Gå till huvudinnehållet
Närbild på en kungsörn som flyger under klarblå himmel.

Kungsörn

Tillstånd i Sverige

  • NT

Nära hotad (Near Threatened)

En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.

Antal i det vilda (år 2025 i Sverige)

cirka 1760 reproduktiva individer

Källa: Artdatabanken

🖤

Vill du stödja?

Bli Planetfadder nu!

Bli planetfadder

  • Vetenskapligt namn

    Kungsörn (Aquila chrysaetos)

  • Storlek och livslängd

    Storlek: 75–90 cm kroppslängd, vingspann 190–225 cm.

    Vikt: ca 3–6 kg (beroende på kön och hälsostatus).

    Utseende: Mörkbrun rovfågel med gula eller ljust rödbruna fjädrar i nacken. Ungfåglar har tydliga vita fält i vingarna och vit stjärt med mörkt ändband.

    Livslängd: Upp till 20–30 år i naturen.

  • Utbredning

    I Sverige häckar kungsörnen främst i Norrland och i fjällkedjan, men finns även i skogslandskap i Svealand och delar av Götaland.

Kungsörnen är Sveriges näst största rovfågel, och med sitt mäktiga vingspann på över två meter är den en utomordentlig jägare. Trots sin status som en av de största svenska rovfåglarna har kungsörnen själv hotats av jakt och förföljelse. Under slutet av 1800-talet och tidiga 1900-talet drabbades kungsörnen av en dramatisk nedgång, men är enligt Rödlistan 2025 fortfarande känslig då kungsörnen idag klassas som nära hotad (NT).

Kungsörnens levnadssätt

Kungsörnen förekommer i stora, sammanhängande skogs- och fjällområden där den bygger sina bon i gamla, kraftiga träd eller på otillgängliga klipphyllor. Det är en revirhävdande och stationär rovfågel. Kungsörnens bo är imponerande – flera meter brett och ofta används samma bo under många år.

Arten är en skicklig jägare som främst äter hare, skogsfågel och andra medelstora däggdjur och fåglar. Födan kan variera beroende på område och säsong, i fjällområden är till exempel ripor och renkalvar viktiga bytesdjur. Kungsörnen är en toppredator och spelar en viktig roll i ekosystemet genom att reglera populationer av andra arter.

När kungsörnen hittar en partner så håller de ihop livet ut och häckar tidigt på våren. Honan lägger oftast 1–2 ägg, men ofta överlever bara en unge till flygfärdig ålder. Ungen stannar i boet i cirka 65–90 dagar, men är fortfarande beroende av sina föräldrar en tid därefter.

Kungsörnen blir könsmogen först vid 3–5 års ålder och ungfåglar kan flyga långa sträckor innan de etablerar ett eget revir. Den långsamma tillväxten gör att arten är beroende av att de vuxna lever länge och häckar under många år. Därför är kungsörnen extra känslig för ökad dödlighet i vuxen ålder, då det tar lång tid för arten att återhämta sig.

Hur mår den svenska kungsörnen?

Efter att ha varit hårt förföljd genom jakt och förgiftning kunde kungsörnsstammen återhämta sig lite under senare delen av 1900-talet. Detta har bland annat att göra med att havs- och kungsörnen totalfredades 1924 och att man minskat användningen av miljögifter som DDT.

Idag ökar antalet kungsörnar i Sverige, men trots återhämtningen är arten idag klassad som nära hotad (NT) enligt Rödlistan 2025. Att kungsörnen är nära hotad betyder att den riskerar att bli hotad om negativa faktorer förstärks.

  • kungsörn flyger under klarblå himmel, vingarna utsträckta.
  • kungsörn sitter på en stubbe , snö i bakgrunden
  • kungsörn som landat på marken, vingarna uppfällda och en annan liten fågel som flyger iväg.
  • Kungsörn sitter på en gren, blicken mot kameran.

Hot mot kungsörnen

Trots kungsörnens styrka och anpassningsförmåga påverkas arten av flera hot, varav många är på grund av mänsklig aktivitet.

Illegal förföljelse
Historiskt har arten jagats hårt. Även idag förekommer illegal jakt och förföljelse, vilket påverkar populationen lokalt.

Kollisioner
Kungsörnar kan kollidera med tåg, kraftledningar och vindkraftverk. Särskilt unga och oerfarna fåglar är utsatta, samt de individer som är påverkade av blyförgiftning.

Störningar vid häckning
Skogsbruk, friluftsliv och annan mänsklig aktivitet nära boplatser kan leda till att kungsörnar blir störda och att häckningar misslyckas.

Skogsbruk
Modernt skogsbruk kan minska tillgången på gamla, grova träd som är lämpliga för boträd. Detta påverkar kungsörnen som får allt färre platser att bygga bo på.

Vad gör WWF för svenska rovfåglar?

Genom att skydda toppredatorer som kungsörnen gynnas den biologiska mångfalden och andra arter. WWF arbetar för livskraftiga populationer av stora rovfåglar i Sverige genom att:

  • Stärka lagstiftning och tillsyn mot illegal jakt
  • Stärka övervakningen av rovfåglar i Sverige
  • Arbeta för hållbart skogsbruk som bevarar gamla träd och viktiga livsmiljöer
  • Skydda och restaurera värdefulla naturområden
  • Implementera praktiska bevarandeåtgärder för den starkt hotade jaktfalken.

Lär dig mer om kungsörnen

Hur bra syn har en kungsörn?

Kungsörnen har en imponerande syn, flera gånger bättre än människans. Kungsörnen kan upptäcka små byten på långt håll när den flyger högt över landskapet. Att kungsörnen ser så bra är också avgörande för att den ska kunna jaga effektivt.

Vad betyder det att en art är fridlyst?

Att en art är fridlyst betyder att det är förbjudet att plocka, döda, fånga eller på andra sätt störa arten. Att störa kan till exempel innefatta att man inte får skada den fridlysta artens bo eller ägg.

Hur fort kan en kungsörn flyga?

Kungsörnen är en rovfågel som gärna glidflyger. Men vid flykt kan den uppnå hastigheter på uppåt 200 km/h – nästan lika snabbt som ett höghastighetståg!

Var man se kungsörn?

Kungsörnen är vanligare i norra Sverige. I södra och mellersta Sverige förekommer de främst i större skogslandskap.

Sidan är granskad av mig

Therese Wåtz, WWFFoto: Ola Jennersten / TT / 2754

Therese WåtzArtexpert och biolog

Fler arter att läsa om

Senast ändrad 23/04/26

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se