Köttguiden

Frågor och svar om köttguiden

Frågor och svar om Köttguiden

Undrar du något om det du läser i Köttguiden hittar du kanske svaret här, och gör du det inte ta gärna kontakt med oss nedan med din fråga eller synpunkt.

Vad är målet/syftet med Köttguiden?

WWF vill att Köttguiden ska fungera som ett enkelt verktyg för bland annat konsumenter, dagligvaruhandel, restauranger, storkök och inköpare för att ringa in vilka problemområden det finns när det gäller kött. I Living Planet Report 2018 konstaterar vi att de ekologiska fotavtrycken ökar, och livsmedelsproduktionen är en stor orsak till det. Och här ser vi att köttproduktionen står för en stor del av avtrycken: Köttkonsumtionen står för cirka hälften av de totala utsläppen från maten vi äter i Sverige. Vi vill att Köttguiden ska hjälpa till med att minska det ekologiska fotavtrycket från mat.

Vad är det ni bedömer i Köttguiden?

De kategorier som ligger till grund för bedömningen är:

  • Klimat
  • Biologisk mångfald
  • Kemiska bekämpningsmedel
  • Djurvälfärd
  • Antibiotika

För att det ska vara enkelt att använda guiden har WWF gjort en helhetsbedömning för varje köttslag, där inget av kriterierna väger tyngre än de andra. Anledningen är att det finns målkonflikter mellan de olika kriterierna. Ett kött som är bra ur klimatsynpunkt kan vara sämre för djurvälfärd, biologisk mångfald eller bekämpningsmedel. Ett kött som är sämre för klimatet kan vara viktigt för den biologiska mångfalden. När vi vägt samman de fem kriterierna är alla med på samma villkor. Läs mer om kriterierna och bedömning: www.wwf.se/mat-och-jordbruk/kottguiden/om-kottguiden/

I PDF:en syns både sammanvägningen och bedömningen av varje kategori, i appen syns bara sammanvägningen. På www.wwf.se/kottguiden finns dessutom fördjupande texter där varje bedömning under respektive kategori åtföljs av en förklarande text. Om du vill ha en fullständig jämförelse mellan de olika typerna av kött och alternativen till kött, och göra dina egna avvägningar i valet av kött, så kan du gå in på hemsidan och läsa i de fördjupade texterna.

Vad betyder färgerna i Köttguiden?

Köttguiden bygger på systemet med trafiksignaler: rött, gult och grönt ljus.

  • Rött = Varning
    Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori.
  • Gult = Var försiktig
    Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori.
  • Grönt = Ät ibland
    Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.

Grönt ljus för baljväxter betyder däremot att vi kan äta hur mycket vi vill – det är ett bra alternativ för att bygga upp en hållbar, hälsosam kost. Läs mer här om färgerna och kriterierna för bedömningen: www.wwf.se/mat-och-jordbruk/kottguiden/om-kottguiden/

Vad grundar sig Köttguiden på?

Köttguiden togs ursprungligen fram vid Sveriges lantbruksuniversitetet, SLU. Sedan dess har guiden utökats med ett kriterium för antibiotika och en utveckling av djurvälfärdskriteriet (2016), liksom uppdateringar av bedömningarna för att spegla den idag bäst tillgängliga kunskapen.

Varför bör vi äta mindre kött?

Maten vi äter är en av de stora orsakerna till vårt höga avtryck. För att vi alla ska kunna leva inom ramarna för vad vår enda planet klarar av så måste det ekologiska fotavtrycket minska. Att äta mindre men bättre kött är ett bra sätt att göra det på. Kött och animaliskt protein (som exempelvis ost) står för den största delen av matens klimatpåverkan.
Globalt bidrar köttkonsumtionen till cirka 15 procent av de globala klimatgasutsläppen. Forskare och myndigheter beskriver hur köttkonsumtionen i västvärlden måste minska för att klimat- och miljömål ska uppnås och för att jordbruksmarken ska kunna producera tillräckligt med mat åt en växande världsbefolkning. Vegetariskt protein kan ha omkring hundra gånger lägre klimatpåverkan än en biff. Det är långt mer resurseffektivt att äta upp bönor och spannmål direkt än att låta det gå som foder via ett djur.
Det finns även stora problem med den växande odlingen av foder. Cirka tre fjärdedelar av den soja som odlas i världen går åt till djurfoder. I takt med den globalt ökade köttkonsumtionen har sojaodlingen ökat dramatiskt framförallt i Sydamerika. Expansionen har skett på bekostnad av unika naturområden som Atlantregnskogen, Cerradon (Sydamerikas unika busksavann) och Chaco med indirekt påverkan även på Amazonas. Omvandlingen till jordbruksmark har också inneburit stora utsläpp av växthusgaser. WWF har identifierat fyra stora globala råvaror som viktig orsak till den snabba avskogningen – soja, palmolja, nötkött och skogsfiberråvara.

