Pollinatörer, även kallade pollinerare, är avgörande för att bibehålla en mångfald av växtarter i naturen och för vår livsmedelsproduktion. De är inblandade i en tredjedel av den mat vi äter och spelar en nyckelroll i ekosystemen som omger oss och är förutsättningar för våra liv och samhällen. Cirka en tredjedel av maten vi äter har pollinerats av humlor och bin. Men vår moderna livsstil har gjort det allt svårare för våra pollinerande superhjältar att utföra sitt viktiga jobb. Låt oss titta närmare på våra vanligaste pollinatörer. Vilka är Sveriges vanligaste pollinatörer? Varför dras de till blommor? Och vad kan vi göra för att hjälpa till att bevara dem?
En pollinatör, som en humla eller en geting, är insekter eller djur som flyger från blomma till blomma i sin jakt efter nektar och pollen. Under denna process överför de pollen från hanblomman till honblomman, vilket möjliggör befruktning och fröbildning. Detta är viktigt för växterna, eftersom det ger nya frön som kan gro och skapa nya växter. Utan pollinatörer skulle många växtarter inte kunna fortplanta sig och därmed överleva. Runt 90% av alla vilda blommade växter är helt eller delvis beroende av att djur som sköter pollineringen, så som humlor, bin, fjärilar, skalbaggar, getingar, flugor, fåglar och fladdermöss. I Sverige är det främst insekter som pollinerar och humlor är våra mest flitiga pollinatörer.
Blommande växter har flera olika sätt att locka till sig pollinerare. Lysande färger, form och dofter kan hjälpa pollinatörer att hitta till blommorna, och nektar – en sockerlösning som attraherar besökande insekter – eller pollen som är rik på protein ger insekterna föda. Pollinering är något som gynnar både växter och pollinerar, och denna tjänst är ovärderlig för människans överlevnad.
Nektar och pollen är två viktiga komponenter i växternas livscykel och spelar en viktig roll för pollinering.
Nektar är en sockerhaltig vätska som produceras av växter för att göra sig av med socker antingen från blommor eller annat ställe på växten. Nektar som produceras på blommorna är viktigt för att locka till sig pollinerande insekter som bin, humlor, fjärilar och fåglar. Nektar är energirik och en viktig källa till kolhydrater och vatten för dessa arter. Man kan säga att nektar fungerar som flygbensin för flygande insekter.
Pollen är växtens hanliga sädesceller som produceras på blommans ståndare. Pollen är rikt på protein och samlas in av pollinerande bin som föda till de växande larverna. Många blombesökande insektshonor äter pollen för att bygga upp sina ägg. Pollen sprids från ståndare till honliga pistiller med hjälp av vind (exempelvis gräsarter, björk och hassel) eller av exempelvis insekter som gör transporten mycket säkrare än med vind.
Vissa växtarter saknar nektar (många orkidéer) och lurar insekterna till besök med färg, form och lukter. Andra växter producerar oljor istället för nektar vilka attraherar speciella pollinatörer (exempelvis strandlysing och lysingbi).
Pollinerande insekter är otroligt viktiga för den biologiska mångfalden. Utan pollinatörer skulle en mängd växter inte kunna föröka sig. Ungefär en tredjedel av maten vi äter kommer från växter som pollineras av insekter, liksom 75 procent av världens livsmedelsgrödor och mer än 80 procent av världens blomväxter.
Våra superviktiga pollinatörer minskar i antal. Av Sveriges runt 270 vilda biarter är 97 rödlistade, och där ingår ungefär en fjärdedel av våra humlor. Nästan en tredjedel av dagfjärilarna är också rödlistade. Även det totala antalet rödlistade arter i Sverige ökar oroväckande. Av de runt 21 700 arter som Artdatabanken kunde utvärdera år 2020 bedömdes nära en fjärdedel som rödlistade.
Under 1900-talet har en omställning mot ett mer storskaligt jord- och skogsbruk skett. Det har lett till minskade naturbetesmarker och blomrika gräsmarker.
Stora insatser på landskapsnivå och konkreta åtgärder lokalt krävs för att vända den negativa trenden, inte minst genom ett miljöinriktat jordbruksstöd. Bin, fjärilar, skalbaggar och fladdermöss spelar stor roll för produktionen av mat och människans överlevnad. Pollineringen är oerhört viktig för matproduktionen, böndernas försörjning och den biologiska mångfalden.
– Restaurering och skötsel av ängs- och naturbetesmarker är viktigast. Flexibla miljöstöd behövs så att skötseln kan anpassas till de mest hotade arterna. Det krävs ett bra utformat och välfinansierat nationellt restaureringsstöd som just nu håller på att tas fram, säger Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy på WWF.
I februari 2024 röstade EU-parlamentet för en restaureringslag med krav för bland annat gräsmarker. Att återskapa natur i stor skala är helt nödvändigt för att vända trenden för biologisk mångfald.
– EUs förslag till regelverk kan få stor betydelse för gräsmarkerna och kan gynna ett stort antal arter, inte minst dagfjärilar, säger Emelie Nilsson, WWF.
