Hur skyddar sig växterna?
Kategorier
Hållbarhetsmålen
Syfte
Att lära sig mer om växter och deras samband med andra organismer.
Det här behövs
- Floror
- Växtpress eller tjocka böcker
- Lim eller bokplast
- Papper och penna
Gör så här
- Gå med eleverna till ett landskap med många växter, till exempel en äng.
- Del in eleverna i grupper och ge dem i uppdrag att hitta växter som har olika skyddsstrategier. Se tre exempel längre ner.
- Ta med gruppernas växter till skolan. Använd växtpress eller lägg växterna mellan tjocka böcker för att pressa och bevara blommorna.
- Reflektera över växternas olika strategier. Varför tror eleverna att det är bra att växterna har så olika sätt att skydda sig på?
- När växterna är torra, klistra upp dem på papper med hjälp av lim eller bokplast och låt eleverna skriva fakta om växterna som de hittat.
Växters skyddsstrategier
Växter som är svåråtkomliga för betande djur
– Kan vara små eller så har de en liten bladrosett som trycker mot marken. Exempel: kattfot, gråfibbla, gullviva
Växter som anpassar sig till bete
– När blad betas av kommer nya ovanligt snabbt. Exempel: gräs
Växter som gör motstånd
– Taggar och tornar. Exempel: nypon, slån, tistel
– Svårtuggade och vassa blad. Exempel: tuvtåtel, vasstarr (kiselhaltiga), skräppa
– Kemiska ämnen. Exempel: sprängört, odört, idegran (starkt giftiga), örnbräken, smörblomma, brännässla