Jag vet ett köttföretag som säger att de ställer höga krav på xxx för sitt kött från xxx – stämmer inte det då?

Köttguiden bygger på bedömning av länders lagstiftning, branschöverenskommelser, på certifieringar och forskning. När en produkt får rött ljus i Köttguiden kan det vara så att företag som importerar faktiskt har ställt högre krav, något som inte guiden tar upp. Ibland kan alltså produkterna med rött ljus i praktiken nå upp till gult ljus om företag ställt högre krav på certifierad soja, djurvälfärd eller kontroller av antibiotikaanvändning. Köttguiden visar alltså när du som konsument bör fråga företagen, din butik eller restaurangen om de har särskilda krav för inköp – och den visar när företagen bör ställa högre krav.

Många företag går idag längre i sina inköpskrav än lagarna i olika länder vilket gör att vissa bedömningar i Köttguiden kan vara hårdare än det kött som faktiskt säljs i butiken. Vi på WWF tycker att det är jättebra att företagen tar initiativet att ställa högre krav! För att WWF ska kunna lyfta dessa företag behöver de ha ett åtagande, för hela företaget eller för de produkter som påståendet gäller för, öppet tillgängligt på sin egen hemsida. Åtagandet ska visa på vilken nivå i Köttguidens kriterier som företaget kan leverera. En internationellt erkänd extern revision av dessa påståenden ska också genomföras och den ska vara publikt tillgänglig.

Hur mycket kött bör jag äta?

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för planeten. En genomsnittssvensk äter idag cirka 1 kg kött i veckan. Enligt Livsmedelsverkets kostråd bör man äta max 500 gr rött kött och chark i veckan, då ur ett hälsoperspektiv. Sett ur ett miljöperspektiv bör vi äta ännu mindre än så. Ett bra sätt att tänka är att utgå från det växtbaserade när du planerar din måltid – snarare än att utgå från det animaliska proteinet som många gör. Och att låta köttet ta en mindre roll. Ett annat bra tips är att ta mindre mängder kött på tallriken, till exempel genom att blanda ner grönsaker, rotfrukter eller baljväxter i färsbiffarna, lasagnen eller köttfärssåsen.

Varför ger WWF ut Köttguiden?

Kött är en viktig del av kosten för många människor och det påverkar planeten. Det vi äter motsvarar globalt ungefär en fjärdedel av vårt ekologiska fotavtryck, och det påverkar klimatet och vår biologiska mångfald. Vi i Sverige äter dubbelt så mycket kött idag som på 70-talet och behöver komma tillbaka till den nivån. WWF vill hjälpa dem som äter kött och andra animalier som ost och ägg att äta på ett mer hållbart sätt – det vill säga mindre men bättre. Köttguiden gör det lätt att välja rätt.

Varför ger ni grönt ljus till kött överhuvudtaget?

Kött är en viktig del av kosten för många människor och det påverkar planeten. Vi vill hjälpa dem som äter kött att äta kött på ett mer hållbart sätt, det vill säga att äta mindre och bättre kött. Vi berättar att det går väldigt bra att äta näringsriktigt och bra på en helt vegetarisk kost men vi tror att kött under överskådlig tid kommer ätas av människor och då är det viktigt att det görs på ett sätt som är så bra som möjligt. Köttguiden hjälper till med det valet. Det är viktigt att poängtera att grönt ljus betyder ”ät ibland” när det gäller kött, men grönt ljus för baljväxter betyder att vi kan äta hur mycket vi vill – det är ett bra alternativ för att bygga upp en kost inom ramarna för en planet.

