Naturen försvinner i en oroväckande takt – det visar mått som Living Planet Index (LPI) som mäter tillståndet för biologisk mångfald. När klimatpåverkan når kritiska tröskelvärden, så kallade tipping points, kan de hota jordens livsuppehållande system.
Tipping points, som även kallas tröskelvärden eller brytpunkter, är kritiska trösklar i ett system, där en liten förändring kan orsaka stora och ofta oåterkalleliga konsekvenser. När ett system når sin tipping point, kan det övergå till ett nytt tillstånd, vilket kan förändra systemets funktion eller stabilitet. Förutom vid klimatförändringar kan även tipping points ske i ekosystem och vid ekonomiska förändringar.
Balansen för vårt klimat är skör, men det finns fortfarande mycket vi kan göra för att öka ekosystemens motståndskraft och minska effekterna av klimatförändringarna – om vi agerar nu.
För att motverka och åtgärda tipping points behöver vi:
Det går redan att se att kritiska tröskelvärden, till följd av klimatförändringarna, närmar sig i olika delar av världen, som kan innebära allvarliga ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser:
Regnskogen skulle släppa ut tonvis med kol i atmosfären och störa vädermönster runt om i världen. Nederbörden, som också minskar i regnskogen, kan nå en brytpunkt, vilket skulle få förödande konsekvenser för klimatet, människor, och biologisk mångfald.
Stigande havstemperaturer, i kombination med försämrade ekosystem, har redan lett till massblekning av koraller. Även om Stora barriärrevet hittills har visat en påfallande motståndskraft kommer vi sannolikt att förlora 70-90 procent av alla korallrev i världen. En massdöd av korallrev kommer förstöra fisket och skyddet för hundratals miljoner människor som bor vid kusterna.
Havsströmmarna i Atlanten, som bland annat Golfströmmen, saktar ner. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna nästan eller helt stannar av får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster i Europa och Nordamerika.
Smältningen av Grönlands och västra Antarktis istäcken skulle leda till en höjning av havsnivån med många meter, medan en storskalig upptining av permafrosten skulle leda till stora utsläpp av koldioxid och metan.
Tipping points leder till dominoeffekter. I en frisk, intakt regnskog, som Amazonas, bildas regnmoln över havet och färdas västerut över regnskogen, där de släpper ut regnvatten och fyller på med fukt från regnskogens vattenånga. Denna process fortsätter när molnen vänder söderut och släpper ner mer regn. När molnen vänder söderut faller mer regn. När ekosystemet istället ändras, och regnskogen i Amazonas har färre träd resulterar det i mindre avdunstning av fukt i regnskogen, färre moln och följaktligen mindre nederbörd i väster och söder. Mindre regn driver nedbrytningen i skogen i väster och söder, vilket ytterligare bidrar till ekosystemförändringar.
När ett system når en tippningspunkt, sker ofta dramatiska och oåterkalleliga förändringar. När klimatet når en tippningspunkt, till exempel när Arktis smälter, kan det leda till att uppvärmningen sker i mycket snabbare. När ett ekosystem når en tippningspunkt riskeras den biologiska mångfalden, och natur och arter att förstöras.
När en tippningspunkt har nåtts är det ofta mycket svårt eller omöjligt att återställa systemet. Här är några exempel:
När stora delar av isen i Arktis smälter bort kan det leda till att planeten absorberar mer strålning från solen, eller att stora mängder metan frigörs, vilket snabbar på uppvärmningen ytterligare och blir svår att stoppa.
När korallrev som förstörts på grund av försurning i havet eller temperaturhöjningar, kan dessa inte återhämta sig, då den biologiska mångfalden och miljön som korallerna behöver är borta. När arter och miljöer försvinner är de omöjliga att få tillbaka.
Amazonas regnskog binder mycket koldioxid, en viktig förmåga som kan gå förlorad. Om det händer frigörs istället koldioxiden globalt, vilket skyndar på klimatförändringarna. Det här är ett exempel på att en tippningspunkt i ett område kan påverka andra, då många klimat- och ekosystem är sammankopplade.
