I Sverige finns det omkring 2 700 arter av fjärilar, vilket gör dem till en betydelsefull del av den svenska faunan. Deras aktiviteter påverkar direkt flera andra arter och växtliv, och det gör dem ovärderliga. Som larver äter de blad och växtdelar och som vuxna bidrar de till pollinering av många växter. De har också en viktig roll som föda åt olika fåglar, igelkottar och fladdermöss.
Fjärilarna minskar i antal
Till följd av stora förändringar i landskapet har förutsättningarna för många fjärilsarter försämrats kraftigt, och många arter har försvunnit från områden där de tidigare förekommit.
Två artgrupper som drabbats hårt är dagfjärilar och bastardsvärmare. Av de 117 arter som är bofasta i Sverige är 39 arter rödlistade och av dessa bedöms 18 arter som hotade. Särskilt allvarligt är läget för de arter som är knutna till blomrika gräsmarker.
Ett exempel på en art som är hotad är mnemosynefjärilen. Den är knuten till lövskogsbryn och betesmarker. WWF stöttar mnemosynefjärilen genom att stärka dess livsmiljöer samt genom utplantering av själva arten. Här kan du läsa mer om projektet.
Livsviktiga pollinatörer
Fjärilar är viktiga pollinatörer och har därmed en viktig funktion i ekosystemet. De flyger från blomma till blomma på jakt efter nektar, och då för de med sig pollen. Fjärilar är liksom andra pollinerande insekter livsviktiga för majoriteten av världens växter eftersom pollineringen gör att växterna befruktas och kan bilda frön som blir nya växter.
En viktig näringskälla för insektsätande djur
Fjärilar är, både som ägg, larv, puppa och fullvuxen fjäril, också en viktig näringskälla för fåglar, fladdermöss och andra insektsätande djur. Att det finns många fjärilar både till arter och antal är av stor betydelse för balansen i näringskedjan.
Fjärilar som miljöindikatorer
Fjärilar är dessutom kända för att vara indikatorer på hur det står till med miljön. Genom att studera fjärilarnas beteende och utbredning kan vi få information om miljöförändringar. Fjärilar är exempelvis känsliga för habitatförlust, klimatförändringar och föroreningar. Ett exempel är att nya fjärilsarter har hittat hit till Sverige på grund av varmare klimat, till exempel sälgskimmerfjäril. Ett annat är att fjärilslarver ofta är beroende av speciella värdväxter som de äter av, och om växterna försvinner då försvinner också fjärilarna.
Vad gör WWF för fjärilarna?
Här nedan presenteras exempel på vad wwf gör för att skapa och bevara miljöer där fjärilar och andra pollinatörer trivs:
- Återskapar fjärilarnas livsmiljöer. Hittills har WWF varit med och restaurerat över 30 000 hektar naturbetesmarker och ängsmarker, och arbetet fortgår.
- Arbetar för ett ökat skydd av biologiskt rika skogar där pollinatörer hittar mat och bostad.
- Uppmuntrar lantbrukare att skapa blommande fältkanter runt sina åkrar för att göra det svenska jordbrukslandskapet mer pollinatörsvänligt.
- Samarbetar med golfklubbar för att skapa blomsterängar och boplatser för pollinerare. Läs mer om detta samarbete.
- Uppmuntrar privatpersoner att göra sina trädgårdar vildare. Längre ner på sidan finns tips på vad du kan göra.
- Bidrar till att stärka artrikedomen i det svenska landskapet genom att öka tillgången på regionala ängsfröer. Läs mer om projektet.
Fakta om fjärilar
Många av oss tänker nog främst på dagfjärilar när vi pratar om fjärilar. Dagfjärilar är ofta färggranna och flera av arterna är säkert välbekanta, till exempel citronfjäril och påfågelöga. Nattfjärilarna är mindre kända eftersom de lever på natten, och de flesta är både små och grå och inte lika iögonfallande. Fjärilsövervakning och åtgärder för att gynna fjärilar fokuserar nästan enbart på dagfjärilarna och mindre på nattfjärilarna.
Men dagfjärilarna utgör bara en bråkdel av alla arter. Av världens cirka 150 000 fjärilsarter är bara 12 procent dagfjärilar. Majoriteten av fjärilarna tillhör gruppen nattfjärilar. Hit hör till exempel mätare, nattflyn, spinnare, svärmare, mott, vecklare och malar.
Gemensamt för alla fjärilar är att de har två par vingar som är täckta av vingfjäll. De genomgår också en livscykel med fyra stadier: ägg, larv, puppa och fullt utvecklad fjäril. Fjärilar följer specifika flygrutter och livscykler som anpassats till det svenska klimatet och de skiftande årstiderna.
Hur gammal blir en fjäril?
Fjärilars livslängd varierar beroende på arten, och den kan variera avsevärt. De flesta fjärilar har en livslängd som sträcker sig från några veckor till omkring en månad i sitt vuxna stadium.
Vissa arter, som till exempel monarkfjärilar, kan leva längre. Det är en uthållig fjäril som framför allt finns i Amerika och en av världens största, som kan flyga mycket långt och kan om hösten flyga från Kanada till Mexiko för att övervintra. Detta sker då inte av en individ, utan över tre till fyra generationer.
Det är också viktigt att tänka på hela livscykeln från ägg till vuxen fjäril, vilket inkluderar stadierna som ägg, larv, puppa och vuxen fjäril. Hela denna cykel kan sträcka sig från ett par månader till ett helt år, beroende på arten och miljöförhållandena.