Var hittar jag det bättre köttet med grönt ljus?

Idag finns det oftast bra kött att välja i vanliga livsmedelsbutiker, så tillgängligheten ska inte vara något problem. Finns det inte – kom ihåg att efterfråga bra kött så att butikerna ser att det finns intresse på marknaden.

Vilka står bakom Köttguiden?

Världsnaturfonden WWF står bakom Köttguiden. Den togs ursprungligen fram av forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Köttguiden är inte finansierad av något företag eller organisation med branschintresse, utan bygger på aktuell forskning och vetenskap. I arbetet med Köttguiden har vi förankrat och tagit in synpunkter från bransch och användare men vi på Världsnaturfonden WWF har fattat alla beslut om kriterier, avvägningar och kommunikation.

Finns det antibiotika i köttet och osten?

Antibiotika förekommer inte i det kött eller den ost vi äter. Det är användningen i produktionen som ger indirekta effekter på vår folkhälsa, eftersom det blir ökande antibiotikaresistens bland bakterier.
Problemet är alltså att när antibiotika används så mycket som den gör idag så utvecklar bakterierna – som antibiotikan ska ta död på – en resistens. Dvs antibiotikan fungerar inte längre som vi vant oss vid att den ska göra, utan bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen – läs gärna mer här. Så problemet med att äta kött och ost där mycket antibiotika har använts i produktionen är att produktionen bidrar till antibiotikaresistensen – inte att produkterna är farlig att äta i sig.

Varför har ni ett kriterium för antibiotika?

Antibiotika är ett läkemedel som räddar liv, och som används för att behandla bakteriesjukdomar hos människor och djur. Bakterierna kan dock anpassa sig och bli motståndskraftiga (resistenta) mot antibiotika. Resultatet blir att medicinerna gradvis förlorar sin effekt. Antibiotikaresistensen är en av våra stora folkhälsoutmaningar.
Den omfattande användningen av antibiotika skapar resistensen och användningen av antibiotika inom djurhållningen är en anledning till att antibiotikaresistensen ökar. Dessvärre är det fortfarande tillåtet i många länder att ge antibiotika till djur i förebyggande syfte och det riskerar en effektiv och trygg sjukvård för oss människor och en försämrad djurhälsa.
Enligt WHO används det globalt sett mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor. Främsta orsaken är att antibiotika ges till samtliga djur i en grupp för att stimulera tillväxt och/eller förebygga sjukdom. Globalt behöver vi minska användningen av antibiotika och det viktigaste och enklaste sättet är att sluta ge det till friska djur. Sedan 2016 har ett kriterium för antibiotika funnits med i Köttguiden.

Är inte soja och produkter baserade på soja lika dåliga för den biologiska mångfalden med tanke på att regnskogen skövlas för odling av soja?

Det går åt betydligt mindre soja om vi människor äter den själva istället för att ge sojan som foder till djuren och sedan äta köttet. Dessutom är i princip all soja som säljs för humankonsumtion inte odlad i avskogningsområden i Sydamerika, den kommer istället oftast från Europa eller Kanada. Att äta sojaprodukter är ett bra alternativ till kött, men det är också bra att variera sitt intag av baljväxter så att man får i sig andra typer som bondbönor, bruna bönor, kikärtor och linser. Välj helst ekologiskt odlade baljväxter så vet du att inga bekämpningsmedel har använts.

Hur kan vissa köttslag i Köttguiden vara lika ”gröna” som baljväxter?

Vi behöver äta mindre kött. Grönt ljus för kött betyder därför ”Ät ibland”, men när det gäller baljväxter kan vi äta hur mycket vi vill – det är ett bra alternativ för att bygga upp en hållbar kost.

Gör ni inte köttkonsumtionen till en klassfråga när ni lyfter fram kött som är så dyrt? Hur ska jag ha råd med det bättre köttet?

Om du drar ned på köttet men väljer bättre kött så får du lägga samma mängd pengar – men det blir bättre för miljön, planeten och våra djur. Idag finns det ofta bra kött att välja i livsmedelsbutiker, så tillgängligheten ska inte vara något problem. Finns det inte – kom ihåg att efterfråga bra kött så att butikerna ser att det finns intresse på marknaden.