När globala ekosystem eller klimatsystem når sina tippningspunkter kan det få direkta och indirekta konsekvenser för Sverige, även om de orsakas av händelser långt bort:
Extremväder: När tippningspunkter nås i exempelvis Arktis eller i havsströmmarna, kan de globala vädersystemen rubbas. För Sverige kan det betyda att vi ser mer extremväder som värmeböljor, kraftigare regn, erosion och översvämningar.
Priser på mat: Om stora jordbruksområden i världen når en tippningspunkt, orsakar det prischocker på livsmedel och råvaror på den svenska marknaden, eftersom de globala försörjningskedjorna inte hinner anpassa sig till att stora produktionsområden plötsligt slutar fungera.
Hälsa och mående: Förändrade ekosystem kan göra att nya typer av smittspridare (som fästingar eller myggor som bär på sjukdomar) snabbt etablerar sig i Sverige, vilket skapar nya hälsorisker som det svenska sjukvårdssystemet inte är förberett för. Ett varmare och torrare klimat kan också försämra luftkvaliteten, vilket ökar risken för allergier och luftvägssjukdomar.
Global påverkan och migration: Klimatförändringar kan leda till ökade flyktingströmmar till Europa och Sverige. Konflikter om naturresurser, som vatten och mat, kan skapa geopolitisk instabilitet som påverkar oss indirekt genom handel och säkerhetspolitik.
Att vända en självförstärkande effekt är mer krävande än att förhindra att den sker från första början. Det finns däremot metoder att återställa både negativa och positiva tippningspunkter. För klimatet innebär det att koldioxid från i atmosfären måste lagras åter igen. Detta kan ske genom till exempel återbeskogning om det görs med målet att stärka biologisk mångfald och i samarbete med lokalbefolkningar. Att vända en teknisk tippningspunkt kan ske genom styrmedel som höjer kostnaden eller förbud.
Inom jordbruket finns det exempel där jorderosion och förlust av näringsämnen kan bromsas med hållbara metoder som till exempel skogsjordbruk, varierade växtföljder och återcirkulering av stallgödsel som näring till grödorna, och genom att återställa biologisk mångfald.
Men utöver att bromsa skador efter en negativ tippningspunkt är det viktigt att motverka de trender som kan leda till en tippningspunkt. Till exempel genom att stoppa avskogning eller stoppa fisket i vissa områden för att återfå fiskbestånden i överfiskade hav.
Våra ansträngningar för att bevara arter och ekosystem har inte hållit jämna steg medhoten mot dem. För att stoppa och vända naturförlusten kommer det att krävasgrundläggande förändringar i våra samhällen och satsning på fler och mer effektivanaturvårdsmetoder.
För att kunna behålla en levande planet där människor och natur mår bra behövsambitiösa åtgärder. Vi behöver fler och mer effektiva naturvårdsinsatser, samtidigt somvi tar itu med de viktigaste drivkrafterna till förlusten av natur och biologisk mångfald.För det krävs en omställning av våra livsmedels-, energi- och finanssystem. Hur viagerar de kommande 5 åren har avgörande betydelse för vår framtid.
Trots den alarmerande storleksminskningen av vilda djurpopulationer som visas i LivingPlanet Report har många populationer ändå stabiliserats eller till och med ökat till följd
av naturvårdsinsatser. Men enstaka framgångar och att bara bromsa nedgången avnaturen räcker inte
Här är exempel på WWFs arbete för att stoppa förlusten av biologisk mångfald, klimatförändringarna och därmed aktivt arbeta för att vända kurvan och inte nå dessa tipping points:
Hållbara och naturbaserade lösningar
Naturrestaurering
Maten och livsmedelssystemet
Living Planet Report 2024 visar på en ofattbar försämring av naturens tillstånd från 1970 och framåt. Årets rapport visar att populationer av vilda ryggradsdjur i snitt har minskat med 73% sedan 1970. De beslut som fattas fram till 2030 avgör om vi kan undvika de oåterkalleliga brytpunkter i naturen som vi kallar tipping points. De kommande fem åren är avgörande för vår framtid.
Senast ändrad 24/09/26
