Gå till huvudinnehållet
Jordsnylthumla (Bombus bohemicus)

Humlor

Lär om svenska humlor! I Sverige har vi inte mindre än 40 olika. Humlor räknas också som ett slags bi och det finns ca 280 arter av bin i Sverige. Vid en snabb anblick kan humlor se lika ut, men tittar man närmare kan man se att de skiljer sig väsentligt, både vad gäller utseende och val av mat och boplats.

Pollinerar humlor?

  • De besöker alla typer av blommor – dock inte de långpipiga.
  • De flyger även vid kyligt väder, till och med i lätt regn.
  • De pollinerar strängt taget varenda blomma de besöker.
  • Det är många humlor i varje bo.

De sociala humlorna (de som har egna samhällen) är de mest flitiga pollinatörerna. De kan besöka upp till 500 olika blommor under sina födosöksrundor på cirka 15 minuter. Ett lätt regn eller låg temperatur skrämmer dem inte, eftersom temperaturen i kroppen hålls konstant med hjälp av flygmusklerna. Värmeökningen är imponerande med upp mot 11 grader per minut. Kroppstemperaturen håller de sedan konstant. Den höga kroppstemperaturen gör att de kan vara aktiva länge trots kyla och dåligt väder. Men ibland blir även en humla kall och trött. Då sätter den sig helt enkelt på den blomma som den just då besöker och väntar tålmodigt på bättre väder. Humlor lever tillsammans i samhällen som de övervintrande drottningarna nystartar varje vår. Humlearbetare och hanar dör alla på hösten.

Humlesidan är ett informationsmaterial om humlor anpassat för Internet. Det kan användas i skolundervisningen i biologi eller av allmänt naturintresserade. Materialet har tagits fram inom Svenska vildbiprojektet på ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala med stöd av Världsnaturfonden WWF.

Text & illustration Björn Cederberg. Copyright: ArtDatabanken, SLU. Allt material får användas för undervisningsändamål om källa uppges.

Hushumla (Bombus hypnorum)
Ängshumla (Bombus pratorum)
Jordsnylthumla (Bombus bohemicus)

Humlearter i Sverige

I Sverige finns alla dessa 40 arter av humlor

  • Mörk jordhumla (Bombus terrestris)
  • Ljus jordhumla (Bombus lucorum)
  • Kragjordhumla (Bombus magnus)
  • Förväxlad jordhumla (Bombus cryptarum)
  • Nordjordhumla (Bombus sporadicus)
  • Brynhumla (Bombus soroeënsis)
  • Stenhumla (Bombus lapidarius)
  • Stäpphumla (Bombus cullumanus)
  • Hushumla (Bombus hypnorum)
  • Taigahumla (Bombus cingulatus)
  • Ljunghumla (Bombus jonellus)
  • Ängshumla (Bombus pratorum)
  • Lapphumla (Bombus lapponicus)
  • Berghumla (Bombus monticola)
  • Trädgårdshumla (Bombus hortorum)
  • Fälthumla (Bombus ruderatus)
  • Frukthumla (Bombus pomorum)
  • löverhumla (Bombus distinguendus)
  • Stormhattshumla (Bombus consobrinus)
  • Vallhumla (Bombus subterraneus)
  • Åkerhumla (Bombus pascuorum)
  • Backhumla (Bombus humilis)
  • Mosshumla (Bombus muscorum)
  • Haghumla (Bombus sylvarum)
  • Gräshumla (Bombus ruderarius)
  • Sandhumla (Bombus veteranus)
  • Fjällhumla (Bombus balteatus)
  • Polarhumla (Bombus polaris)
  • Alphumla (Bombus alpinus)
  • Tundrahumla (Bombus hyperboreus)
  • Tjuvhumla (Bombus wurflenii)

Snylthumlor

  • Stensnylthumla (Psithyrus rupestris)
  • Åkersnylthumla (Psithyrus campestris)
  • Trädgårdssnylthumla (Psithyrus barbutellus)
  • Jordsnylthumla (Psithyrus bohemicus)
  • Sydsnylthumla (Psithyrus vestalis)
  • Ängssnylthumla (Psithyrus sylvestris)
  • Hussnylthumla (Psithyrus norvegicus)
  • Broksnylthumla (Psithyrus quadricolor)
  • Lappsnylthumla (Psithyrus flavidus)

Humlor och blommor

Vad gör humlor med pollen?

