Biologisk mångfald / Pollinering / Pollinerare / Våra pollinerare är hotade

Våra pollinerare ÄR hotade

Svenska vildbin är hotade

I Sverige och i världen minskar antalet bin och humlor kraftigt, och detta är ett stort hot mot vår miljö. Av Sveriges runt 280 vilda biarter är 97 rödlistade, och där ingår ungefär en fjärdedel av våra humlor. Det innebär att de minskar och att deras framtid inte är säker. Pollinatörerna är avgörande för vår miljö och livsmedelsproduktion. Vi riskerar att förlora en viktig gratis ekosystemtjänst om vi inte agerar för att skydda bin och humlor.

Varför är pollinatörer i Sverige hotade?

En av de viktigaste orsakerna till nedgången av pollinatörer är förlusten av deras livsmiljöer. Genom urbanisering, avskogning och modernt jordbruk försvinner de livsmiljöer där våra pollinatörer tidigare fann nektar- och pollenrika blommor och där de kunde bygga sina bon.

Ett annat hot mot pollinatörerna är användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket och i trädgårdar. Dessa kemikalier kan vara giftiga för pollinatörer och kan döda dem eller skada deras hälsa, vilket gör att deras förmåga att pollinera blir starkt begränsad.

Krympande livsmiljöer
Blomrika ängsmarker, naturbetesmarker och naturskogar har minskat drastiskt sedan början på 1900-talet, som en följd av det moderna jord- och skogsbruket. Idag finns bara 1 procent av ängarna och 10 procent av naturbetesmarkerna kvar. Varje år avverkas uppskattningsvis 32.000 fotbollsplaner av naturskog. Antalet hotade skogsarter ökar och det råder brist på mat och boplatser för många pollinatörer. Problemet späds på av användningen av växtskyddsmedel och av klimatförändringarna. Hela 500 pollinerande insektsarter riskerar att dö ut här i Sverige, och om pollinatörerna fortsätter att minska så hotas balansen i våra ekosystem. Det här ser vi redan på många platser runt om i världen.  

Föroreningar
Ett ökat användande av kemiska växtskyddsmedel och andra industriella kemikalier påverkar pollinatörer negativt, och de påverkas även av de fossilutsläppsdrivna klimatförändringarnas effekter med förändrade blomningstider och något förhöjd temperatur.

Otillräckligt skydd
Tvärtemot vad många tror är Sverige sämre än många andra länder på att skydda vår värdefulla natur och vårt fantastiska djurliv. Med dagens takt når Sverige inte upp till de nationella och internationella miljömålen. Samtidigt har statens naturvårdsbudget för restaurering av värdefull natur och åtgärdsprogram för hotade arter minskat kraftigt. Många naturvårdsinsatser i Sverige har pausats eller ställts in på obestämd framtid.

Stor mångfald bland Sveriges vilda bin

Bin är en grupp insekter med 280 svenska arter. Vid en första anblick kan de i våra ögon se ganska lika ut, men mångfalden är stor. Hur det lever, vad de äter och var de bor. I första hand tänker nog många på honungsbiet, som faktiskt är ett tambi. De bor i människans bikupor och i utbyte skördar vi deras honung. Ofta är honungsbin importerade och arterna är inte inhemska. Honungsbin är sociala insekter som lever i samhällen med tusentals individer. I bikupan finns det bara en drottning, som lägger samtliga ägg. Hanarna kallas för drönare. Och så finns det ett stort antal arbetarbin, som alla är honor, men som aldrig lägger några ägg. Arbetarna utför olika uppgifter som att ta hand om larver och samla nektar.

Även humlor, som är ett sorts bi, är sociala insekter. Alla andra arter bin i Sverige är solitära. Det betyder att de lever ensamma. De lägger ägg i skyddande håligheter och larverna får klara sig själva med hjälp av en liten matsäck av pollen som larven kan äta av. Om du någon gång har sett ett bihotell har du kanske sett att hålen är igenmurade? Här bakom finns alltså en barnkammare, där ett nytt liv håller på att ta form. Många arter övervintrar här och ger sig ut först nästa sommar. Du behöver inte vara orolig att bli stucken av vildbin, eftersom de är väldigt fredliga och deras gadd väldigt liten.

De vilda bina har varierande matvanor och boende. Exempelvis har olika arter olika långa tungor. Blåklocksbiet hämtar nektar från blåklockor, medan citronbiet söker mat bland kirskål och vildmorot. Sandbin bygger gångar i sandig mark, där de lägger sina ägg. Medan tapetserarbin skapar bon med blomblad, och murarbin använder snäckskal eller trädhålor som de murar igen. Ullbin lägger ägg i växtstjälkar, medan gökbin lägger sina ägg i andra bins bon. Bland de vilda bina finns många specialister som är beroende av en viss sorts blomma eller bomaterial. När livsmiljöer och artrikedomen bland blommande växter minskar, hotas också vildbinens överlevnad.

Pollineringen är viktig för att säkra mattillgången. Småbiotoper kan få stor betydelse för artrikedomen.

Varför är bin viktiga?

Svenska pollinatörer är viktiga för vår miljö eftersom de pollinerar många olika växtarter, inklusive många som är viktiga för matproduktionen. Utan pollinering kan växterna inte producera frukt eller frön, vilket skulle ha allvarliga konsekvenser för vår livsmedelsförsörjning och för ekosystemen.

En tredjedel av all mat som vi äter är beroende av pollinering, och bin och humlor står för den allra mesta av pollineringen av våra grödor, som raps och jordgubbar.

