Trädgårdshumla (Bombus hortorum)

Humlor

Lär om svenska humlearter! I Sverige har vi inte mindre än 40 olika. Vid en snabb anblick kan humlor se lika ut, men tittar man närmare kan man se att de skiljer sig väsentligt, både vad gäller utseende och val av mat och boplats.

Humlor är våra bästa pollinerare

  • De besöker alla typer av blommor – dock inte de långpipiga.
  • De flyger även vid kyligt väder, till och med i lätt regn.
  • De pollinerar strängt taget varenda blomma de besöker.
  • Det är många humlor i varje bo.

Humlesidan är ett informationsmaterial om humlor anpassat för Internet. Det kan användas i skolundervisningen i biologi eller av allmänt naturintresserade. Materialet har tagits fram inom Svenska vildbiprojektet på ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala med stöd av Världsnaturfonden WWF.

Text & illustration Björn Cederberg. Copyright: ArtDatabanken, SLU. Allt material får användas för undervisningsändamål om källa uppges.

Hushumla (Bombus hypnorum)
Ängshumla (Bombus pratorum)
Jordsnylthumla (Bombus bohemicus)
Hushumla (Bombus hypnorum)
Ängshumla (Bombus pratorum)
Jordsnylthumla (Bombus bohemicus)

Humlearter i Sverige

Alla dessa 40 humlearter hittar du i Sverige

  • Mörk jordhumla (Bombus terrestris)
  • Ljus jordhumla (Bombus lucorum)
  • Kragjordhumla (Bombus magnus)
  • Förväxlad jordhumla (Bombus cryptarum)
  • Nordjordhumla (Bombus sporadicus)
  • Brynhumla (Bombus soroeënsis)
  • Stenhumla (Bombus lapidarius)
  • Stäpphumla (Bombus cullumanus)
  • Hushumla (Bombus hypnorum)
  • Taigahumla (Bombus cingulatus)
  • Ljunghumla (Bombus jonellus)
  • Ängshumla (Bombus pratorum)
  • Lapphumla (Bombus lapponicus)
  • Berghumla (Bombus monticola)
  • Trädgårdshumla (Bombus hortorum)
  • Fälthumla (Bombus ruderatus)
  • Frukthumla (Bombus pomorum)
  • löverhumla (Bombus distinguendus)
  • Stormhattshumla (Bombus consobrinus)
  • Vallhumla (Bombus subterraneus)
  • Åkerhumla (Bombus pascuorum)
  • Backhumla (Bombus humilis)
  • Mosshumla (Bombus muscorum)
  • Haghumla (Bombus sylvarum)
  • Gräshumla (Bombus ruderarius)
  • Sandhumla (Bombus veteranus)
  • Fjällhumla (Bombus balteatus)
  • Polarhumla (Bombus polaris)
  • Alphumla (Bombus alpinus)
  • Tundrahumla (Bombus hyperboreus)
  • Tjuvhumla (Bombus wurflenii)

Snylthumlor

  • Stensnylthumla (Psithyrus rupestris)
  • Åkersnylthumla (Psithyrus campestris)
  • Trädgårdssnylthumla (Psithyrus barbutellus)
  • Jordsnylthumla (Psithyrus bohemicus)
  • Sydsnylthumla (Psithyrus vestalis)
  • Ängssnylthumla (Psithyrus sylvestris)
  • Hussnylthumla (Psithyrus norvegicus)
  • Broksnylthumla (Psithyrus quadricolor)
  • Lappsnylthumla (Psithyrus flavidus)

Humlor och blommor

Pollen

Humlorna tar all sin näring från blommor. Pollen, som är mycket proteinrikt, är den viktigaste näringen för larverna, men särskilt på våren är det viktigt att drottningen äter pollen. Då kan hon snabbt utveckla sina ägg och börja söka efter boplats. Blommornas nektar innehåller mest socker och är viktig energi för humlorna när de flyger omkring och samlar pollen. Energin behövs också för att producera värme så att de kan hålla hög temperatur i boet och ruva sina larver, samt för att producera vax.

Pollen samlas i pälsen genom att humlan kryper över, skrapar eller vibrerar ståndarna. Pälsen kammas med benen och pollenkornen förs med putsrörelser till bakskenbenens utsidor som är blanka och omgivna av långa böjda hår. Där klibbas pollenkornen fast i en klump på varje ben sk pollenbyxor.

Nektar

Nektar sugs upp med snabeln och hamnar i krävan (honungsmagen) som ligger i bakkroppen. Olika humlearter har olika lång snabel och väljer därför att besöka olika blommor. Blommor med nektar i spetsen på en lång pip eller sporre besöks av arter med lång snabel. En del humlearter har hittat på ett knep. De biter hål på sporren med sina käkar och tar nektar utifrån. Då behöver de inte krypa in i blomman som då heller inte blir pollinerad. Mörk jordhumla och tjuvhumla är utpräglade ”nektartjuvar”.

Favoritblommor

Tidigt på våren är sälg och videarter de bästa näringskällorna för nästan alla humlearter. Särskilt viktig är han-sälg som producerar stora mängder pollen. Blommorna på äppelträd och andra fruktträd, samt vinbär- och krusbärsbuskar är mycket omtyckta av humlor. I barrskogstrakter utgör blåbärsblommor och lingonblommor en viktig näringsresurs. I odlingsbygden och i trädgårdar är ärtväxter som vickerarter, klöverarter, vial- och vedelarter, ärtor och bönor bra humleblommor. Många kryddväxter är mycket attraktiva för humlor t ex isop, oregano, timjan, mynta, gurkört och salvia. Prydnadsväxter som stormhatt, fingerborgs-blomma, jättebalsamin och lejongap är typiska humleblommor.

Många ”ogräs” som maskros, vitplister, hampdån och knölsyska har stor betydelse för humlorna. Längs vägkanter är käringtand, getväppling, rallarros, åkervädd och väddklint viktiga näringskällor. Gott om hansälg på våren och kontinuitet i blomrikedom under sommaren är de viktigaste faktorerna för en rik humlefauna.

Solnedgång över den svenska skärgården
  • Steg 1
  • Steg 2
  • Steg 3

Naturfadder

Tillbaka Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete.

Premie

Faktureringsadress

Sverige

Signera ditt autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.
Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se