Köttguiden_puffbilder_alternativ

Baljväxter

Baljväxter

Baljväxter, eller ärtväxter, är ett samlingsnamn för bönor, ärtor och linser. Baljväxter växer i skidor och namnet kommer av att frukten ofta ser ut som en balja. Idag odlas främst gula och gröna ärtor samt bruna bönor i Sverige. Från länder som Kina och Italien importerar vi linser i olika färger, kidneybönor, svarta och vita bönor, borlottibönor, mungbönor, kikärtor m.m. Baljväxter kan ätas som de är eller förädlas, och man kan tillverka en rad vegetabiliska produkter såsom tofu, falafel, sojakorv och diverse biffar, färs och grytbitar.

Klimat

Vid all odling släpps lustgas, som är en kraftig växthusgas, ut från marken. Traktorer och tillverkning av mineralgödsel släpper ut koldioxid när fossil energi förbränns. Många baljväxter importeras och transporteras långa sträckor. Trots de långa transporterna blir utsläppen per kg produkt eller per kg protein betydligt lägre för baljväxterna än för kött eftersom inte så stor yta behöver odlas för att producera baljväxterna i jämförelse med hur stor yta som behövs för foderproduktion för kött. Utsläppen från odling och transport av baljväxter varierar mellan 0,2-1,5 kg CO2e per kg beroende på hur odlingen sker, hur stor avkastningen är, hur produkterna förpackas och hur långa transporterna är.1

Biologisk mångfald

Produktion av energi och protein från växter istället för från djur som äter foder som odlats på åkermark kräver betydligt mindre arealer jordbruksmark.2 I ett globalt perspektiv minskar det trycket på ny jordbruksmark. Att skogar skövlas är det allvarligaste hotet mot biologisk mångfald globalt.3 Det blir också mer mark över till mer extensiv odling med mindre mängd bekämpningsmedel, vilket gynnar den biologiska mångfalden. I ett lokalt perspektiv beror påverkan på den biologiska mångfalden på hur produktionen sker. Ensidig odling av t.ex. soja vilket är vanligt i Sydamerika är mycket negativt. Dock är det soja som fodermedel som drivit fram denna utveckling. Om sojan istället konsumerades direkt skulle betydligt mindre arealer behövas för sojaproduktion. Därför får alla baljväxter grönt ljus då det krävs mindre än 5 m2 för att producera 1 kg baljväxter, vilket är ett av kriterierna för grönt ljus.

Kemiska bekämpningsmedel

Grönt ljus för ekologiska. Gult ljus för övriga. Baljväxter får grönt ljus i denna kategori om de är ekologiska och därmed odlas utan syntetiska bekämpningsmedel. Konventionella baljväxter får gult då användningen av bekämpningsmedel per kg gröda blir liten även om användning är stor per hektar. Detta beror på att väsentligt mindre yta går åt för att producera 1 kg baljväxter jämfört med 1 kg kött.

Baljväxter bra på många sätt

Baljväxter ger oss inte bara mycket proteiner och andra nyttigheter med liten miljöbelastning som följd, de är även bra att ha i växtföljden på gården. Baljväxter har förmågan att i symbios med jordbakterier omvandla luftens kvävgas till kväveföreningar som kan nyttjas av växten direkt, vilket minskar behovet av gödsling och för ner näring i jorden till efterkommande grödor.

Ska man äta importerad soja?

Sojabönan är ett näringsmässigt bra livsmedel eftersom den innehåller alla essentiella aminosyror. Andra baljväxter måste kompletteras med spannmål som t.ex. vete, råg och havre för att alla aminosyror ska ingå. Dessutom finns en mängd förädlade sojaprodukter som fungerar som lättillgängliga livsmedel, till exempel sojakorv, sojafärs, sojanuggets, tofu, tempeh, miso. Soja importeras till Sverige från framför allt Sydamerika.

Sojaodlingen i Sydamerika är förknippad med ett flertal negativa miljökonsekvenser. En ökad efterfrågan på soja som foder till djur som mjölkkor, kyckling och gris ökar behovet av ny jordbruksmark i dessa känsliga miljöer. Skog och buskmarker som är mycket rika på biologisk mångfald skövlas och odlas upp. Det innebär stora förluster av biologisk mångfald och stora utsläpp av koldioxid från träden som försvinner och kol i marken som oxideras. Dessutom ökar risken för att jorden eroderas bort med risk för förorening av vattendrag. Soja odlas ofta ensidigt på samma plats år efter år vilket ökar behovet av bekämpningsmedel.4

Med anledning av miljökonsekvenserna finns anledning att reflektera över om baljväxten soja är ett miljösmart livsmedelsval. I denna fundering kan vi börja med att konstatera att det är mer effektivt att äta sojan direkt än att den tar omvägen via ett djur där mycket av energin går förlorad. Idag används ca 90 % av den soja som importeras till Europa som just djurfoder. Snabbt ökad efterfrågan på soja oavsett orsak riskerar leda till fortsatt förlust av unika naturområden. Förutsättningar finns att styra sojaproduktionen mot områden som redan används för jordbruksproduktion och öka produktiviteten inom odlingen. Därför är det viktigt att ställa krav på ansvarsfullt producerad soja. Inom ramen för den svenska sojadialogen ställer företag som ICA, Coop, Axfood och Martin&Servera krav på att soja som används för egna märkesvaror är ansvarsfullt producerad och certifierad mot en trovärdig standard (RTRS eller ProTerra).. Det är fullt möjligt att odla flera olika sorters baljväxter i de södra delarna av Sverige.5

Trafikljus_köttguiden_1600x1200

Frågor med svar om Köttguiden

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna? Varför presenterar ni kriterier för antibiotika?

Läs svaren här

Köttguiden

Köttguiden – konsumentguide för kloka matval

Du som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd. Köttguiden gör det lätt att välja rätt.

Köttguiden

Källor

  1. Röös. 2012. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
  2. Bruce m.fl. 1997. Vegan – vegeterian – allätare? SLU.
  3. MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
  4. Naturskyddsföreningen. 2010. Soja som foder och livsmedel i Sverige – konsekvenser lokalt och globalt.
  5. Fogelberg. 2008. Svenska bönor inte bara bruna – klimat och jordmån passar även exotiska bönor. JTI informerar nr 121.

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på kottguiden@wwf.se

Anna_Richert_talespersoner_1024x655

Anna Richert

Ansvarig för matfrågor och Köttguiden, WWF

08-546 57 549

070-637 68 78

anna.richert@wwf.se

Mer om mig

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Senast ändrad: 2019-02-05

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se