Gå till huvudinnehållet
svensk-sommarang

Vikten av ängar för våra pollinerare

Bara en procent av de svenska ängarna finns kvar idag. Under större delen av 1900-talet minskade ängsarealen kraftigt genom omställningen till ett mer storskaligt jord- och skogsbruk. Detta är mycket problematiskt då de minskande ängsmarkerna är avgörande för att bevara en viktig del av Sveriges biologiska mångfald. De blomrika gräsmarkerna är livsviktiga för pollinatörer så som bin, fjärilar, flugor och skalbaggar.

Varför är ängar viktiga för biologisk mångfald?

Ängar är viktiga för biologisk mångfald av flera skäl. Ängsmarker är öppna marker som hävdas genom slåtter, vilket gör markerna magra och näringsfattiga. Det leder till att ingen enskild växtart kan ”ta över” utan många olika växter kan samexistera. Vi får då en hög biologisk mångfald som i sin tur resulterar i att många insekter hittar just sin specifika livsmiljö. Upp mot 40 olika växtarter kan leva här per kvadratmeter. Detta beror på att ängar ”störs” av slåtter och att marken blir magrare när höet transporteras bort. Ängsmark är dessutom ofta variationsrik med olika kantzoner, buskar, träd, jordtyper och fuktighetsnivåer. Detta gör att många olika arter kan trivas och överleva på ängen.

Ängar är viktiga för pollinatörer, såsom bin och fjärilar. För att pollinatörer ska kunna trivas behöver de rik tillgång på pollen och nektar. Pollinatörerna använder nektar som flygbränsle och pollen är viktig proteinrik föda, för inte minst binas larver. Svenska blomrika ängar är därför en viktig resurs för våra pollinatörer. Därför är det viktigt att bevara och skapa fler ängar för att säkerställa pollinatörernas framtid.

Ängar är också betydelsefulla för många fågelarter. Många arter häckar i ängsmarker och är beroende av de olika insekter och andra djur som finns där för sin föda. Genom att skydda ängar hjälper man också till att bevara många olika fågelarter.

Många av arter är helt beroende av ängs- och naturbetesmarker marker för sin överlevnad. Vi behöver därför skydda och sköta om de få ängar vi har kvar idag, och naturligtvis också anlägga fler där det går.

Pollinatörer tycker om ängar

Mångfalden av insekter i ängen är betydande och här kan du hitta många pollinatörer. Här trivs vildbin som humlor och sandbin, dagsfjärilar och bastardsvärmare, blombesökande flugor och skalbaggar eftersom ängen är så rik på blommande växter. Stenar, buskar och träd ger olika mikroklimat i ängen vilket ger olika livsutrymmen för många olika insektsarter. Många av Sveriges 120 arter av dagfjärilar använder ängen som en plats att hitta mat och skydd, och för att lägga sina ägg. En stor del av de 300 arterna av vildbin i Sverige kan man finna i ängsmarker.

vildare-bg4

GÖR SVERIGE VILDARE!

Humlor, bin och fjärilar får allt mindre plats i vår natur. Men vi kan ge tillbaka lite utrymme till våra pollinerande superhjältar. Var med i Sveriges vildaste experiment – bidra med en del av din trädgård, balkong eller rabatt. Varje vild kvadratmeter räknas!

Jag vill vara med

Varför försvinner ängarna?

Antalet ängar i Sverige minskar av flera anledningar. En av de viktigaste anledningarna är att ängar omvandlas till åkermark, skogsmark eller bebyggelse.
En annan anledning är att många ängsmarker helt enkelt växer igen när de inte längre sköts på traditionellt sätt. Ängsmark måste slåttras på sensommaren eller hösten och höet måste transporteras bort för att ängens biologiska värden skall behållas. Statistik på länsnivå visar att det är stora skillnader i antalet ängar i Sverige. Flest ängar finns i Götalands skogs- och mellanbygder, vilket kan bero på att den traditionella ängsskötseln levde kvar längre där. Slättbygderna och vissa delar av Norrland har mycket lite ängar kvar.

I Europa finns ängskulturen kvar främst i södra Norge, delar av Baltikum, flera av Syd- och Mellaneuropas bergstrakter, samt vissa områden i Östeuropa, särskilt i Rumänien.

Vad gör WWF för att öka arealen blomrika marker?

WWF arbetar för att öka medvetenheten om betydelsen av ängar och naturbetesmarker för den biologiska mångfalden. Genom att öka kunskapen hoppas vi att fler ska engagera sig i att bevara blomrika marker.
Hittills har WWF varit med och restaurerat över 30.000 hektar naturbetesmarker.  Vi uppmuntrar bönder att skapa blomrika kantzoner runt stora åkrar. Vi arbetar för att vägkanter och kraftledningsgator ska skötas som ängar.  Och vi ber kommuner minska gräsklippning och anlägga ängar.

Vad kan du göra för att hjälpa den svenska biologiska mångfalden?

