Gå till huvudinnehållet
Lodjur

Lodjur

Europas största kattdjur

Tillstånd i Sverige

  • VU

Sårbar (Vulnerable)

En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Sårbar och att den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd.

Antal i det vilda (år 2022/2023 i Sverige)

1 417

Källa: Artdatabanken

🖤

Vill du stödja?

Bli Naturfadder nu!

Bli naturfadder

  • Vetenskapligt namn

    Lynx lynx

  • Storlek och livslängd

    Kroppslängd: 76-106 cm, med svans på 11–25 cm
    Vikt: Honor 14–20 kg, hanar 20–26 kg (vuxna djur)
    Livslängd: 12–14 år i det vilda

  • Utbredning

    Lodjur förekommer i hela landet och det förekommer ett utbyte mellan populationerna med både Finland och Norge.

Lodjuret som är en toppredator, alltså ett rovdjur, befinner sig överst i näringskedjan. Lodjuret är en skicklig ensamjägare och kan fälla stora byten. Därför kan lodjuret reglera antalet rådjur, dovhjortar och kronhjortar och påverkar deras beteende genom att de blir mer vaksamma och selektiva i var de uppehåller sig. Lo, precis som andra stora rovdjur, lämnar matrester och kadaver och hjälper därmed järv, mård, kungsörn, duvhök och andra arter att klara sig ute i naturen.

Lo påverkar hela ekosystem. Det betyder att till exempel kan rödräven minska i områden med lodjur och det i sin tur kan innebära följdeffekter på de mindre bytesdjuren.

Lodjuret är klassat som ”sårbar” på Artdatabankens rödlista 2020, fridlyst och har ett strikt skydd i EU:s naturvårdsdirektiv. Utöver legal och misstänkt illegal jakt, är betydande dödsorsaker trafik och rävskabb som även drabbar lon.

Liknar våra katter

Lodjuren känner sig trygga när de är högt upp, och kan titta ner på sina omgivningar och tar gärna dagsvila högt upp på en avsats eller stor sten. Lodjur tvättar sig genom att slicka pälsen, precis som katter. De kan också spinna, jama, yla och fräsa. De har normalt klorna indragna men spärras ut vid behov som till exempel vid jakt och klättring.

Lodjurets latinska namn ”lynx” betyder ”lysa”. Enligt gammal folktro skulle lodjurets päls kunna lysa i mörkret.

Lo gillar att röra på sig

Lon är mycket väl rustad för vårt hårda klimat, med en tät och ganska långhårig vinterpäls och rejäla tassar med liknande funktion som snöskor. Pälsen under trampdynorna skyddar mot snö och kyla. Den korta svansen är möjligen en anpassning för att inte förlora för mycket kroppsvärme.

Lon är ständigt på vandring inom sitt hemområde. En lo rör sig normalt inom en yta av 350-1000 kvadratkilometer under ett år. Ofta använder den samma stigar om och om igen, så kallade lodjursväxlar.

Vill du se ett lodjur?

Chansen är störst mellan skymning och gryning. Men lodjur är skygga och tar hjälp av sitt luktsinne, sitt mörkerseende, sin goda hörsel, tysta tassar och kamouflage för att inte bli upptäckt.

Var finns lodjuren?

Kartan visar familjegrupper av lodjur i Skandinavien vintern 2022-2023.

En kort film om lodjuret

Om du möter ett lodjur

Lodjur är nyfikna och ger sig ibland ut på upptäcktsfärder även in bland hus i byar. Skulle ni mötas och få ögonkontakt, så stannar lodjuret kanske till för att få en uppfattning om vem det möter. Därefter kommer lodjuret sannolikt snabbt ge sig av. Så tänk på att ge lodjuret möjlighet att avvika när det tittat klart – och njut av den sällsynta naturupplevelsen.

Lodjur är inte farliga för människor. Det finns inga dokumenterade fall av lodjursangrepp på människor i Sverige. Inte ens forskare som regelbundet gått in till platser där lodjurshonor haft sina ungar, har råkat ut för några incidenter.

lodjursomdricker
Varför örontofsar?

