– Klimatkrisen är inte bara en katastrof för naturen, utan också en tickande bomb rent ekonomiskt. Den kan leda till miljardkostnader och sanktioner. Sverige kan leda vägen, men det kräver politisk vilja och tydliga beslut. Det måste nästa regering ta itu med snabbt, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Sverige har åtagit sig gentemot EU att minska utsläppen av växthusgaser fram till 2030, i områden som rör bland annat transporter, jordbruk, uppvärmning och arbetsmaskiner. Gör vi inte detta riskerar Sverige höga böter, men även sanktionsavgifter som tickar på varje dag fram till att Sverige har levt upp till sina åtaganden.
IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av WWF undersökt vad åtgärderna skulle kosta, samt vad böterna riskerar att bli.
Om Sverige inte når målen riskerar landet:
-
Sanktionsavgifter på 30–112 miljoner kronor i engångsbelopp.
-
1,4 miljoner kronor per dag i påföljder tills målen uppfylls.
-
En ränta-på-ränta-effekt som gör utsläppsgapet ännu större kommande år.
-
Missa uteblivna intäkter.
-
Böterna kan bli betydligt dyrare. Om EU kommissionen utgår från principen att det ska vara dyrare att inte uppfylla en lagstiftning än att göra åtgärder för att nå den kan en bot landa på 10-tals miljarder.
– Att EU är en drivande kraft för klimatet är livsviktigt för den globala omställningen. Men det innebär att Sverige också behöver göra sin beskärda del inom EU för att nå dit. Kostnaden för att nå målen är betydligt billigare än alternativen, säger Martin Wadmark, Klimatexpert på WWF.
Just nu finns tre möjligheter framåt:
-
Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder – osäkert och potentiellt dyrt på grund av hög efterfrågan.
-
Minska utsläppen genom konkreta åtgärder – vilket är det billigaste alternativet eftersom det är en tydlig investering i framtiden. I rapporten beräknas kostnaden till 11–22 miljarder kronor, men med Naturvårdsverkets uppdaterade siffror beräknas kostnaden till 25–50 miljarder kronor, utöver de använda ETS-krediterna, som gör det möjligt att nå klimatmål på ett mer kostnadseffektivt sätt genom att använda alternativa sätt att minska utsläpp.
-
Missa åtagandena och betala böter – Dyrare än alternativ 2 eftersom ränta på ränta påslag innebär skarpare mål samt sanktionsavgifter för varje dag målen inte är uppföljda.
– Att Sverige missar målet om att nå målet om kolinbindning i skog och mark är inte förvånande, näst intill inga styrmedel har implementerats för att öka kolinbindningen. Nu kommer notan och den kommer läggas på transportsektorn där det kommer kosta betydligt mer att åtgärda säger Martin Wadmark, klimatexpert på WWF.
Ladda ner rapporten här.
Kontaktpersoner