Om jag minskar på köttet, får jag inte i mig för lite protein då?

En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men en väl sammansatt kost med mindre, eller inget, kött kan mycket väl tillgodose våra näringsbehov. När du minskar på köttet, välj gärna mat som linser, bönor, ärtor, rotfrukter och mörkgröna bladgrönsaker. De ger tillsammans bra näringsämnen och bra protein.

Är det inte viktigare att vi slutar flyga så mycket flygplan än att vi drar ner på köttet?

Det ena står inte emot det andra – vi måste agera på alla plan vi kan för att få ner våra avtryck på planeten. Det finns mycket att göra för att se till att våra resor inte belastar planeten, och flygresorna är en sådan sak. Det vi äter står idag för en fjärdedel av vårt ekologiska fotavtryck så att äta mindre men bättre kött är på samma sätt en viktig åtgärd.

Vad skulle det få för effekt på planeten om alla gjorde som ni sa – åt mindre men bättre kött?

Om vi i västvärlden åt mindre men bättre kött skulle det finnas mer utrymme för människor i fattiga länder att faktiskt äta lite mer kött. Vi skulle kunna rädda de unika skogar och naturområden som idag avverkas för att ge plats åt bland annat soja som foder till djur, och till djuruppfödning. Klimatpåverkan från maten skulle minska stort – köttet är tillsammans med matsvinnet och resorna en av de viktigaste frågorna för att minska våra utsläpp.

Sveriges köttkonsumtion – ökar eller minskar den?

2016 åt vi mer kött i Sverige än vad vi någonsin tidigare har gjort – sedan dess har den faktiskt minskat! Men vi äter fortfarande långt mer kött än vad planeten tål, omkring 1 kg i veckan per person och Köttkonsumtionen står för cirka hälften av de totala utsläppen från maten vi äter i Sverige.

Hur kan vissa köttslag få grönt fastän de får en röd eller gula bedömningar under vissa kategorier?

Köttguiden gör det enkelt för dig att välja och varje köttslag har därför fått en helhetsbedömning där inget av de fem kriterierna väger tyngre än de andra. Det betyder att köttslag med grönt ljus kan prestera olika bra inom olika områden. När du väljer ett kött med grönt ljus så vet du att viktiga steg har tagits för att minska miljöpåverkan men det är fortfarande viktigt att minska köttkonsumtionen totalt sett.

Är alla gröna köttslag jämförbart bra?

I Köttguiden kan du se att ett köttslag faktiskt kan ha rött ljus för någon av kategorierna och ändå få grönt ljus i sammanvägningen. Det betyder att köttslag med grönt ljus kan prestera olika bra inom olika områden. När du väljer ett kött med grönt ljus så vet du att viktiga steg har tagits för att minska miljöpåverkan men det är fortfarande viktigt att vi minskar vår köttkonsumtion totalt sett.

I vissa länder (som Cypern, Italien och Spanien) används det mycket stora mängder av antibiotika i djurproduktionen. Varför blir bedömningen ändå gul?

Cypern, Italien och Spanien är de länder i Europa som ger allra mest antibiotika till djuren inom lantbruket. Djuren på Cypern får omkring 35 gånger mer antibiotika än svenska djur och Italien och Spanien upp emot 20 gånger. Samtidigt kan vi inte se vilka djur som får denna antibiotika. Troligen är det en större användning i grisproduktionen (dvs. det finns större anledning att känna skepsis mot charken från Italien och Spanien än halloumin från Cypern) men statistiken finns inte uppdelad per djurslag så det är svårt att veta.

Köttguidens kriterier för antibiotika baseras inte på mängd antibiotika som används utan på att det finns kontrollmekanismer för hur antibiotika används i produktionen. Enligt detta når EU-lagstiftning upp till gul nivå vilket ger alla europeiska länder gult ljus. På många vis vore det önskvärt att även kunna titta på mängden antibiotika per djurslag, liksom vilka typer av antibiotika som används. Även en bedömning av hur väl lagstiftningen följs upp vore önskvärt. Denna data är dock bristfällig vilket gör att det idag inte går att bedöma.

Den senaste rapporten från European Medicines Agency, publicerad i oktober 2019, visar att försäljningen av antibiotika för användning i djur i Europa minskade med mer än 32% mellan 2011 och 2017 så det går åt rätt håll.