Örontofsarna och den korta svansens svarta spets finns troligen till för att göra lodjurets kroppsspråk och kommunikationssignaler tydligare.

lodjur som smyger
Tuggar inte och lutar framåt

Lo tuggar inte sin mat, utan de klipper av lagom stora bitar som de sväljer hela. Bakbenen är längre än frambenen, och det gör att lodjuret ser ut att luta lite framåt.

lodjurliggande
Effektivt kamouflage

Det gäller att ha bra kamouflage för att lyckas med jakten. Lodjurets gulrödbruna sommarpäls blir betydligt ljusare och gråare under vintern.

SPÅRSKOLA: lodjur

sparskola-lodjur-1-ok
sparskola-lodjur-2-ok
lodjur-bildspel
lodjur-bildspel-2
sparskola-skandobs-768×512
sparskola-lodjur-1-ok
sparskola-lodjur-2-ok
lodjur-bildspel
lodjur-bildspel-2
sparskola-skandobs-768×512
Spårens form och storlek
  • Storlek: ca 7–8 cm. Nästan lika stora som vargens.
  • Form: som ett stort kattspår. Mer runda i formen än vargspåret.
Klor syns sällan i snön

Ett annat sätt att skilja lodjurets spår från hunddjurs är på tådynornas placering i förhållande till varandra. I tydliga spår efter lodjur kan man se att tårna sitter asymmetriskt, det vill säga olika långt fram. Man bör alltid följa spåren bakåt för att inte störa djuren.

Andra tecken

Spillningen är i form av en korv men kan se olika ut. Dock finns ofta hår i spillningen eftersom lodjuret precis som övriga rovdjur får i sig päls från bytesdjuren. Spillningen saknar ofta stora benbitar, till skillnad från typiska räv- och vargspillningar. Ibland, men långt i från alltid, täcker lodjuret över sin spillning.

Lodjuret urinmarkerar gärna mot en grankvist, enbuske, stenblock eller husknut. Kisset syns oftast inte, men luktar kraftigt som vanlig katturin.

Har du sett ett lodjur eller spår av lo?

Dela din observation på Skandobs.se

Spåra varg och lodjur med WWF!

När det ligger snö på backen blir det extra tydligt var skogens djur har passerat. Följ med oss!

Lär dig mer om lodjur!

Var lodjuren helt utrotade förr i tiden?

Lodjuret har ända sedan vikingatiden varit eftertraktat för sitt fina skinn. På Gustav Vasas tid (1550-talet) motsvarade priset på ett loskinn lika mycket som fem kor kostade, eller ett årsbehov av råg för en hel familj. Priset sjönk senare och i slutet av 1800-talet var priset 40–75 kr, vilket fortfarande var en väsentlig summa pengar.

Under 1800-talet minskade lodjuret och de övriga rovdjuren i Sverige på grund av jakt. I slutet på 1830-talet var lodjuret utrotad i södra Sverige. Knappt hundra år senare, 1925, fanns bara en spillra av beståndet kvar, huvudsakligen i Jämtlands och Västerbottens inland. Som en reaktion på detta fridlystes lodjuret år 1928. Stammen återhämtade sig. Vid 1980-talets början fanns det lodjur i nästan hela Sverige.

Lodjursstammen regleras de senaste åren av licensjakt med motivation att minska påverkan på tamdjurshållning och att minska koncentrationen av lodjur där den är som störst.

Hur räknar man lodjur?

I norra Sverige är renskötare viktiga för inventeringen. De rapporterar spårobservationer som sedan kvalitetssäkras av länsstyrelsen. I södra halvan av landet är det oftast jägare som rapporterar spårobservationer till länsstyrelsen.

Bilder och filmer från viltkameror, både sådana som länsstyrelsen har satt upp och allmänhetens kameror, blir viktigare ju längre söderut i landet man befinner sig, då det inte finns snö och spårobservationer är ovanliga.

Hur lever lo i reviret?

