jarv-1-1929

järv i sverige

Europas största mårddjur

BLI FADDER

Järven är vår mörkbruna grävlingssläkting, med lång svans och stora tassar. Ofta förknippar vi järven med fjällvärlden, men järven lever faktiskt i skogar så långt ner som Värmland. Eftersom den själv bara är en medelmåttig jägare, så trivs den allra bäst i områden där lodjur och varg lever och lämnar mat efter sig.

Vetenskapligt namn

Gulo gulo 

Storlek och livslängd

Kroppslängd: 70–85 cm + svans 15-25 cm
Vikt: 9–16 kilo (vuxna djur)
Livslängd: 6–10 år i det vilda

Utbredning
i Sverige – hela den svenska fjällkedjan, och även i skogslandet i Värmland, Dalarna, Hälsingland och norrut.
Antal i det vilda ( år 2018 i Sverige )
583
Bevarandestatus (Artdatabanken)
Sårbar
  • LC
  • NT
  • VU
  • EN
  • CR
  • EW
  • EX
  • DD

Snabb som Usain Bolt

Egentligen borde vi säga ”ensamjärv” istället för ”ensamvarg”. Det skulle passa riktigt bra, eftersom järven är ett djur som verkligen vill vara för sig själv, medan vargen tvärtom är social. Trots att järven bara är 35-45 cm hög så tar den sig fram riktigt snabbt med sin karaktäristiska rullande galopp. Faktum är att järven kommer upp i 45 km/h – samma som Usain Bolts topphastighet vid världsrekordet på 100 m 2009. Men järven kan mer än så – den klättrar i träd, lär vara bra på att simma och de stora och platta tassarna som fungerar som snöskor. Det är perfekt för den som gärna har sin lya i en snödriva.

Järven gör som ekorren – sparar mat i skafferier

Det uppstår ofta skrönor kring skygga djur som lever långt ifrån människan, i synnerhet om rovdjur som förföljts genom tiderna. Om järven kan man höra att den skulle vara ”blodtörstig” och döda mer än den behöver. Istället handlar det om att järven är bra på att planera framåt och lägga upp matförråd – precis som ekorren. Då passar det bra att järven kan bära köttstycken som väger lika mycket som den själv långa sträckor. Maten grävs ner i snön, göms i klippskrevor eller släpas upp i träd.

Ett ord som däremot skulle passa bra är ”klurig inbrottstjuv”. Järven är nämligen känd för att lista ut hur den ska komma åt mat som förvaras i exempelvis jaktstugor, kåtor och lägerförråd. Den samiska stolpboden – med löstagbar stege – utvecklades faktiskt som en lösning för att stänga järven ute.

En halvdålig jägare

Järven är visserligen ett rovdjur, men en ganska medelmåttig jägare. Den är helt enkelt ute efter mat, och inte jakt. Mer än hälften av järvens måltider i själva verket är kvarlämnade rester från någon annans jakt. Därför passar det bra att fjälltrakternas lodjur är desto bättre jägare. Forskning visar att lodjur dödar 3-4 gånger så många renar som järven per individ. Järvens egen renjakt på vintern lyckas bara ibland, som när snön har skare som bär för järven, men inte för renen. Vid sådana tillfällen kan järven ta flera renar och fylla på sina skafferier.

Älg blir mat i skogslandskapet

I takt med att järven sprider sig söderut till skogslandskapet anpassar den sitt liv. Här är älgen den dominerande växtätaren, istället för ren. För järven betyder det måltider i form av vargens färdigätna älgkadaver. En studie i Norge visar att just älg är den viktigaste födan för skogslevande järvar. I skogsområden där det finns varg består 75 procent av järvens föda av älg. I skogsområden utan varg sjunker siffran till ungefär 40 procent, och då är det främst självdöda älgar och slaktrester som står på menyn.

Sveriges egen skunk?

Om järven blir stressad eller känner sig förföljd så avsöndrar den en skunkliknande stank med hjälp av en körtel placerad vid analöppningen.

jarv-1A-1929
Sveriges egen skunk?

Om järven blir stressad eller känner sig förföljd så avsöndrar den en skunkliknande stank med hjälp av en körtel placerad vid analöppningen.

