lodjur-top

Lodjur i sverige

Europas största kattdjur

BLI FADDER

Skyggt och nästan omöjligt att få syn på. Men ändå har lodjuret vid flera tillfällen röstats fram som svenska folkets mest populära djur. Det är lätt att känna fascination för Nordens enda vilda kattdjur, vårt ensamlevande skogsdjur som trivs särskilt bra i bergig och brant terräng.

Vetenskapligt namn

Lynx lynx 

Storlek och livslängd

Kroppslängd: 80-130 cm
Vikt: 15-25 kg (vuxna djur)
Livslängd: 12–14 år i det vilda

Utbredning
i Sverige – alla landskap utom Öland och Gotland
Antal i det vilda ( år 2018 i Sverige )
1 200
Bevarandestatus (Artdatabanken)
  • LC
  • NT
  • VU
  • EN
  • CR
  • EW
  • EX
  • DD

Hur gör man för att få se ett lodjur?

Chansen är störst mellan skymning och gryning. Men lodjur är skygga och tar hjälp av sitt luktsinne, sitt mörkerseende, tysta tassar, kamouflage och en otroligt bra hörsel för att undvika människor. En visselsignal, som en hund kan höra på 3 km, kan ett lodjur höra på 4,5 km.

Det sällsynta mötet – det händer om ni möts

Lodjur är nyfikna och kan ta promenader och passera marker som omformats till villaområden och vägar. Skulle ni mötas och få ögonkontakt, så stannar lodjuret kanske till för att få en uppfattning om vem det möter. Därefter kommer lodjuret snabbt ge sig av. Så ge det utrymme att avvika när det tittat klart – och njut av den sällsynta naturupplevelsen. Lodjur är inte farliga för oss människor.

Liknar våra tamkatter

Lodjuren känner sig också trygga när de är högt upp, och kan titta ner på sina omgivningar. Att ta dagsvilan uppe på ett berg är toppen. Lodjur tvättar sig genom att slicka pälsen, precis som tamkatter. De har klorna indragna, utom vid jakt och klättring. Och precis som våra tamkatter, så kan de spinna, jama, yla och fräsa.

Varför örontofsar?

Örontofsarna och den korta svansens svarta spets finns troligen till för att göra lodjurets kroppsspråk och kommunikationssignaler tydligare.

lodjur-2 Tomas Hulik
Varför örontofsar?

Örontofsarna och den korta svansens svarta spets finns troligen till för att göra lodjurets kroppsspråk och kommunikationssignaler tydligare.

rustad för kyla

Den korta svansen är sannolikt en smart anpassning för att inte förlora kroppsvärme på vintern. Lodjuret har också rejäla snöskor till tassar. Pälsen under trampdynorna skyddar mot snö och kyla.

lodjur-3–Tomas-Hulik
rustad för kyla

Den korta svansen är sannolikt en smart anpassning för att inte förlora kroppsvärme på vintern. Lodjuret har också rejäla snöskor till tassar. Pälsen under trampdynorna skyddar mot snö och kyla.

Effektivt kamouflage

Det gäller att ha bra kamouflage för att lyckas med jakten. Lodjurets gulrödbruna sommarpäls blir betydligt ljusare och gråare under vintern.

lodjur-3–David-Lawson-WWF-UK-
Effektivt kamouflage

Det gäller att ha bra kamouflage för att lyckas med jakten. Lodjurets gulrödbruna sommarpäls blir betydligt ljusare och gråare under vintern.

Vill inte bli upptäckta

Kanske har ett lodjur legat på en höjd och blickat ner på oss när vi tagit en skogspromenad – utan att vi märkt någonting? Det är så nära de flesta av oss någonsin kommer. Lodjuret undviker människor och är inte farligt ens vid ett möte.

Lodjur (Lynx lynx)
Vill inte bli upptäckta

Kanske har ett lodjur legat på en höjd och blickat ner på oss när vi tagit en skogspromenad – utan att vi märkt någonting? Det är så nära de flesta av oss någonsin kommer. Lodjuret undviker människor och är inte farligt ens vid ett möte.