Lodjuret är ett ensamlevande skogsdjur som trivs särskilt bra i bergig och brant terräng. De håller revir, som de försvarar mot andra lodjur. Reviret markeras med urin. Ett lodjurs hemområde varierar mellan 3 och 7 kvadratmil, men varierar i storlek: De är oftast större i norra Sverige än i södra Sverige, och är vanligtvis större för hannar än för honor.

När föds ungarna?

Lodjurens parningstid är i mars-april. I maj-juni föder honan en till fyra ungar. Honan gräver inte någon lya, utan väljer en torr och skyddad plats under en gran, i en bergsskreva eller under ett utstickande klippblock. Honan tar ensam hand om ungarna som lämnas ensamma då hon jagar. Ungarna följer sin mamma till våren därpå och lär sig under tiden att jaga. När ungarna är knappt två år blir de könsmogna och söker sig egna revir.

Hur gamla blir lodjur?

Det äldsta kända lodjuret i frihet blev 17 år gammal men normal livslängd tros vara runt 12-14 år.

Varför dör lodjur?

Många ungar dör tidigt, förmodligen av undernäring, sjukdom och dålig tillgång till mat.

Bland vuxna lodjur är legal och illegal jakt de största dödsfaktorerna.

Många lodjur dödas dessutom av väg- och tågtrafik, ett trettiotal årligen. Även rävskabb utgör en betydande dödsorsak bland lodjur.

Vad äter lodjur?

Det viktigaste bytesdjuret är rådjur, men lodjuret anpassar sina matvanor efter tillgången. I renskötselområdet äter de mest renar, särskilt under vintern. En familjegrupp (hona med ungar) dödar i genomsnitt ca 6 rådjur per månad. Motsvarande siffror för ensamma honor är 3 rådjur och för ensamma hanar 5 rådjur.

Utöver medelstora klövdjur äter lodjuret småvilt såsom hare, ripa och skogsfågel som Orre och Tjäder. Lodjur tar även mindre rovdjur som räv, mård och hermelin. I östra Finland och stora delar av Ryssland där medelstora klövdjur saknas, är skogshare lodjurets viktigaste byte.

Hur fungerar supersynen?

I dagsljus ser lodjuret som en människa, men i mörker ser det ungefär sex gånger bättre än vi, tack vare ett ljusreflekterande skikt bakom näthinnans synceller. Det ljus som passerar näthinnan utan att absorberas reflekteras, och kan stimulera syncellerna en gång till. Att kattögon lyser så kraftigt i strålkastarljus beror just på detta reflekterande skikt.

Kan lodjuret angripa hundar?

Varje år sker incidenter mellan hundar och lodjur. Det är dock sällan hundar dödas av lodjur och flest incidenter sker under jakt med lös hund.

Lodjuren orsakar varje år skador på renar och andra tamdjur. I renskötselområdet har många lodjur renar som sitthuvudbyte. En familjegrupp lodjur (hona med ungar) dödar i genomsnitt 6 renar per månad och en ensam lohane 4 renar per månad.
Det förekommer även att lodjur angriper andra tamdjur. Varje år sker cirka 100 lodjursangrepp, huvudsakligen på får och lamm.

Har du en fråga till oss?

Ställ den till vår rovdjursexpert Benny!

Hur räknar man lodjur?

WWFs rovdjursexpert Sandra Jönsson åkte ut i skogen i Västmanland tillsammans med Daniel Mallwitz från Länsstyrelsen för att titta närmare på hur vi gör för att räkna alla våra lodjur i Sverige.

Vad WWF gör

Lamm / får, Sverige

Smart övervakningskamera för tamdjur

WWF stödjer utvecklingen av smarta kameror med bildigenkänning. Dessa kan användas vid tamdjurshållning där djuren betar fritt över ett större område utan stängsel, såsom fäbodbruk, skogsbete eller rennäring. Det är svårt att skydda sådana verksamheter gentemot rovdjursangrepp vilket har ekonomiska påföljder för dess ägare.

