Gå till huvudinnehållet
Havssköldpadda under vatten som fastnat med nosen i en genomskinlig plastpåse, med korallrev i bakgrunden

Trålgräns

Läs mer om vad det är och i vilket sammanhang det används.

Vad är en trålgräns?

En trålgräns är en geografisk gräns i havet som anger hur nära kusten trålfiske får bedrivas. Syftet med trålgränser är att skydda känsliga kustnära ekosystem, viktiga lek- och uppväxtområden för fisk samt att värna om småskaligt kustfiske som ofta använder mer skonsamma redskap. Innanför trålgränsen är trålning normalt förbjuden eller kraftigt begränsad, medan andra fiskemetoder kan vara tillåtna.

I vissa fall kan det finnas undantag som tillåter trålning innanför trålgränsen, exempelvis för särskilda fisken, specifika arter eller under begränsade perioder. Det finns även så kallade inflyttningsområden, där trålning är tillåten trots att området ligger innanför den generella trålgränsen.

Gäller trålgränser både pelagisk och bottentrålning?

Ja, trålgränser omfattar både pelagisk trålning och bottentrålning, eftersom båda är former av trålfiske. Syftet är att begränsa all trålning nära kusten, oavsett om trålen fiskar i vattenmassan eller längs botten. Genom att begränsa trålning nära kusten skyddas känsliga kustekosystem, viktiga lek- och uppväxtområden samt det småskaliga kustfisket.

Samtidigt skiljer sig riskerna åt:

  • Bottentrålning innebär störst fysisk påverkan på bottnar och kustnära livsmiljöer.
  • Pelagisk trålning kan också påverka kustnära ekosystem, bland annat genom stora uttag av pelagiska arter och risk för bifångst. Detta trots att redskapet normalt inte rör botten.

Varför är trålgränser viktiga från ett globalt perspektiv?

Kustnära havsområden världen över är bland de mest produktiva och biologiskt rika miljöerna på jorden. Här finns livsmiljöer som mangroveskogar, korallrev, sjögräsängar, laguner, estuarier, mjukbottnar, tångbälten och tidvattenzoner – alla viktiga för fiskars lek, uppväxt och födosök.

När trålning sker för nära kusten riskerar dessa känsliga habitat att skadas eller förstöras, vilket påverkar fiskbestånd, näringskedjor och ekosystemens funktion. Skadorna kan vara långvariga och i vissa fall svåra att återställa.

Trålgränser bidrar till att:

  • Skydda lek- och uppväxtområden
  • Minska påverkan på känsliga bottnar och kustekosystem
  • Stärka fiskbeståndens återhämtning
  • Stödja småskaligt kustfiske som använder mer selektiva och skonsamma metoder
  • bevara och öka den biologiska mångfalden i kustnära havsområden

När trålgränser följs och kombineras med vetenskapligt baserade kvoter, områdesskydd och effektiv övervakning kan de bidra till friskare hav och mer hållbara fisken globalt.

Vanliga frågor om trålgräns

Varför finns det trålgränser?

Trålgränser finns för att skydda känsliga kustnära livsmiljöer som ofta fungerar som lekområden och barnkammare för både fiskar och många andra marina arter. Dessa områden är avgörande för reproduktion, tillväxt och överlevnad, men spelar också en viktig roll i att mildra effekterna av klimatförändringar. Kustnära ekosystem som sjögräsängar, mangroveskogar och tångbälten binder stora mängder kol, dämpar vågor och erosion och bidrar till att stabilisera kustlinjer. Genom att hålla fiske som bedrivs med trål, pelagisk och bottentrål, borta från dessa miljöer minskar risken för skador på habitat som är centrala för den biologiska mångfalden och för havens förmåga att stå emot och anpassa sig till klimatförändringarnas påverkan.

Vad händer om trålgränser inte respekteras?

Om trålfiske sker innanför trålgränsen riskerar känsliga kustnära livsmiljöer att skadas. Dessa områden fungerar ofta som lekområden och barnkammare för både fiskar och många andra marina arter, och är avgörande för att nya generationer ska överleva. Trålning i dessa zoner kan förstöra bottnar, riva upp vegetation och störa reproduktion och uppväxt hos en lång rad organismer. När dessa miljöer skadas minskar rekryteringen av både fisk och andra marina arter, vilket i sin tur leder till svagare bestånd och störningar i hela ekosystemet. Eftersom områdena innanför trålgränsen ofta är särskilt känsliga och biologiskt rika kan påverkan bli omfattande och långvarig, och ekosystemens förmåga att återhämta sig kan försvagas.

När trålgränser inte följs riskerar även konflikterna mellan olika typer av fiske att öka, särskilt mellan storskaligt trålfiske och småskaligt kustfiske som är beroende av friska kustekosystem. Det småskaliga fisket kan undermineras när viktiga uppväxtområden förstörs och bestånden minskar. Sammantaget innebär bristande efterlevnad av trålgränser att både ekosystemens funktion, den biologiska mångfalden och möjligheterna till ett långsiktigt hållbart fiske försämras.

Är trålgränser samma i alla länder?

Nej. Trålgränser varierar mellan länder och havsområden beroende på lagstiftning, ekologi, förvaltningsmodeller och lokala förhållanden. Vissa länder har strikta kustnära skyddszoner, medan andra länder saknar trålgränser helt eller har svag efterlevnad.

Hur arbetar WWF med trålgränser?

WWF arbetar för att trålgränser ska vara tydliga, vetenskapsbaserade och långsiktigt hållbara eftersom de är ett av de viktigaste verktygen för att skydda känsliga kustnära ekosystem. Arbetet handlar både om att stärka regelverken och om att säkerställa att de följs i praktiken. Det innebär att WWF driver på för bättre och stärkt kontroll, övervakning och efterlevnad. WWF driver även på för att undantag och dispenser inte ska urholka skyddet i områden där fiske med trålredskap riskerar att orsaka stor ekologisk skada.

Arbetet med trålgränser är också en del av WWFs bredare marina arbete. WWF verkar för att stärka marint områdesskydd, inklusive att skapa och förvalta marina skyddade områden där känsliga livsmiljöer som sjögräsängar, mangroveskogar, korallrev och andra kustnära habitat kan bevaras och återhämta sig. WWF arbetar även för att bottentrålning ska förbjudas eller kraftigt begränsas i skyddade områden och andra ekologiskt viktiga zoner.

Internationellt arbetar WWF för att minska kustnära trålning i känsliga miljöer globalt, stärka ekosystembaserad fiskeförvaltning och motverka illegalt, oreglerat och orapporterat fiske (IUU). Genom att påverka beslutsfattare, samarbeta med forskare och engagera lokala samhällen bidrar WWF till att trålgränser används på ett sätt som skyddar både biologisk mångfald och de människor som är beroende av friska hav.

Vår planet behöver dig

Tillsammans är vi världens chans!

Bli månadsgivare

Genom din månadsgåva kan vi genomföra viktiga naturvårdsprojekt som främjar den biologiska mångfalden och arbeta för klimatet. Så att vi kan fortsätta njuta av vår fantastiska natur även i framtiden.

Stöd oss

Gåvan som gör skillnad för djur och natur

Din gåva går till projekt för att stoppa utrotningen, verka för biologisk mångfald och göra insatser för att stoppa klimatförändringarna. För djuren, för naturen och för människan!

Ge en gåva

Bli WWF-vän

Som WWF Vän bidrar du som stödjande medlem till naturvårdsarbetet, där pengarna kommer till stor nytta.

Bli WWF-vän

Dela gärna:

Senast ändrad 06/02/26

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se