Gå till huvudinnehållet

Stannfåglar och flyttfåglar

Summering
Varför flyttar vissa fåglar och andra inte? Ta reda på detta!
stannfaglar-och-flyttfaglar
Protokoll
Hållbarhetsmålen

Syfte

Att lära sig mer om fåglarna runt skolan och deras beteende samt om stannfåglar och flyttfåglar.

 

Det här behövs

  • Fågelmatare med olika sorters mat
  • Kikare
  • Fågelböcker
  • Protokoll
  • Papper och penna


Blåmes

Blåmes

Att flytta eller inte flytta

180 arter av våra ca 240 häckfåglar flyttar. Fördelar med att flytta är att de kommer till platser där det finns mat och där det inte är kallt. Nackdelar med att flytta är att det är mycket ansträngande och många faror lurar på vägen. Många fåglar återvänder aldrig, de dör under flytten.

Gör så här

  1. Diskutera med eleverna vad fåglar äter. Låt dem föreslå vad de skulle kunna mata fåglarna med.
  2. Sätt upp en fågelmatare med elevernas föreslagna mat utanför klassrumsfönstret. Låt eleverna fundera över om det finns det någon annan mat till fåglarna i naturen runt fågelmataren.
  3. Dela in eleverna i grupper och placera dem vid fönstret med utsikt mot fågelmataren. Gärna vid ett bord så de har stöd för armarna när de använder kikare. Låt varje grupp skriva ett protokoll medan de studerar fåglarna vid fågelmataren. 
  4. Låt grupperna berätta för varandra om sina observationer vid fågelbordet utifrån vad de har antecknat i protokollet.
  5. Diskutera därefter de olika strategierna som stannfåglar och flyttfåglar har med hjälp av följande frågor:
    – Varför tror ni att vissa fågelarter flyttar och andra inte?
    – Varför tror ni att fåglarna flyttar tillbaka till exempelvis Sverige?
    – Vilka fördelar har en fågel som kan stanna kvar och slippa flytta?
    – Vilka fördelar har en fågel som flyttar istället för att stanna kvar?

Studera gärna fåglarna vid fågelmataren flera gånger. Kanske upptäcker eleverna nya fåglar och nya beteenden! 

Stannfåglar

En del fåglar kan leva kvar i Sverige därför att:

  • De är allätare som exempelvis kråkor och skator.
  • De byter matsedel som exempelvis orrar och järpar.
  • De äter andra djur som exempelvis sparvhökar och kattugglor.
  • De stryker omkring och letar mat över stora områden som exempelvis korsnäbbar och sidensvansar.
  • De samlar mat inför vintern som exempelvis svartmesar, nötskrikor och nötväckor.

Fåglarna klarar kylan bra genom att de lägger upp ett fettlager under hösten, har extra mycket dun under fjädrarna på vintern och är bra på att söka skyddade sovplatser. De måste också äta extra mycket för att kunna hålla värmen. En talgoxe som väger ca 20 gram måste äta ca 5 gram om dagen, alltså en fjärdedel av sin kroppsvikt. Hur mycket skulle du behöva äta?

Det finns också stora fördelar med att stanna kvar under vintern. Fåglarna slipper den långa och farliga flytten, de kan komma igång snabbt med häckningen när våren kommer och de kan välja de bästa reviren.

Flyttfåglar

De allra flesta fåglar flyttar och övervintrar i varmare länder. De flyttar därför att:

  • De äter enbart insekter, som exempelvis svalor, flugsnappare och lövsångare.
  • Vattnet som exempelvis änder, doppingar och sothönor lever i fryser på vintern.
  • Marken fryser och det drabbar exempelvis storspovar, tofsvipor och enkelbeckasiner.

Läs mer om våra fåglar här.

Dela gärna:

Senast ändrad 11/04/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se