Smarta kameror med bildigenkänning kan varna djurägare när stora rovdjur närmar sig tamdjursbesättningar. AI-system kan dessutom utlösa ljud eller ljus som kan skrämma bort rovdjur. Kameran kan också urskilja olika utvalda arter och spara bilder på en användarvänlig molnbaserad plattform.

Systemet har en stor utvecklingspotential för bland annat inventeringsarbetet inom viltförvaltning och forskning.

Bernard le Roux

Lokala Forum för rovdjursdialog

Bernard le Roux från Dialogues i samverkan med länsstyrelser, SLU och Center för Naturresursdialog har beviljats medel för att skapa trygga och neutrala Lokala Forum. Dialog kan motverka konfliktutveckling och leda till en ökad förståelse och samverkan. Tanken är att olika aktörer som bor i områden med vargrevir ges möjlighet till dialog tillsammans med myndigheter om förvaltning, samt kunskap och attityder som rör stora rovdjur. Dessa aktörer kan vara markägare, lantbrukare, jägare, bevarandeorganisationer, kommunala tjänstemän, politiker, tjänstemän och fältpersonal på länsstyrelser, delegater i Viltförvaltningsdelegationerna samt lokala företag och organisationer som främjar turism. På sikt avser projektet att uppmuntra förvaltande myndigheter att finansiera dessa lokala dialogforum och göra dem till en del av rovdjursförvaltningen.

Planerade aktiviteter är bland annat dialogforum, rundabordssamtal, konfliktlösning på lokal nivå, utbildning kring neutral mötesledning samt en slutkonferens.

Biotopia

Rovdjursaktiviteter med Biotopia och Upplandsstiftelsen

Upplandstiftelsen i samverkan med Biotopia har beviljats medel till en rovdjursutställning med tillhörande aktiviteter, som förväntas ge en ökad förståelse om stora rovdjur hos allmänheten, skolbarn och SFI-studerande. Inom projektet planeras årligen en återkommande utställning på Biotopia i Uppsala, tre korta djurfilmer, ett häfte för SFI-studerande, rovdjurslådor, spårutflykter och samtalskvällar.

Vad WWF tycker

WWF om jakt på lodjur

Lodjuret är fridlyst och klassas idag som sårbar på den svenska Artdatabankens rödlista. Licensjakt genomförs efter beslut av länsstyrelserna.

WWF anser att lodjurspopulationen ska hanteras med stor försiktighet, då den är liten, sårbar och spridningen går långsamt och illegal jakt förekommer.

WWF anser att det är viktigt att jakten inte utgör ett hot mot stammen, hindrar eller försvårar en långsiktigt livskraftig population.

Lodjur kan ställa till med problem för renägare och tamdjursägare. Ibland kan skyddsjakt på individer som tar mycket boskap vara nödvändig som en sista åtgärd.

WWF om licencensjakt på stora rovdjur

WWF kan acceptera en strikt reglerad licensjakt under förutsättning att kriterier för gynnsam bevarandestatus är uppfyllda (som minimum) och populationen är tillräckligt stor, livskraftig och långsiktigt tryggad, samt att jakten är långsiktigt hållbar. Jaktbeslut ska ta hänsyn till populationsstorlekar, bevarandestatus och olika intressen. Jakt ska ske under bästa möjliga etiska former, både för de vilda djuren som jagas och för eventuella jakthundar.

WWF om illegal jakt

WWF tar starkt avstånd från alla former av illegal jakt. Illegal jakt är ett hot mot våra vilda djur och WWF vill se krafttag mot alla former av illegal jakt.

WWF deltar aktivt i opinionsbildningen

lodjurgåva

NATURFADDER

Hjälp oss skydda hotade arter och rädda svensk natur genom att:
  • Skydda minst 30 % av svensk natur till år 2030
  • Arbeta för ett hållbart skogs- och jordbruk
  • Återskapa naturtyper
Låt naturen fortsätta ge oss unika upplevelser – Bli fadder!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete för vår svenska natur.

Välj fadderpremie

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 07/03/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se