Kan fjärilar övervintra?
Fjärilar kan övervintra men gör det på olika sätt. Många övervintrar som puppor. Fjärilslarven har då förberett sig under hösten genom att äta upp sig och spinna in sig. Den kan söka skydd genom att gömma sig i marken eller i något skrymsle, där den förpuppar sig. Fjärilar som syns när det blivit sommar har ofta övervintrat som puppa, till exempel makaonfjäril.
Endast en liten grupp fjärilar övervintrar som fullvuxna. De delas upp i kategorierna aktiva och inaktiva. De aktiva fjärilarna kan du se flyga runt så långt som in i december. Exempel på aktiva fjärilar är större och mindre frostfjäril och poppelspinnare. De inaktiva fjärilarna, exempelvis påfågelöga och nässelfjäril, kan du hitta i en sval källare om vintern. Fjärilar som syns tidigt på våren, som tex citronfjäril, har övervintrat som vuxen fjäril.
Vilka blommor lockar till sig fjärilar?
Fjärilar lockas generellt till blommor som erbjuder rikliga mängder nektar och har starka färger. Blommor som är särskilt attraktiva för fjärilar har ofta stora, platta blomhuvuden som ger en plattform för fjärilarna att vila på medan de äter, eller tubformade blommor som är anpassade för fjärilarnas långa sugsnablar. Starka, söta dofter är också en viktig faktor som drar till sig dessa insekter.
Hur många ben har en fjäril?
Fjärilar har, liksom alla insekter, sex ben. Benen är anslutna till thorax, det vill säga mellankroppen, som är den centrala delen av kroppen mellan huvudet och bakkroppen. Fjärilarnas ben har olika funktioner, såsom att greppa tag i växter eller hjälpa till med födointaget.
Vad äter fjärilar?
Fjärilarnas vanligaste föda är nektar men de suger också i sig saft från frukt och träd. Fjärilslarver däremot äter blad och växtdelar.
Larverna är ofta beroende av speciella värdväxter som de äter av. Till exempel nässelfjärilens larver som lever på nässlor eller sorgmanteln vars larver lever av björk och sälg. Frostfjärilslarven lever av björk och lämnar vissa år enorma spår efter sig. Björkarna kan då vara helt kalätna. Här nedan är några exempel på andra värdväxter:
Citronfjäril – Brakved
Aurorafjäril – ängsbräsma, löktrav, penningört
Makaonfjäril – strandkvanne med flera
Silversträckad pärlemorfjäril – viol
Puktörnefjäril – käringtand med flera
Apollofjäril – kärleksört och andra fetbladsväxter
Luktgräsfjäril – flera olika sorters gräs
Mnemosynefjäril – nunneört
Svartfläckig blåvinge: Backtimjan
-
Rovfjäril (Pieris rapae). Foto: Ola Jennersten WWF.
-
Fjällpärlemorfjäril (Boloria napaea). Foto: Ola Jennersten WWF.
-
Mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne). Foto: Ola Jennersten WWF.
-
Apollofjäril (Parnassius apollo). Foto: Ola Jennersten.
-
Citronfjäril (Gonepteryx rhamni). Foto: Ola Jennersten.
Så kan du vara med och rädda fjärilarna
Det finns många saker du kan göra för att hjälpa fjärilarna. En bra plats att börja är i din trädgård eller på din balkong.
- Låt det blomma från vår till höst.
Satsa på växter som blommar olika tider – från tidig vår till sensommaren. Du får njuta av blomsterprakten samtidigt som fjärilar, humlor och bin lever gott under hela säsongen.
- Bjud på årets viktigaste frukost.
När insekterna vaknar på våren måste de hitta mat. Plantera snödroppe, vårlök och gullviva. Även sälg och andra videarter blommar tidigt och bjuder på pollen.
- Låt gräsmattan växa och ogräset stå.
Det kan vara bra för mångfalden att vara lite lat: Lämna en del av gräsmattan oklippt. Inom kort blommar vitklöver, maskros och tusensköna. Och lämna gärna ogräs som brännässla, maskros och vitplister. Brännässla är en värdväxt och är framför allt viktig för många fjärilslarver som till exempel påfågelöga och nässelfjäril.
- Låt vilda växter ta plats.
Många vilda växter är värdväxter för fjärilarnas larver, till exempel klöver och käringtand som blåvingar är beroende av. Så låt vilda växter ta plats! - Lämna gärna vissnat växtmaterial i din trädgård.
Fjärilslarver och andra småkryp trivs utmärkt i ihåliga växter och under vissnade löv. De trivs också i samlingar av död ved, som stockar, grenar och stubbar, samt i löv- och rishögar. Lite stökiga trädgårdar ger många krypin och gömslen för övervintrande insekter.
Sidan är granskad av mig
Jessica ÅngströmTalesperson för Natur och arter
Utbildad biolog och ekolog. Mina specialområden är Sveriges natur och arter både på land och i vatten samt skydd av värdefull natur.
Mer om mig
RÄDDA NATUREN!
Igelkotten, skogsharen och björktrasten… Antalet rödlistade arter ökar. Idag är 4 746 arter i Sverige rödlistade och för nästan hälften av dem är läget så allvarligt att de klassas som hotade. Vårt arbete är viktigare än någonsin.