Humlor, bin och fjärilar får allt mindre plats i vår natur. Men vi kan ge tillbaka lite utrymme till våra pollinerande superhjältar. Var med i Sveriges vildaste experiment – bidra med en del av din trädgård, balkong eller rabatt. Varje vild kvadratmeter räknas!
De vanligaste pollinatörerna i Sverige är insekter; steklar (exempelvis bin och getingar) fjärilar, flugor och skalbaggar. En tredjedel av pollinatörerna minskar i antal eller klassas som hotade, vilket innebär att de har en osäker framtid. En orsak är att de har svårt att hitta föda och boplatser, när åkrarna blir allt större och brukas mer intensivt.
Det finns cirka 280 arter av vilda bin i Sverige som är indelade i sex olika familjer. Bin lever på många olika sätt. En del har sina bon i hål i träd, andra i marken. En del är boparasiter (som göken hos fåglarna) och samlar inte själva in pollen till sina larver. Humlor tillhör också bin och i Sverige finns det ett 40-tal olika arter. Humlor lever tillsammans i samhällen som de övervintrande drottningarna nystartar varje vår. Humlearbetare och hanar dör alla på hösten.
Tack vare sina vackra färger och mönster är fjärilar älskade insekter. Fjärilar är också viktiga för den biologiska mångfalden. I Sverige finns det omkring 2 700 olika fjärilsarter, varav 110 är dagfjärilar.
Nästan en tredjedel av Sveriges dagfjärilsarter är idag rödlistade. En ny rapport från WWF och Artdatabanken visar att arter som apollofjäril, mnemosynefjäril och väddnätfjäril har minskat kraftigt. Många arter har, i olika delar av landet, redan gått förlorade. Samtidigt som vi på grund av varmare klimat har fått flera nya arter fjärilar till Sverige, så som kartfjäril och sälgskimmerfjäril.
Läs mer om projektet Rädda mångfalden i Sveriges natur
Läs om WWFs projekt Roslagshagar, som främjar naturbetesmarker och som ökar antalet blommande växter längs åkerkanter jobbar WWF för att gynna pollinerare.
Även getingar besöker växternas blommor i sökande efter nektar. De är generellt inte lika effektiva som bin när det gäller pollinering, men de är viktiga för vissa arter såsom skogsknipprot, murgröna och flenört. De dras till söta dofter, så de söker ofta efter nektar i öppna blommor..
Getingar är en viktig del av ekosystemet speciellt som predatorer på skadeinsekter som bladlöss. Låt om möjligt getingbon vara ifred, undvika insektsmedel och andra kemikalier som kan skada dem, så kan vi hjälpa till att skydda dem och säkerställa deras överlevnad.
Flugor gillar socker, därför besöker många flugor blommor där det är lätt att nå nektar. De finns nästan överallt så antagligen blir deras roll som pollinatörer större när andra pollinatörer saknas. Speciellt norrut ökar flugornas del av pollination av växter. En hel familj av flugor, blomflugor, besöker ivrigt blommor inte minst för att äta pollen. Vissa grupper av flugor exempelvis svävflugorna har specialverktyg dvs lång sugsnabel så de når nektar också i blommor som har gömd nektar.
Ett bra trix för att se vilka trädgårdsblommor som är populära hos pollinerande insekter är att under året besöka en plantskola – gå bara omkring och låt de blombesökande insekterna visa vilka som är populära. Eftersom olika växtarter har olika blomtider beöver man besöka plantskolan under olika tid på året. Populära trädgårdsväxter är exempelvis (från vår till höst) krokus, pärlhyacint, vinbär, krusbär, fruktträd, kryddväxter, blågull, lammöra, röd rudbeckia, anisisop, och fjärilsbuske. Om man skall köpa en trädgårdsväxt blir det nog kantnepeta som blommar från slutet av maj till långt in på hösten och besöks dygnet runt.
Bland vilda växter är många ärtväxter populära exempelvis häckvicker får många besök. Åkervädd, rödklint, klintvädd och ängsvädd är alla välbesökta. Rosväxter som slån och nypon är pollenrika och flockblomstriga växter så som strätta är ofta välbesköta av flugor, humlor och getingar. En tjärblomsterback under en solig junidag har upp mot hundra olika arter som besöker blommorna. Fjärilar gillar kungsmynta och på hösten är kärleksört populär balnd humlorna. Bland träd och buskar är det framförallt sälg och viden, lönn och lind.
Nattflygande blombesökande insekter behöver växter som har sina blommor öppna också eller bara på natten. I trädgården är kaprifol populär och på ängen är det nattviol och natt- och smällglim.
Igelkotten, skogsharen och björktrasten… Antalet rödlistade arter ökar. Idag är 4 746 arter i Sverige rödlistade och för nästan hälften av dem är läget så allvarligt att de klassas som hotade. Vårt arbete är viktigare än någonsin.
Senast ändrad 27/03/25