  • Plantera växter som pollinatörerna gillar, till exempel kryddväxter, och se till att det finns blommande växter under hela växtsäsongen. Se tips på växter som uppskattas av pollinatörerna och gynnar den biologiska mångfalden.
  • Klipp gräsmattan sällan eller lämna en del av gräsmattan oklippt, cirka 10 kvadratmeter. Behåll nässlorna i kanten.
  • Bygg ett insektshotell med bamburör eller borra hål i en trästock. ​
  • När det är varmt och torrt, ställ ut vatten till insekter och fåglar.
  • Lämna lövhögar och rishögar för igelkottar, insekter och grodor.
  • Skaffa kompost – många arter bor i den och äter i den. ​
  • Du som äter kött – fråga efter naturbeteskött som kommer från djur som betat i de hotade svenska hagmarkerna. Då gör du en god gärning för våra insekter, blommor och fåglar. Certifierat naturbeteskött får grönt ljus i WWFs Köttguide, liksom ekologiskt eller KRAV-märkt kött.

  • När du bakar, använd gärna råg- och vetemjöl som är odlat på åkrar med osådda ”lärkrutor”– ett viktigt sätt att rädda sånglärkan som minskar för varje år.

  • Ät upp den mat du köper. Vi behöver åkermark för att odla mat till allt fler människor. Matsvinn innebär att vi odlat maten i onödan.

  • Plantera en liten mäng – se instruktioner nedan.
naturfadder

Bli Naturfadder

Hjälp oss skydda våra pollinatörer och rädda svensk natur genom att:

  • Skydda minst 30 % av svensk natur till år 2030
  • Arbeta för ett hållbart skogs- och jordbruk
  • Rädda hotade arter och bevara vår biologiska mångfald
  • Sätta press på beslutsfattare för skärpta lagar och bättre skydd
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete för vår svenska natur.

Välj fadderpremie

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Hur skapar man en äng?

Traditionellt var ängen en del av de traditionella fodermarkerna (för bondens kreatur) – ängen som producerade hö som man matade djuren med på vintern och naturbetesmarken (hagen) där djuren betade på sommaren. Eftersom ängen skördades på eftersommaren och aldrig gödslades blev den mycket artrik – störningen med slåtter ger magra marker där fler arter kan samleva – motsatsen är igenväxningsmarker där vissa arter som långa gräs snabbt tar över och konkurrerar ut de så kallade hävdberoende arterna. Idag är gräsmarkerna till största delen en del i ett rotationsjordbruk och kallas vall. Vallen sås med några gräsarter (ibland vissa ärtväxter) och gödslas. Oftast ligger vallen bara ett eller två år och plöjs sen upp och ersätts med ärtor, havre, vete, raps in rotation (enligt bondens plan). Äng och vall är därför olika saker helt olika vegetationstyper.

För att hjälpa pollinatörerna och gynna den biologiska mångfalden kan man själv anlägga en liten äng på en mindre yta. En liten äng är bättre än ingen äng. Har du gräsmatta och trädgård kan du enkelt låta den stå till förfogande och göra om den till en liten äng. Om man inte vill göra hela trädgården eller gräsmattan till en äng kan man låta en del av den göras om till äng. Ängar är viktiga för biologisk mångfald eftersom de innehåller en stor mängd olika växtarter som gynnar pollinatörerna. Genom att anlägga en mäng i din trädgård hjälper du både djur och natur.

Sand, torv och sen frö OLA 20190331_093943

Fas 1

1. Börja med att välja en solig växtplats. Undvik allt för näringsrik jord, och jord som innehåller besvärliga rotogräs som nässlor, kirskål och tistlar. För näringsrik jord gynnar gräs och vissa höga växtarter på bekostnad av de du sått.

2. Gräv bort gräset, rensa bort rötter och stenar och jämna till jorden med en kratta och förbered en såbädd. Lägg gärna på ett tjockt lager sand på marken (ca 2 decimeter), många ängsväxter trivs bättre då och dessutom kan bin krypa ner och bo i sanden.

Ola

Fas 2

3. Blanda fröna med t.ex. sand för att det ska få en jämn fördelning över ytan. Bästa tiden för sådd är augusti-september men det går oftast bra även på våren. Undvik att så under högsommaren då det finns stor risk att dina små plantor torkar bort trots att man är noga med vattningen.

4. Fröet ska ligga ovanpå jorden men kan täckas lätt med hjälp av en kratta så att fröet får kontakt med marken och inte blåser bort. Du kan täcka den sådda ytan med en tunn vit odlingsduk för att skydda mot vind, frost och fåglar.

Äng

Fas 3

5. Fröerna gror olika snabbt och vissa behöver kyla för att gro. Många arter blommar normalt andra året efter sådd men vissa arter behöver 3–5 år på sig. Därefter fortsätter de blomma kommande år. Väder och skötsel spelar såklart också in hur rikligt de blommar.

6. Har du en inte alltför tät äng så kan man också plantera in färdiga ängsplantor och örtplantor. Då kan man styra vilka arter man vill ska växa på ängen. Dessa plantor kan planteras från mars till oktober. Planteras de för sent på hösten så hinner plantorna inte rota sig ordentligt och kan då frysa upp under vintern.

Smäng

Fas 4

7. Sätt gärna upp ett bihotell eller lägg ut lite död ved eller en sandhög i närheten av ängen.

8. Voila! Din egna äng fylld av biologisk mångfald.

LÄR DIG MER

Det finns många olika sorters natur i vårt avlånga land. Klicka på bilderna nedan för att läsa mer om vilka problem som finns och hur vi tillsammans löser dem:

Senast ändrad 12/02/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se