När världen brottas med kriserna för klimatet och den biologiska mångfalden finns det världen över en stor grupp som i det tysta arbetar för att vända utvecklingen – kvinnor.
Av Zernash Ehtisham, chef för jordbruksprogrammet inom WWF och IKEA-partnerskapet
I mitt arbete vid WWF Pakistan har det blivit uppenbart hur kvinnor genom århundraden varit naturens tysta väktare. Genom att leva av naturen och bruka jorden har de samlat på sig värdefull kunskap om lokala ekosystem och naturen runt omkring dem.
Denna expertis, ofta nedärvd genom generationer, är oumbärlig för att skydda vår planet. Tack vare denna nära relation är det ofta just kvinnorna som först märker effekterna av avskogning, föroreningar eller torka. Detta driver dem att utveckla sätt på vilka vi kan anpassa oss och gör dem väldigt viktiga för naturvårdsarbetet.
Kvinnligt ledarskap behövs också
När kvinnor ges utrymme att leda tar de med sig nya idéer, innovativa lösningar och ett djupt rotat engagemang för hållbarhet. Deras bidrag till bland annat vår verksamhet har varit ovärderliga i allt från att bevara traditionell ekologisk kunskap, till att driva banbrytande forskning.
Ett välkänt exempel är hur Dr. Jane Goodall revolutionerade studerandet av djurbeteenden med sitt banbrytande arbete med schimpanser i Tanzania. Ett annat är hur Dr. Sylvia Earle, marinbiolog och upptäcktsresande för National Geographic Society, har varit en ledande förespråkare för skyddet av världens hav.
Oavsett om det handlar om fältarbete, eller laboratorieforskning är kvinnors roller i vetenskaplig forskning avgörande för att utveckla effektiva, evidensbaserade naturvårdsstrategier.
Strukturella hinder är ett stort problem
Medan kvinnor alltid har varit i framkant när det gäller att ta hand om jorden har deras möjligheter att anta ledande roller inom naturvård ofta hämmats av institutionella och kulturella barriärer. Naturvård har traditionellt varit ett mansdominerat område och International Union for Conservation of Nature (IUCN) rapporterar att kvinnor fortfarande endast innehar 23% av de högre positionerna inom miljöorganisationer, medan WWF:s rapport om Kön & Naturvård från 2020 visar att de utgör mindre än 30% av de som jobbar med naturvård globalt.
Denna statistik visar på de strukturella och institutionella hinder som drabbar kvinnor. Förutfattade meningar kring bland annat könsroller och förmågor leder till nackdelar vid anställning, befordring och lönesättning. Dessutom utsätts kvinnor som jobbar inom naturvård för större säkerhetsrisker, både ute i fält och på kontoret.
Det är väldigt viktigt att riva dessa barriärer, inte bara för jämställdhetens skull, utan även för att göra naturvårdsinsatser mer effektiva. Forskning från McKinsey & Company visar dessutom att företag med jämnare könsfördelning i ledningen är 21% mer benägna att uppnå högre lönsamhet.
Kvinnor driver förändring i Pakistan
I Pakistan visar de initiativ jag arbetar med på WWF hur kvinnor driver både ekonomisk tillväxt och miljöskydd. Genom WWF Pakistans program för mat och jordbruk har över 20 000 kvinnor fördjupat sina kunskaper om hållbara metoder för bland annat biodling, fjäderfäuppfödning och köksträdgårdar.
I södra Punjab och Sindh har WWF Pakistan, i samarbete med IKEA, etablerat banbrytande plantskolor i mikroformat – småskaliga, kvinnodrivna verksamheter som odlar inhemska trädplantor. Detta initiativ ger inte bara en viktig inkomstkälla för kvinnor utan en del av inkomsten från försäljningen av plantorna går till att stötta arbetet med att återställa skogar i regionen.
Dessutom får kvinnliga bönder i södra Punjab verktyg och kunskap för bättre kunna anpassa sig till klimatförändringarna via samma program.
Tanias historia – en inspirerande resa
En av förmånstagarna, Tania Sattar, bosatt i Shujabad, växte upp i ett hushåll där det inte var tillåtet för en flicka att gå ut. Hon fick inte fortsätta sin utbildning på grund av restriktioner från sin familj.
Fast besluten att bygga sin framtid skrev Tania ändå in sig i ett sömnads- och broderiprogram på C-First, ett utbildningscenter som etablerats av WWF Pakistan och dess partner IKEA. Trots motstånd från sin mormor och skepsis från sin omgivning höll Tania ut.
Hon lärde sig blocktryck, tygmålning och dessutom ekonomi, vilket gav henne de färdigheter som behövdes för att starta sitt eget företag.
Idag undervisar Tania andra kvinnor i sömnad, driver en liten skönhetssalong från sitt hem och har byggt upp en stabil och växande inkomst, vilket inspirerar andra att övervinna utmaningar och uppnå självständighet.
Vägen framåt – att riva barriärer
Genom att erbjuda företagarutbildning ökar dessa kvinnor sina inkomster samtidigt som de främjar klimatsmarta jordbruksmetoder som gynnar deras lokalsamhällen, både nu och långsiktigt.
Runt om i världen finns det otaliga kvinnor som Tania som inspirerar andra, och otaliga fler som skulle kunna dra nytta av och leda naturvårdsarbete om barriärerna togs bort.
Vad behövs då? Jo, institutioner måste vidta aktiva åtgärder för att:
- Identifiera och eliminera strukturella hinder som hindrar kvinnor, särskilt de utan starka familjenätverk, att uppfylla sin fulla potential inom naturvård.
- Etablera mentorskapsprogram och underlätta nätverksmöjligheter.
- Arbeta för säkra och inkluderande arbetsplatser.
- Erbjuda familjevänliga policyer för att stödja balans mellan arbete och privatliv.
Kvinnornas roll måste stärkas – för allas skull
Budskapet är tydligt: för planetens skull måste kvinnors röster och ledarskap förstärkas. Att öka synligheten för kvinnor inom naturvård kommer att inspirera andra att träda in i dessa viktiga roller. Att stärka kvinnorna är ett kraftfullt verktyg i kampen mot klimatförändringar och miljöförstöring.
Som vårdare, ledare och förvaltare av jorden formar kvinnor vår planets framtid.
De är inte bara vårdare av sina hem och familjer – de är drivkrafter för förändring, som arbetar outtröttligt för att säkerställa att framtida generationer ärver en blomstrande, hållbar värld.
Läs mer om partnerskapet mellan WWF och IKEA och fördjupa dig i berättelser direkt från fältet: https://ikea.wwf.se/learn-more/cotton/
