Testet utfördes även under nattetid, med två människor och en kopplad hund. Då försvann vargarna från sin lega på betydligt längre avstånd – troligtvis för att två par kängor hörs bättre än ett par.

Sammanfattningsvis konstaterar forskarna att en människa som närmar sig inte utgjorde någon stark störning för vargarna och att de ofta släppte in människan på ganska nära håll innan de reagerade – men också att vargarna aldrig visade någon tendens till offensiv eller aggressiv reaktion.

Vargen i kulturen

Vargen verkar alltid ha väckt känslor hos människor. Hos det här djuret har vi hittat allt från inspiration till ett hatobjekt. Äldre tiders jägar- och krigarfolk såg upp till vargens jaktteknik och dess uthållighet. För nordliga urfolk och folkslag i exempelvis Ryssland, Rumänien och Finland har vargen inneburit ett viktigt symboldjur. Fortfarande idag har vargen en spirituell betydelse för nordamerikanska urfolk. Dess intelligens, överlevnadsförmåga…

Men världshistorien är därtill full av berättelser där vargen fått mänskliga egenskaper och beskrivs som ond. Och det är inte bara i sagorna, utan även i religionens namn. Det finns skrifter från 1200-talets katolska kyrka som talar om vargen som ett av djävulens redskap som satts på jorden som Guds straff för människans synder. Det finns även gamla strafflagar, där vargen likställs med en mördare – och skulle straffas därefter. Ända fram i vår tid är populärkulturens berättelser om blodtörstiga varulvar omåttlig populära.

Det är lätt att konstatera att vargen lever ett separat liv som kulturellt fenomen, frikopplat från det faktiska djuret.

Vargen i Sverige – från utrotning till fridlysning

Så långt tillbaka vi kan se har vargen jagats i Sverige – och till sist utrotades den nästan helt. På 1200-talet krävde de svenska landskapslagarna att bönderna höll sig med fångstverktyg för varg, och tillsammans med torpare var de ofta tvungna att delta i drevkedjor i jakt på varg. Den som inte deltog fick böta. Jakten handlade inte bara om att begränsa antalet rovdjur, utan var samtidigt ett sätt för adeln och kungen att utöva makt och träna stridsteknik.

Att jaga rovdjur kunde också ge extra inkomster, både genom pälsarnas värde och genom den skottpeng som infördes år 1647. Trots att vargen jagades så hårt, så fanns det sannolikt flera tusen vargar i Sverige på 1700-talet.

Tidigare hade bara kungen och adeln haft rätt att jaga klövvilt, men år 1789 fick även allmänheten rätt att jaga klövvilt på egen mark. Nu minskade antalet klövdjur kraftigt. Som exempel så fanns det bara rådjur kvar på några enstaka gods i Skåne på 1840-talet, och älg var sällsynt i hela Sverige. För vargen innebar det här svårigheter att överleva på vilda djur. Samtidigt fanns ett par miljoner boskap i de svenska skogarna, som sannolikt blev ett viktigt inslag i vargens diet – åtminstone under sommarhalvåret. Många familjers boskap drabbades hårt av vargangrepp.

Opinionen för att utrota vargen helt och hållet fick sig en rejäl skjuts när en ensam varg åren 1820-21 dödade nio barn i Gysinge. Den så kallade ”Gysinge-vargen” var med stor sannolikhet en varg som tidigare hållits i fångenskap och släppts ut, utan att ha lärt sig att jaga. Efter det har ingen människa dödats av vild varg i Sverige.

1827-1839 dödades 6.790 vargar i Sverige. Bara i Stockholms län dödades 271. Under de följande tjugo åren 1840-1860 skedde sedan den snabbaste nedgången i vargstammen.

De sista vargarna trängdes upp i fjällkedjan i norr och på 1960-talet ansågs vargen i princip vara utrotad i Sverige.

Vändpunkten 1966

1966 fridlystes vargen. På slutet av 1970-talet och början av 80-talet vandrade finsk-ryska vargar in i Sverige. 1983 föddes en valpkull som överlevde i Nyskoga i Värmland, och det här föräldraparet lade grunden till den vargstam som vi har idag i Norge och Sverige. Spridningen skedde från dessa skogar, och det är anledningen till att Sveriges vargar framförallt finns i mellersta Sverige idag.