Viftar på svansen och lutar framåt

Lodjur kan vifta på sin korta svans. De tuggar inte sin mat, utan de klipper av lagom stora bitar som de sväljer hela. Och bakbenen är längre än frambenen, och det gör att lodjuret ser ut att luta lite framåt.

lodjur-4b–Tomas-Hulik
Viftar på svansen och lutar framåt

Lodjur kan vifta på sin korta svans. De tuggar inte sin mat, utan de klipper av lagom stora bitar som de sväljer hela. Och bakbenen är längre än frambenen, och det gör att lodjuret ser ut att luta lite framåt.

lodjur-2 Tomas Hulik
lodjur-3–Tomas-Hulik
lodjur-3–David-Lawson-WWF-UK-
Lodjur (Lynx lynx)
lodjur-4b–Tomas-Hulik

Rovdjursforskaren och lodjursungarna

Det finns inga dokumenterade fall av lodjursangrepp på människor i Sverige. Inte ens forskare som regelbundet gått in till platser där lodjurshonor haft sina ungar har blivit anfallna. Det berättar Olof Liberg, som är en av Sveriges mest erfarna rovdjursforskare, för WWFs samarbetspartner Rovdjurscentret De 5 stora.

Däremot kan modern verka oerhört orädd och aggressiv när den morrande rör sig fram och tillbaka bara några tiotal meter bort, medan vi undersöker hennes ungar. Man kan ju knappast tänka sig en mer provocerande situation för ett lodjur, och ändå attackerar den inte. Det torde vara det yttersta beviset för att lodjur är ofarliga för människor.

SPÅRSKOLA: lodjur

sparskola-lodjur-1-ok
sparskola-lodjur-2-ok
sparskola-lodjur-BILD-3C
lodjur-bildspel
lodjur-bildspel-2
sparskola-skandobs-768×512
sparskola-lodjur-1-ok
sparskola-lodjur-2-ok
sparskola-lodjur-BILD-3C
lodjur-bildspel
lodjur-bildspel-2
sparskola-skandobs-768×512

spårens form och storlek

  • Storlek: ca 7–8 cm. Nästan lika stora som vargens.
  • Form: som ett stort kattspår. Mer runda i formen än vargspåret.

mer om formen

  • Klor: syns sällan (till skillnad från hunddjuren som inte kan dra in klorna).
  • Tårna: Den innersta av de två främre tådynorna når längst fram – spåret kan se lite asymmetriskt ut.

Hur rör sig lodjuret?

Det kan vara en sann utmaning att spåra lodjur! Medan vargar gärna travar på längs en grusväg så rör sig lodjuret med lätthet i svår terräng. Den kan göra ett rejält skutt upp på en klipphöjd, balansera på kullfallna stammar och klättra i träd.

 

ANDRA TECKEN

  • Spillningen ser oftast ut som en brun eller svart korv, kanske som en stor kattspillning. Precis som katter så gräver lodjur ibland ner sin spillning, men inte alltid.

Lodjuret är skyggt och nästan omöjligt att få syn på. Kanske har ett lodjur legat på en höjd och blickat ner på oss när vi tagit en skogspromenad – utan att vi märkt någonting? Det är så nära de flesta av oss någonsin kommer. Lodjuret undviker människor och är inte farligt ens vid ett möte.

Har du sett ett lodjur eller spår av lo? Dela din observation på Skandobs.se

Allt du vill veta om lodjuret!

Så fungerar supersynen

I dagsljus ser lodjuret som en människa, men i svagt ljus ser det ungefär sex gånger bättre än vi. Det beror bland annat på ett ljusreflekterande skikt bakom näthinnans synceller. Det ljus som passerar näthinnan utan att absorberas reflekteras, och kan stimulera syncellerna en gång till. Att kattögon lyser så kraftigt i strålkastarljus beror just på detta reflekterande skikt.

Honan och ungarna

Lodjurens parningstid är i mars-april. I maj-juni föder honan en till fyra ungar, som hon ensam tar ansvar för. Honan gräver inte någon lya, utan väljer en torr och skyddad plats under en gran, i en bergsskreva eller under ett utstickande klippblock. Ungarna följer sin mamma till våren därpå. Av henne lär de sig bland annat att jaga byten. När ungarna är knappt två år blir de könsmogna.

Favoritmaten

Det viktigaste bytesdjuret är rådjur, men lodjuret anpassar sina matvanor efter tillgången. I renskötselområdena äter det mest renar, särskilt under vintern. I områden med lite rådjur är harar och skogshöns (tjäder, ripa, orre) vanliga byten.

