Järv

Järv

Som en långbent grävling, med stora tassar och lång yvig svans, rör sig järven över stora områden i vår fjällkedja. Ofta i ödslig, svårtillgänglig terräng dit vi människor har svårt att ta oss. Numera finns järven även i skogslandskapet.

Vetenskapligt namn

Gulo gulo

Storlek och livslängd

Kroppslängd: 70-80 cm, plus svans 13-25 cm
Vikt: 9-16 kg

Utbredning
Sverige
Antal i det vilda ( år 2018 i Sverige )
583
Bevarandestatus (Artdatabanken)
  • LC
  • NT
  • VU
  • EN
  • CR
  • EW
  • EX
  • DD

Egentligen borde vi säga ”ensamjärv” istället för ”ensamvarg” för järven vill helst vara för sig själv, medan vargen lever i flock. Skrönan säger att järven äter tills magen är spänd som ett trumskinn. Sedan klämmer sig järven mellan två träd och tömmer magen på sitt innehåll. Därefter kan den fortsätta att äta. Självklart så stämmer inte det utan ryktet om järvens glupskhet kommer sig av att den ofta styckar kadaver och gömmer köttstycken i matförråd, för kommande behov. Djur som är sällsynta och som lever i områden långt från människan brukar bli föremål för vanföreställningar och myter. Än idag har järven ett felaktigt rykte om sig att vara ett ovanligt glupskt och blodtörstigt rovdjur.

Ett rovdjur med stora fötter

Järven är Europas största mårddjur. Den är kraftigt byggd och har stora tassar. Pälsen är mörkbrun eller brunsvart med ett ljusare band längs sidorna. Järven är cirkumpolär, dvs den finns över hela det norra halvklotet. I Sverige håller den främst till längs fjällkedjan: den rör sig både på kalfjället, i de fjällnära skogarna och på senare år även nere i skogslandet i delar av Hälsningland, Medelpad, Ångermanland och Dalarna.

Järven är ett rovdjur, men är en ganska dålig jägare. Den lever främst av kadaver efter renar som har dödats av andra rovdjur, som till exempel lodjur, som den hittar med hjälp av sitt förträffliga luktsinne. Järven fungerar tillsammans med fjällräven som renhållningsarbetare i arktiska områden. Järven kan också döda ren på egen hand, framför allt på vintern. När det är snö på marken ökar chanserna för den att själv döda sitt byte. De stora tassarna fungerar ungefär som snöskor som fördelar tyngden så att snötäcket bär bättre. Renen däremot sjunker igenom snön med sina klövar och blir ifattsprungen. Sommartid lever järven på mindre däggdjur och fåglar och den äter även bär.

Ungarna föds i en snödriva

Mitt i smällkalla vintern i februari-mars, föds ungarna. Oftast är de två eller tre och lyan ligger långt inne i en hängdriva. Honan parade sig året innan, någon gång mellan april och augusti, men först vid årskiftet började ungarna utvecklas inne i honans mage. Det beror på att järven har ”fördröjd inplantation”, dvs ägget fäster inte i livmodersväggen direkt efter befruktningen. Ungarna stannar hos mamman hela våren och sommaren och finns oftast kvar i hennes hemområde fram till senhösten. En vuxen hona rör sig inom ett område som är mellan 50 och 350 km² stort. Hon markerar sitt område med doftmarkeringar, dvs urin, spillning och sekret från speciella doftkörtlar. En hane rör sig över större ytor, hans hemområde kan vara mellan 200 och 1 000 km². Hanarna lever åtskilda, men inom en hanes område kan det finnas flera honor.

Snöskotern är järvens fiende

I början av 1900-talet sköts det mellan 125 och 150 järvar varje år. Efter en kraftig tillbakagång fredades den 1969, då arten ansågs vara utrotningshotad i Sverige. Efter fridlysningen ökade stammen svagt fram till mitten av 1970-talet. Därefter har antalet legat konstant, eller minskat. Illegal jakt är en orsak till den allvarliga situationen. Men det finns även andra orsaker till att järvar förolyckas, bland annat blir en del ungar ihjälbitna av andra järvar. Järven är fridlyst men ändå förekommer det illegal jakt, särskilt i områden där snöskoter underlättar uppspårandet.

Länkar

Järv
Järv
Järv
Järv
Visste du att

Järvhonan är mycket känslig för störningar vid lyan. Blir hon oroad flyttar hon ungarna och det kan minska chanserna för dem att överleva.

Visste du att

Spår efter trebenta järvar regelbundet hittas, ett tecken på att de fastnat i illegala saxar. För ett par år sedan hittates förgiftade åtlar (döda djur som läggs ut som lockbete åt rovdjur) på norska sidan gränsen om Västerbotten. Den illegala jakten visar tyvärr inga tecken på att minska.

Järv
Järv
Järv
Järv
Järv
Järv

Vad gör WWF?

WWF anser att de nyligen etablerade reviren i skogslandet är glädjande eftersom problemen med järvrivna renar där är marginellt.

WWF stöder järvforskning i Norrbottens fjällvärld och i de nyligen etablerade skogsreviren.

För ett par år sedan började forskare placera ut kameror, så kallade kamerafällor, för att ta reda på mer om järvarna framför allt i Dalarna. På knappt två år har det samlats in runt 10.000 bilder, som används för att identifiera och kartlägga järven.

WWF arbetar också mot illegal jakt på bland annat järv genom att främja samarbetet mellan olika myndigheter.

WWF var med och startade forskningen på järv i Sverige och stöttar fortfarande detta, nu för att få veta mer om hur järven lever i skogslandet.

Järv
Järv
Järv
Järv
Visste du att

Cirka 60 % av järvens föda är byten slagna av lodjur.

Visste du att

Järven är en höjdhoppare som utan problem kan hoppa 1,5 m rakt upp i luften.

Järvar i skogslandskapet

Den skandinaviska järvstammen i skogen ökar i både storlek och utbredning.

För drygt 10 år sedan var observationer av järv utanför fjällen och fjällnära skogar mycket ovanligt. Idag finns det en etablerad stam av järvar i skogslandskapet med föryngringar från Västerbotten ner till norra Värmland.

En drastisk minskning främst i fjällen, medan järvarna i skogslandskapet ökar sakta i antal. De främsta anledningarna till minskningen är naturlig variation i antalet ungar som föds men också illegal jakt samt att myndigheter tillåter skyddsjakt på järv.

Järv
Vårat mål

Livskraftiga stammar av björn, järv, lo och varg i Skandinavien i samexistens med människor

Läs mer

Solnedgång över den svenska skärgården
  • Steg 1
  • Steg 2
  • Steg 3

Naturfadder

Tillbaka Steg 1 / 3

Månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete.

Premie

Faktureringsadress

Sverige

Signera ditt autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.
Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se