Halsbanden ramlar av

Att studera järvar är ingen lätt uppgift. Järven har kraftig nacke och förhållandevis litet huvud, så det är svårt att få ett halsband med radiosändare att sitta kvar runt järvens hals. Dessutom så rör sig järven i klippig terräng och kryper in i hålor, där det är lätt hänt att sändaren skrapas av.

jarv-7-1929
Halsbanden ramlar av

Att studera järvar är ingen lätt uppgift. Järven har kraftig nacke och förhållandevis litet huvud, så det är svårt att få ett halsband med radiosändare att sitta kvar runt järvens hals. Dessutom så rör sig järven i klippig terräng och kryper in i hålor, där det är lätt hänt att sändaren skrapas av.

Populär päls

En gång i tiden var järvpälskappor uppskattade av stormän och furstar Skandinavien och Tyskland. Järvpälsen har varit särskilt populär till kragar. Den långhåriga, mjuka och varma pälsen lär nämligen ha en ovanligt bra förmåga att hålla borta den rimfrost som lätt bildas från andedräkten i stark kyla.

jarv-6-1929
Populär päls

En gång i tiden var järvpälskappor uppskattade av stormän och furstar Skandinavien och Tyskland. Järvpälsen har varit särskilt populär till kragar. Den långhåriga, mjuka och varma pälsen lär nämligen ha en ovanligt bra förmåga att hålla borta den rimfrost som lätt bildas från andedräkten i stark kyla.

Håller rent med fjällräven

Eftersom järven till stor del är asätare, så kallas den ibland för ”Nordens hyena”. Tillsammans med fjällräven har den en viktig roll som renhållningsarbetare i vår natur.

jarv-4-1929
Håller rent med fjällräven

Eftersom järven till stor del är asätare, så kallas den ibland för ”Nordens hyena”. Tillsammans med fjällräven har den en viktig roll som renhållningsarbetare i vår natur.

Europas största mårddjur

I Sverige finns nio arter av mårddjur: järv, grävling, iller, mink, skogsmård, stenmård, utter, hermelin och vessla. Vissa tycker att järven påminner om en björn, men där finns inga nära släktband. Mårdhunden är inte heller någon släkting, utan tillhör hunddjuren.

jarv-5-1929
Europas största mårddjur

I Sverige finns nio arter av mårddjur: järv, grävling, iller, mink, skogsmård, stenmård, utter, hermelin och vessla. Vissa tycker att järven påminner om en björn, men där finns inga nära släktband. Mårdhunden är inte heller någon släkting, utan tillhör hunddjuren.

jarv-1A-1929
jarv-7-1929
jarv-6-1929
jarv-4-1929
jarv-5-1929

Är järven aggresiv?

Trots att järven har ett rykte som aggressiv, finns det inga rapporter om att människor skulle ha anfallits eller skadats av vilda järvar. Järvhonor lämnar ofta sina ungar om en människa kommer för nära lyan, och återvänder när människan avlägsnat sig. Det är först när järvhonor utsatts för den extrema situationen att forskare hållit i deras ungar, som de har visat lite aggressivitet. Det berättar Jens Persson vid Sveriges lantbruksuniversitet, som leder Det svenska järvprojektet, för WWFs samarbetspartner Rovdjurscentret De 5 stora.

– Men jag tror att de flesta av våra större djurarter under sådana omständigheter skulle försöka försvara sina ungar. Till och med en gråsparv för ju ett herrans liv om man kommer för nära dess ungar.

 

”Järvar rör sig långt och till och med upp på fjälltoppar, till skillnad från lodjur, som rör sig i dalgångarna. Jag har ett exempel på en hona som sprang 5 mil på en natt för att leta mat till sina ungar. Och en hona gick inne i centrala Östersund när skidskytte-VM gick av stapeln.”
Jens Persson vid Sveriges lantbruksuniversitet, som leder Det svenska järvprojektet

 

 

 SPÅRSKOLA: järv

sparskola-jarv-1-ok
sparskola-jarv-2-ok
sparskola-jarv-BILD3-768×512
sparskola-jarv-BILD4-768×512
sparskola-skandobs-768×512
sparskola-jarv-1-ok
sparskola-jarv-2-ok
sparskola-jarv-BILD3-768×512
sparskola-jarv-BILD4-768×512
sparskola-skandobs-768×512

spårens form och storlek

  • Järvens spår är stora, oftast ca 15 cm.
  • Framtassen är större än baktassen.
  • Tådynornas avtryck gör att spåret är format lite som en solfjäder.

Förväxling med björn?

  • Järvens spår ser ut som ett typiskt spår från mårddjur – ett väldigt karakteristiskt spår.
  • Kan eventuellt misstas för björn för en nybörjarspårare.

Andra tecken

  • Klösmärken på träd.