Livet i reviret

Lodjuret är ett ensamlevande skogsdjur som trivs särskilt bra i bergig och brant terräng. De håller revir, som de försvarar mot andra lodjur. Reviret ”doftas in” med urinmarkeringar. Ett lodjurs hemområde varierar mellan 3 och 7 kvadratmil, men varierar i storlek: De är större i norra Sverige än i Bergslagen, och större för hannar än för honor. Lodjuret är en riktig långvandrare, som gärna rör sig längs traditionella, urgamla favoritstråk genom landskapet inom sitt hemområde, så kallade lodjursväxlar.

Hur gamla blir lodjur?

Det äldsta kända lodjuret i frihet blev hela 17 år gammalt. 12–14 år är annars sannolikt en mera normal livslängd för ett lodjur i det vilda.

Här i Sverige finns lodjuren

Idag finns lodjuret i alla landskap utom på Öland och Gotland. Söder om en linje Dalsland-Värmland-Västmanland-Norra Uppland föds det få, eller inga, ungar. Det sker en spridning söderut med cirka 3-4 mil per år. Det motsvarar den sträcka honorna behöver röra sig för att komma till nästa ”lediga” hemområde.

Hur låter lodjuret?

Lodjuret inte kan ryta som de stora kattdjuren. De kan däremot spinna, jama, yla och fräsa.

Lodjuret i Sverige

Under 1800-talet minskade lodjuret och de övriga rovdjuren i Sverige på grund av jakt. I slutet på 1830-talet var lodjuret borta från södra Sverige. Knappt hundra år senare, 1925, fanns bara en spillra av beståndet kvar, huvudsakligen i Jämtlands och Västerbottens inland. Som en reaktion på detta fridlystes lodjuret år 1928. Stammen återhämtade sig, och vid 1980-talets början fanns det lodjur i nästan hela Sverige. Efter det har lodjursstammen gått i vågor och varit fredad i omgångar. Idag klassas stammen som sårbar.

Trots att lodjuret idag är fridlyst i hela Sverige, så förekommer illegal jakt, särskilt i områden där snöskoter underlättar uppspårandet.

Det här gör WWF

WWF om jakt på lodjur

Lodjursstammen är fridlyst och klassad som sårbar, men licensjakt på lodjur är tillåten baserat på att populationen samtidigt är över gränsvärdet för gynnsam bevarandestatus. Naturvårdsverket delegerar möjligheten att besluta om licensjakt på lodjur till de länsstyrelser det berör.

WWF anser att populationen ska hanteras med stor försiktighet. Lodjurens population är liten och klassas som sårbar, spridningen går långsamt och det finns en illegal jakt att ta hänsyn till.

Lodjur kan ställa till problem för renägare och tamdjursägare. Ibland kan skyddsjakt på individer som tar mycket boskap vara nödvändig som en sista åtgärd.

WWF om jakt på rovdjur

i Sverige

WWF accepterar att jakt är en del i den svenska förvaltningen av djur under förutsättning att den är långsiktigt hållbar, och etisk. Jaktbeslut ska ta hänsyn till populationsstorlekar, bevarandestatus och olika intressen. Jakten ska ske under bästa möjliga etiska former, både för de vilda djuren som jagas och för eventuella jakthundar.

illegal jakt

WWF tar starkt avstånd från alla former av illegal jakt. Illegal jakt är ett av de stora hoten för våra vilda djur. Den illegala jakten på rovdjuren i Sverige är omfattande och det enskilt största hotet mot rovdjuren idag och WWF vill se omedelbara krafttag mot den illegala jakten i Sverige.

Licensjakt på stora landlevande rovdjur

Om kriterier för gynnsam bevarandestatus är uppfyllda (som minimum) och populationen är tillräckligt stor, livskraftig och långsiktigt tryggad, samt att jakten är långsiktigt hållbar, då kan WWF acceptera en strikt reglerad licensjakt

fjällräv-fadder-bild

Naturfadder

Hjälp oss skydda hotade arter och rädda svensk natur genom att:
  • SKYDDA minst 30 % av svensk natur till år 2030
  • Arbeta för ett HÅLLBART skogs- och jordbruk
  • ÅTERSKAPA naturtyper
Låt naturen fortsätta ge oss unika upplevelser – BLI FADDER!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete.

Välj fadderpremie

Fyll i uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Signera autogiro

Ha tålamod, din bank kontaktas.

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Senast ändrad 27/10/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se