Man får ofta höra att man ska äta mer vegetariskt – men nu får man alltså inte längre äta ost?! Hur ska man kunna göra rätt som konsument?

Det kan vara knepigt! Men det är faktiskt lättare än någonsin att hitta spännande och goda alternativ för grillkvällen, på restaurangen, i skolköket eller hemma. Om man tänker ”mer från växtriket och mindre och bättre från djur” så har man en bra tumregel att hålla sig till. Ostproduktionen dras med många problem som liknar köttproduktionen så när köttet väljs bort är det viktigt att tänka på vad som istället hamnar på tallriken. Ost är inte automatiskt ett bättre val – det beror på vad det är för ost. Mindre men bättre gäller även osten!

Men ekologisk halloumi är väl bättre?

Ja, ekologisk halloumi är ett bra steg framåt! Regelverket för EU-ekologisk produktion ställer krav på användning och dokumentation av antibiotikaanvändning och inga kemiska bekämpningsmedel används i odlingen av foder. I Köttguiden finns en bedömning för både vanligt halloumi från Cypern, ekologisk cypriotisk halloumi liksom svensk ost av halloumityp – både vanlig och ekologisk. Det finns alltså ost av halloumityp som både får grönt, gult och rött ljus!

Vad är det med ost som gör det dålig för klimatet?

Får och kor är idisslare, och orsakar på grund av sina magar stora utsläpp av växthusgaser. En liter mjölk ger grovt räknat upphov till 1 kg klimatgaser, och det går åt cirka 5–10 liter mjölk för 1 kg hårdost. Så vi kan inte äta obegränsat med ost för att klara klimatförändringarna, men det passar bra att äta ibland eller som krydda så blir klimatbelastningen ändå relativt låg för maten som helhet.

Varför får de EU-ekologiska ostarna bara gult ljus?

Klimatpåverkan är densamma, oavsett om osten är ekologisk eller inte och den är relativt hög för ost. Vi bedömer det EU-ekologiska regelverket som svagt, både vad gäller djurvälfärd och tillgång på bete. Det finns skrivningar om att bete ska ske, men bara när det ”är möjligt”. Detta tolkas olika i olika länder men den generella bedömningen blir att skrivningen är för svag och att bedömningen för biologisk mångfald blir gul. Ofta räcker det med att betesdjur går ut i fållor. För djurvälfärd finns inte heller någon skrivning som bedömer antal timmar till slakt vilket gör att bedömningen sammantaget blir röd.

Men Sverige är ju ett så litet land – spelar det någon roll vad vi äter för ost?

Vi förstår att det är lätt att känna att det jag gör inte spelar någon roll, men tänk om alla tänkte så? I takt med att vi blir fler på jorden, och att välståndet ökar, så ökar också konsumtionen av kött och andra animalier. Det sätter ökad press på planeten och den trenden måste vändas för att kommande generationer ska ha möjlighet att leva på jorden.
Vi äter mycket ost i Sverige! Enligt Jordbruksverket har ostkonsumtionen tredubblats sedan 1960-talet och andelen importerad ost ligger idag på drygt 40% av all ost som äts – att jämföras med 1995 då omkring 90% av all ost var svensk. Och osten som landar på tallriken som substitut för kött ökar stort. År 2010 åt vi 21 ton halloumi i Sverige, förra året åt vi 4000 ton! (Enligt SVTs genomgång i somras).

Hur mycket ost och mejeriprodukter kan jag äta?

Trafikljusen gäller även för ost i Köttguiden. Det går inte att byta ut allt kött i kosten mot ost – då skulle påverkan på planeten bli för hög. Se till att variera proteinkällorna så att ost är en liten del av helheten, och använd Köttguidens trafikljus för att hitta bättre ost.

Vad är problemet med de nya ostar som lyfts i Köttguiden som alla får rött ljus om de inte är ekologiska eller svenska? (Halloumi, fetaost, mozzarella, salladsost och chèvre)

Ostproduktionen dras med många problem som liknar köttproduktionen. Ost ger relativt höga klimatgasutsläpp om man äter stora portioner, fodret som djuren äter odlas med bekämpningsmedel och sojan är ofta inte certifierad utan kan komma från känsliga områden i Sydamerika. Dessutom finns det ofta brister med djurvälfärden i länderna som dessa ostar kommer ifrån.