Järven trivs lika bra på fjällhed och tundra som i storskog och på myrar. I Sverige lever järven än så länge mest i fjällvärlden, men börjar komma tillbaka till de skogsmarker där den fanns före 1800-talets stora rovdjursutrotning.

 

Har du sett ett en järv eller spår av järv?
Dela din observation på Skandobs.se

Allt du vill veta om järven!

Är järvar farliga för människor?

Nej, det är de inte. Det finns inga rapporter om att människor har anfallits eller skadats av järvar i det vilda. Järven är naturligt skygg för människor. Om en människa kommer för nära en lya med ungar, så lämnar järvhonan ofta ungarna, och återvänder så snart faran är över. De skandinaver som genom århundradena haft flest direkta kontakter med järven är samerna, och de anser inte heller att den är farlig för människan.

Honan och ungarna

Järvens parningstid varar från april ända till augusti, men det befruktade ägget fäster inte vid livmoderns vägg förrän vid årsskiftet. Under februari-mars föder honan sedan 1-4 ungar (oftast 2).

En vanlig lyplats är på en sluttning med hård packad snö. I lyan finns ett ingångshål och ett avancerat tunnelsystem med daglegor och toaletter. Lyorna ligger oftast inom 100 meter ovanför eller nedanför trädgränsen. För de järvar som lever i skogsområden kan honan välja att ha sin lya mellan klippblock.

Hon ger dem di och bär hem bytesrester till lyan. Ungarna stannar i lyan fram till april. Efter det träffas de och honan på bestämda mötesplatser mellan det att hon är ute och letar mat. Framåt sommaren är ungarna så stora att de kan följa med henne.

När ungarna ska hitta ett eget revir

Ungarna stannar hos sin mamma i närmare ett år, innan de blir självständiga och söker sitt eget revir. Hur långt ungarna vandrar beror bland annat på hur många andra järvar som finns i området. Alla unga hanar utvandrar, i genomsnitt runt 16 mil. Den längsta vandringen som registrerats är en järvhane i Norge som utvandrade nära 50 mil. En järvhona kan delade av sitt revir till sin dotter, men det är vanligare att även unga honorna utvandrar, och de tar sig i genomsnitt närmare 8 mil.

Järvens favoritmat?

Järven är en allätare. Gnagare, hare, räv, renkalvar, skogsfågel, älg och del bär slinker ner. Järven är även asätare, och är helt beroende av de kadaver som varg och lodjur ätit klart på. Eftersom järven är asätare kallas den ibland för ”Nordens hyena”.

Järvens favoritföda är renar där de förekommer, både som den själv eller någon annan dödat. Det är gynnsamt för järvarna att leva där det finns lodjur, eftersom de är duktiga jägare. Forskning visar att över hälften av de renar som järvar är kadaver dödade av lodjur. Ett lodjur som har slagit en ren äter bara drygt hälften av köttet, och brukar lämna kadavret efter några dagar. Då är det järvens tur.

I skogsområden förser vargens jakt järven med älgkadaver, och även människans älgslaktplatser tros ha stor betydelse för järvarna.

Så jagar järven

Järven är i första hand ute efter mat, och inte jakt. Den äter gärna kadaver som någon annan dödat och är allätare. Järven kan jaga ren på olika sätt. Ibland jagas renar långa sträckor, och ibland lyckas järven smyga sig nära och göra ett snabbt utfall. Järven försöker komma upp på renens rygg för att bita i nacke eller manke med sina starka käkar.

Järven som inbrottstjuv

Järven har ett välgrundat rykte om sig som inbrottstjuv, och det här är något som många nordliga folk fått erfara. Järven har helt enkelt varit intresserad av mat som förvaras i jaktstugor, kåtor och lägerförråd. Som en lösning för att stänga järven ute utvecklades den samiska stolpboden – med löstagbar stege.

Livet i reviret

Järven lever ensam och både hanar och honor försvarar sina revir kraftigt mot andra järvar. Det betyder att både bettskador och dödade järvar förekommer. Revirens storlekar kan variera. Honornas revir är vanligen runt 2 kvadratmil, medan hanarnas revir är betydligt större, runt 6-8 kvadratmil, och överlappar flera honors revir. Reviret märks ut med bland annat urinmarkeringar.

Var finns järven?