Humlorna tar all sin näring från blommor. Pollen, som är mycket proteinrikt, är den viktigaste näringen för larverna, men särskilt på våren är det viktigt att drottningen äter pollen. Då kan hon snabbt utveckla sina ägg och börja söka efter boplats. Blommornas nektar innehåller mest socker och är viktig energi för humlorna när de flyger omkring och samlar pollen. Energin behövs också för att producera värme så att de kan hålla hög temperatur i boet och ruva sina larver, samt för att producera vax.

Pollen samlas i pälsen genom att humlan kryper över, skrapar eller vibrerar ståndarna. Pälsen kammas med benen och pollenkornen förs med putsrörelser till bakskenbenens utsidor som är blanka och omgivna av långa böjda hår. Där klibbas pollenkornen fast i en klump på varje ben sk pollenbyxor.

Nektar

Nektar sugs upp med snabeln och hamnar i krävan (honungsmagen) som ligger i bakkroppen. Olika humlearter har olika lång snabel och väljer därför att besöka olika blommor. Blommor med nektar i spetsen på en lång pip eller sporre besöks av arter med lång snabel. En del humlearter har hittat på ett knep. De biter hål på sporren med sina käkar och tar nektar utifrån. Då behöver de inte krypa in i blomman som då heller inte blir pollinerad. Mörk jordhumla och tjuvhumla är utpräglade ”nektartjuvar”.

Växter för humlor

Exempel på växter som lockar humlor är kantnepeta och fjärilsbuske, som blommar hela sommaren. Det är särskilt viktigt för humlorna när humledrottningarna överlever vintern och behöver tillräckligt med föda för att starta nästa generation humlor på våren. Tidigt på våren är det vanligt att se nyvakna humledrottningar, som ofta är stora och lite slöa. Vid denna tid utgör sälg och videarter de bästa näringskällorna för nästan alla humlearter, särskilt han-sälg som producerar stora mängder pollen. Äppelträd och andra fruktträd, vinbär- och krusbärsbuskar är också mycket omtyckta av humlor.

I barrskogstrakter är blåbärsblommor och lingonblommor viktiga näringsresurser. I odlingsbygden och trädgårdar är ärtväxter som vickerarter, klöverarter, vial- och vedelarter, ärtor och bönor bra humleblommor. Dessutom är många kryddväxter som isop, oregano, timjan, mynta, gurkört och salvia mycket attraktiva för humlor. Prydnadsväxter som stormhatt, fingerborgsblomma och lejongap är också typiska humleblommor.

Många ”ogräs” som maskros, vitplister, hampdån och knölsyska har stor betydelse för humlorna. Längs vägkanter är käringtand, getväppling, rallarros, åkervädd och väddklint viktiga näringskällor. Gott om hansälg på våren och kontinuitet i blomrikedom under sommaren är de viktigaste faktorerna för en rik humlefauna. Tipset är att låta växter som sälg och maskrosor stå kvar i trädgården och låta maskrosorna blomma åtminstone under våren, eftersom dessa tidigt blommande växter är mycket viktiga för nyligen vaknade insekter.

Läs mer om pollinatörer och engagera dig

naturfadder

Bli Naturfadder

Hjälp oss skydda våra pollinatörer och rädda svensk natur genom att:

  • Skydda minst 30 % av svensk natur till år 2030
  • Rädda hotade arter och bevara vår biologiska mångfald.
  • Arbeta för ett hållbart skogs- och jordbruk.
  • Sätta press på beslutsfattare och politiker för skärpta lagar och bättre skydd av svensk natur.
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete för vår svenska natur.

Välj välkomstgåva

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 15/03/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se