Vargen är ett socialt djur som lever i en flock på åtta till tolv djur. En vargflock är starkt hierarkisk och styrs av ett alfapar. Vargen har ökat i antal i Sverige sedan den nästan helt försvann under 1970-talet. Stammen är fortfarande liten med ca 305 vargar enligt inventeringsresultaten från vintern 2017/18. Historiskt sett så har vi haft vargar i hela Sverige, förutom på Gotland. Enligt Artdatabanken är vargen sårbar i Sverige.
Varg (Canis Lupus)
Kroppslängd: 90-150 cm
Vikt: 30-55 kg
En vargflock består nästan alltid av en familjegrupp med ett föräldrapar, det så kallade alfaparet, och deras valpar. Ungarna föds i början av maj och en kull består oftast av 4-6 ungar. När valparna är knappt ett år vandrar de flesta iväg för att hitta ett eget hemområde och förhoppningsvis en livskamrat. Det händer dock att en eller flera ungvargar stannar och hjälper föräldrarna att ta hand om den nya valpkullen under ytterligare något år.
Vargen har en anpassningsförmåga som få andra djur. Den är därför inte utrotningshotad i ett globalt perspektiv. Däremot har man lyckats utrota den inom stora delar av dess forna utbredningsområde. I Sverige fanns länge en så kallad skallplikt, en skyldighet att på olika sätt jaga varg. Det var på den tiden när Sverige var ett bondesamhälle och vi fruktade vargen för att den hotade bondens försörjning genom att döda tamboskap.
Vargen är inte utrotningshotad i ett globalt perspektiv. Däremot har man lyckats utrota den inom stora delar av dess forna utbredningsområde. I Sverige fanns länge en så kallad skallplikt, en skyldighet att på olika sätt jaga varg. Det var på den tiden när Sverige var ett bondesamhälle och vi fruktade vargen för att den hotade bondens försörjning genom att döda tamboskap.
När vargen fredades i Sverige, så sent som 1966, fanns det bara ett fåtal djur, troligen färre än 10. Efter en trevande start under 1980-talet har vargen i Skandinavien börjat återta sina gamla jaktmarker.
Vargens möjligheter att överleva idag beror på om vi människor vill dela med oss av livsrum och skogens bytesdjur. Årliga inventeringsresultat visar att populationen varierar i antal och enligt den senaste inventeringen finns ungefär 305 vargar i Sverige, en minskning med 14 % från föregående år, vilket är mycket i en redan liten och sårbar population.
WWF anser att vargen har en rättmätig plats i vårt land. Arten tillhör den naturliga skandinaviska faunan.
Samtidigt finns det olika problem med vargar som tar tamdjur som behöver lösas. Det är viktigt att skapa bra skydd för de får och andra tamdjur som finns i vargrevir.
För att få till en förvaltning av vargstammen som bygger på biologiska fakta så stöder WWF det Skandinaviska Vargprojektet, ett svenskt/norskt vargforskningsprojekt. Inom ramen för projektet studeras vargarnas levnadssätt, genetik, antal och utbredning.
WWF arbetar mot illegal jakt på varg. Ofta i samarbete med andra organisationer som Natur-skyddsföreningen och Svenska Rovdjursföreningen. WWF arbetar även aktivt för att främja samarbetet mellan tull, polis och naturbevakare i kampen mot den illegala jakten på vargar och andra djur.