Järven finns runt hela det norra halvklotet, inklusive Alaska, Kanada och Ryssland. Den verkar trivas lika bra på fjällhed och tundra som i storskog och på myrar. I Sverige lever järven än så länge mest i fjällvärlden, men börjar komma tillbaka till de skogsmarker där den fanns före 1800-talets stora rovdjursutrotning. År 1999 föryngrade sig järv i skogslandskapet för första gången på 100 år och inventering från 2018 visar på föryngringar i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna och Värmland. Järven gör även tillfälliga besök i Stockholm, Uppsala, Västmanland och Örebro län.

Järven och tamboskapen

De största konflikterna mellan järv och människa i Skandinavien finns idag i de områden i Norge där stora mängder får betar fritt. I vissa områden anses hela två tredjedelar av årets lamm kunna bli järvmat. I Sverige finns inga skador dokumenterade på får de senast 100 åren, utan konflikten är kopplad till rennäringen, eftersom järven huvudsakligen äter tamren.

Järven i Sverige

Fram till början av 1830-talet fanns det järv i hela Norrland och ända ner till Värmland. Äldre fångststatistik visar faktiskt att det fanns enstaka järvar ännu längre söderut.

En äldre anledning till att järven jagades var den värmande pälsen. Under senare tid var jakten på järv en del i den stora utrotningskampanjen mot rovdjur som pågick under 1800-talet. Den hårda jakten innebar att järven började försvinna i Värmland och Dalarna under mitten av 1800-talet. I början av 1900-talet ansågs järven ha försvunnit även från Västernorrland och under 1900-talet fortsatte järvstammen att minska. På 1960-talet gjordes uppskattningen att det bara fanns runt 100 järvar kvar i Sverige, och de levde i de nordligaste delarna.

Järven fridlystes 1969, och därefter har den svenska populationen sakta återhämtat sig. Den har också börjat komma tillbaka sina forna trakter. De allra flesta järvar finns idag i renskötselområdet, men de sprider sig söderut och österut till skogslandet. Därför finns begreppet ”skogsjärvar” idag.

Järvstammen är fridlyst och klassad som sårbar. Naturvårdsverket har beslutat att referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för den svenska järvstammen är 600 järvar. Det är alltså en miniminivå som inte får underskridas. Resultatet från Naturvårdsverkets inventering 2020 är att det finns 687 järvar i Sverige. De ligger alltså strax över gränsen, men har låg genetisk diversitet. Det innebär att de inte är helt långsiktigt tryggade.

Begränsad licensjakt på järv är tillåten inom delar av Jämtlands län. Järv kan ställa till problem för renägare och tamdjursägare. För att förebygga skador på renar och tamdjur får skyddsjakt genomföras, om förutsättningarna för jakten är uppfyllda.

Trots att järven idag är fridlyst i hela Sverige, så förekommer en betydande illegal jakt, särskilt i områden där snöskoter underlättar uppspårandet.

det här gör WWF

WWF anser att populationen ska hanteras med stor försiktighet. Järvens population är liten och klassas som sårbar, spridningen går långsamt och det finns en illegal jakt att ta hänsyn till.

WWF om jakt på rovdjur

i Sverige

WWF accepterar att jakt är en del i den svenska förvaltningen av djur under förutsättning att den är långsiktigt hållbar, och etisk. Jaktbeslut ska ta hänsyn till populationsstorlekar, bevarandestatus och olika intressen. Jakten ska ske under bästa möjliga etiska former, både för de vilda djuren som jagas och för eventuella jakthundar.

illegal jakt

WWF tar starkt avstånd från alla former av illegal jakt. Illegal jakt är ett av de stora hoten för våra vilda djur. Den illegala jakten på rovdjuren i Sverige är omfattande och det enskilt största hotet mot rovdjuren idag och WWF vill se omedelbara krafttag mot den illegala jakten i Sverige.

Licensjakt på stora landlevande rovdjur

Om kriterier för gynnsam bevarandestatus är uppfyllda (som minimum) och populationen är tillräckligt stor, livskraftig och långsiktigt tryggad, samt att jakten är långsiktigt hållbar, då kan WWF acceptera en strikt reglerad licensjakt

fjällräv-fadder-bild

Naturfadder

Hjälp oss skydda hotade arter och rädda svensk natur genom att:
  • SKYDDA minst 30 % av svensk natur till år 2030
  • Arbeta för ett HÅLLBART skogs- och jordbruk
  • ÅTERSKAPA naturtyper
Låt naturen fortsätta ge oss unika upplevelser – BLI FADDER!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete.

Välj fadderpremie

Fyll i uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Signera autogiro

Ha tålamod, din bank kontaktas.

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Senast ändrad 03/06/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se