Hela den skandinaviska vargstammen härstammade fram till år 2008 från ett mycket litet antal invandrande vargar från den finsk-ryska populationen. Med andra ord är inaveln mycket hög.

Känslig för jakt och klassad som starkt hotad

Idag finns det fler vargar än för 100 år sedan, men den skandinaviska vargstammen klassas som starkt hotad enligt Artdatabankens svenska rödlista.

Inavel och illegal jakt bedöms vara de största hoten mot vår vargstams långsiktiga överlevnad. Enligt en ny studie från SLU 2020 uppgick den omfattande tjuvjakten under perioden 2011–2017 till 60–70 vargar årligen. I licensjakten 2021 tilldelades 28 vargar i 4 revir, varav 27 fälldes.

För att minska inaveln behövs valpar med vargar från andra länder. Vi måste också låta vargstammen växa till en  storlek där den inte förlorar den genetiska variationen alltför fort, så att vargarna blir mer motståndskraftiga mot till exempel sjukdomar.

Nordiskt samarbete kan rädda stammen

Under hösten 2020 fördjupades det nordiska vargsamarbetet genom ett nytt gemensamt ramverk mellan Sverige, Norge och Finland. Målet är att främja den långsiktiga överlevnaden för de skandinaviska och finska vargpopulationerna.

Man ska bland annat försöka säkra kontakten mellan de skandinaviska och finsk-karelska vargarna. Det skulle öka chansen för en livskraftig vargpopulation i Sverige, utifrån kriteriet att vi behöver minst en invandrad varg per generation för att minska inaveln.

Vargar från Finland och Ryssland brukar i och för sig vandra in i Sverige, men få lyckas sprida sina gener vidare eftersom de aldrig når Mellansverige, där de flesta vargar finns. De har en lång sträcka att förflytta sig och ska passera renskötselområdet. Om de angriper renar beviljas i regel skyddsjakt, och deras resa tar slut där. Att försöka underlätta invandrande vargars passage genom renskötselområdet är därför av hög prioritet. Om det inte lyckas kan det återigen bli aktuellt att prova att flytta vargar.

 

det här gör WWF

WWF om jakt på varg

Vargstammen är fridlyst och klassad som ”starkt hotad” av Artdatabanken, men licensjakt på varg är tillåten. Det förekommer en betydande illegal jakt på varg.

WWF anser att populationen ska hanteras med stor försiktighet. Artdatabanken skriver följande om sin bedömning: ”För varg föreligger två stora hot, nämligen försämrad genetisk status till följd av inavel samt illegal jakt. Vargen rödlistas på grund av en liten population.”

Varg kan ställa till problem för renägare och tamdjursägare. Ibland kan skyddsjakt på individer som tar mycket boskap vara nödvändig som en sista åtgärd.

WWF om jakt på rovdjur

i Sverige

WWF accepterar att jakt är en del i den svenska förvaltningen av djur under förutsättning att den är långsiktigt hållbar, och etisk. Jaktbeslut ska ta hänsyn till populationsstorlekar, bevarandestatus och olika intressen. Jakten ska ske under bästa möjliga etiska former, både för de vilda djuren som jagas och för eventuella jakthundar.

illegal jakt

WWF tar starkt avstånd från alla former av illegal jakt. Illegal jakt är ett av de stora hoten för våra vilda djur. Den illegala jakten på rovdjuren i Sverige är omfattande och det enskilt största hotet mot rovdjuren idag och WWF vill se omedelbara krafttag mot den illegala jakten i Sverige.

Licensjakt på stora landlevande rovdjur

Om kriterier för gynnsam bevarandestatus är uppfyllda (som minimum) och populationen är tillräckligt stor, livskraftig och långsiktigt tryggad, samt att jakten är långsiktigt hållbar, då kan WWF acceptera en strikt reglerad licensjakt

fjällräv-fadder-bild

Naturfadder

Hjälp oss skydda hotade arter och rädda svensk natur genom att:
  • SKYDDA minst 30 % av svensk natur till år 2030
  • Arbeta för ett HÅLLBART skogs- och jordbruk
  • ÅTERSKAPA naturtyper
Låt naturen fortsätta ge oss unika upplevelser – BLI FADDER!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete.

Välj fadderpremie

Fyll i uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Signera autogiro

Ha tålamod, din bank kontaktas.

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Senast ändrad 03/06/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se