Våra pollinerande superhjältar arbetar outtröttligt för oss men har brist på mat och bostäder. Så nu är det vår tur att hjälpa dem. Och om vi hjälper pollinatörerna, så kan de fortsätta att hjälpa oss.

Hur kan vi rädda bina?

Det viktigaste vi kan göra är att se till att det finns många nektar- och pollenrika växter i vår omgivning. Det kan vi ordna i våra kommuner och privata trädgårdar genom att anlägga ängar och att plantera pollen- och nektarrika perenner, fruktträd och bärbuskar och lämpliga lökväxter. Målet skall vara att det finns blommande växter hela vegetationssäsongen.

Lantbrukare och djurhållare kan låta boskap beta på naturbetesmarker som då blir blomrika, plantera bivänliga växter in åkrarnas kantzoner, och naturligtvis minimera kemikalieanvändningen. Resultatet blir att man ger humlor, bin och andra pollinatörer ökade chanser till överlevnad. Dessutom bygger de flesta vilda humlor och bin sina bon i hålor i marken och är därför beroende av att det finns obrukad mark.

Vad äter bin?

Alla bin är vegetarianer och livnär sig på framför allt pollen och nektar. Pollen är proteinrikt och ges till de växande larverna medan nektar är rikt på kolhydrater och är viktigt ”flygbränsle”. Vissa bin är specialister och samlar pollen från en eller ett fåtal växtarter. Man kan se gula säckar av pollen som sitter fastklistrade på benen på både humlor och bin. Insekternas håriga kroppar fångar upp pollen från blomman och transporteras hem på detta sätt. Andra är generalister och besöker en mängd olika växters blommor.

Hur gör bin honung?

Endast tambiet, även kallat honungsbiet, tillverkar honung genom att suga i sig blommornas nektar med sin långa tunga och svälja det till en speciell honungsmage. Sedan uppstöter och sväljer biet maten flera gånger för att minska vatteninnehållet och öka sockerhalten. Honungen placeras i vaxkakans celler där bina fläktar den med sina vingar för att ytterligare dunsta vattnet. Ibland läggs även pollen i cellerna innan de täpps igen med vaxlock. Honungen fungerar som bisamhällets vinterförråd och när biodlaren tar ut den måste den ersättas med sockervatten.

GÖR SVERIGE VILDARE!

Humlor, bin och fjärilar får allt mindre plats i vår natur. Men vi kan ge tillbaka lite utrymme till våra pollinerande superhjältar.
Var med i Sveriges vildaste experiment – bidra med en del av din trädgård, balkong eller rabatt. Varje vild kvadratmeter räknas!

Jag vill vara med

Vad kan du göra för att hjälpa pollinatörerna?

Det finns många saker som du kan göra för att hjälpa pollinatörerna. Du kan till exempel skapa en äng, plantera blommor som är viktiga för pollinatörerna och undvika att använda kemiska bekämpningsmedel i trädgården. Dessutom kan du bygga insektshotell och uppmuntra andra att göra detsamma. Även balkongen ger bra möjligheter att hjälpa pollinerande insekter. Du kan också bli Naturfadder hos WWF. Just nu får du honungsört som välkomstgåva. De är speciellt utvalda för att locka till sig humlor och bjuda dem på en viktig lunch!

Fler tips på hur du gör din trädgård älskad av pollinatörer

Vad gör WWF för pollinatörerna och svensk natur?

Ängar, hagar och naturbetesmark är viktiga för våra pollinatörer. Hittills har WWF varit med och restaurerat över 30.000 hektar naturbetesmarker och ängsmarker där pollinatörer trivs, och arbetet fortgår. Och så arbetar vi för ett ökat skydd av biologiskt rika skogar, där pollinatörer hittar mat och bostad. Vi uppmuntrar lantbrukare att skapa blommande fältkanter runt sina åkrar, för att göra det svenska jordbrukslandskapet mer pollinatörsvänligt. Och så hjälper vi golfklubbar att göra sina banor och anläggningar blomstrande, naturligt betade och pollinatörs-, insekts- och fågelvänliga.

LÄR DIG MER

Det finns många olika sorters natur i vårt avlånga land. Klicka på bilderna nedan för att läsa mer om vilka problem som finns och hur vi tillsammans löser dem:

Bli Naturfadder

Hjälp oss skydda våra pollinatörer och rädda svensk natur genom att:

Skydda minst 30 % av svensk natur till år 2030
Rädda hotade arter och bevara vår biologiska mångfald.
Arbeta för ett hållbart skogs- och jordbruk.
Sätta press på beslutsfattare och politiker för skärpta lagar och bättre skydd av svensk natur.

Tillbaka Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete för vår svenska natur.

300 kr

200 kr

100 kr

Välj välkomstgåva

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

ååååmmddxxxx (valfritt)

Org nr (XXXXXXXXXX) *

Företagsnamn *

Förnamn *

Efternamn *

Land/Region *Sverige

Gatuadress *

Postnummer *

Stad/ort *

Mobilnummer (valfritt)

E-postadress *

Kryssa för om du är över 18 år gammalValfritt

Genom att använda tjänsten godkänner jag Användarvillkoren och Integritetspolicyn. Mer information om hur vi använder dina ekonomiska uppgifter här. Samt integritetspolicy här.

Signera autogiro

Klarna

Autogiro - Mobilt Bank-ID

Autogiro - Hemskickad autogiroblankett