Varför lyfter ni nu ost i guiden?

Allt fler människor väljer att äta mindre kött, och då är ost ofta ett alternativ man tar till. Vi vill därför hjälpa folk att göra kloka val av ost – så att deras goda vilja också blir bra val som gör positiv skillnad!
Ost har funnits med i tidigare guider men fokus i år ligger på ostar som ofta ersätter kött på tallriken. Halloumi, feta och mozzarella är vanliga substitut för kött i sallader, burgare och annan lakto-ovo-vegetarisk mat. Men ostproduktionen dras med många problem som liknar köttproduktionen och det vill vi lyfta i årets lansering. När köttet väljs bort är det viktigt att tänka på vad som istället hamnar på tallriken. Ost är inte automatiskt ett bättre val – det beror på vad det är för ost. Mindre men bättre gäller även osten!

Vad är nytt i 2019 års version av Köttguiden?

Den främsta nyheten är att vi inkluderar fler ostar i årets version av Köttguiden. När köttet väljs bort är det viktigt att tänka på vad som istället hamnar på tallriken. Ost är inte automatiskt ett bättre val – det beror på vad det är för ost! Halloumi, feta och mozzarella är vanliga substitut för kött i sallader, burgare och annan lakto-ovo-vegetarisk mat. Men ostproduktionen dras med många problem som liknar köttproduktionen och det vill vi lyfta i årets lansering.
Andra nyheter är att köttslagen delas upp per land istället för region, att vissa bedömningar har justerats på grund av nya data och att några nya länder har lagts till.

Varför är protein från växtriket, ost och ägg med i Köttguiden?

När man minskar mängden kött i kosten behöver man hitta andra sätt att få i sig protein. Köttguiden visar även hur det ser ut med miljöpåverkan för andra proteinkällor än kött, till exempel baljväxter, Quorn, ägg och ost. Produkterna är valda utefter hur de fungerar som alternativ till kött på tallriken, vilket förklarar varför till exempel inte andra mejeriprodukter än ost är med. Miljöpåverkan minskar när man ersätter kött med baljväxter.

Men när det gäller ost är att det även är viktigt att titta på var mjölkråvaran till osten kommer ifrån och för äggen är det viktigt hur hönan haft det och vilket foder hon har ätit. När man minskar köttintaget så bör baljväxter vara första valet, och proteinet kan också komma från flera olika källor, till exempel ost eller ägg om man äter sådant.

Vilket är det viktigaste budskapet i Köttguiden?

Ät mindre men bättre kött! Att äta mer vegetariskt, och välja bra kött när vi väl äter det, är något av det viktigaste vi kan göra för planeten.

Varför presenterar ni kriterier för antibiotika?

Antibiotikaresistens är en av de stora samhällsutmaningarna vi står inför och användningen av antibiotika inom djurhållningen är en anledning till det. Dessvärre är det fortfarande tillåtet i många länder att ge antibiotika till djur i förebyggande syfte och det riskerar en effektiv och trygg sjukvård för oss människor och en försämrad djurhälsa.

Enligt WHO används det globalt sett mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor. Främsta orsaken är att antibiotika ges till samtliga djur i en grupp för att stimulera tillväxt och/eller förebygga sjukdom. För Köttguidens del har antibiotikakriterier stått på önskelistan sedan den först lanserades. Nu är vi stolta att presentera en unik konsumentguide som tar upp frågan om ansvarsfull antibiotikaanvändning i köttproduktionen. Globalt behöver vi minska användningen av antibiotika och det viktigaste och enklaste sättet är att sluta ge det till friska djur.

Antibiotika är ett läkemedel som räddar liv, och som används för att behandla bakteriesjukdomar hos människor och djur. Bakterierna kan dock anpassa sig och bli motståndskraftiga (resistenta) mot antibiotika. Resultatet blir att medicinerna gradvis förlorar sin effekt. Det här är en av våra stora folkhälsoutmaningar.

Köttguiden

Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött.

Läs här

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på kottguiden@wwf.se

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Senast ändrad: 2019-02-01

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se