Potatis och äpplen
Kategorier
Hållbarhetsmålen
Syfte
Att ta reda på och reflektera över vilka val människor gör när det gäller inköp av potatis och äpplen.
Gör så här
- Håll upp en potatis i klassrummet och berätta något om potatisens historia, släktingar (paprika och tomat) samt hur den växer. (Det finns mycket information på internet). Fråga om eleverna vet någon plats där det odlas potatis? Har de odlat potatis hemma? Äter de potatis ofta, i vilken form? Vad innehåller potatis och varför är den nyttig att äta?
Gör sedan samma sak med ett äpple. - Dela in eleverna i grupper och låt varje grupp undersöka potatis- och äppelkonsumtion hos cirka fem personer genom att intervjua dem och fylla i detta protokoll.
- I Agenda 2030 talar man om att bygga upp hållbara konsumtionsmönster. Det innebär att maten vi äter ska produceras, transporteras och konsumeras på ett sätt som inte förstör miljön för oss eller någon annan.
– Vad tycker ni är hållbara konsumtionsmönster? - Reflektera över konsumtionsmönstren hos intervjupersonerna. Anser ni att deras konsumtionsmönster är hållbara?
- Avsluta med att arrangera en provsmakning av ekologiskt äpple och ekologisk potatis. Jämför med samma sorts äpple från konventionell odling. Känner eleverna någon skillnad i smak, utseende och lukt?
Potatisen innehåller mycket kolhydrater, är tålig och kan odlas över nästan hela landet. Som alternativ till potatis äter vi svenskar ofta ris eller pasta som också innehåller mycket kolhydrater. Ris är alltid importerat, det odlas främst i Asien och är en gröda som kräver mycket vatten i samband med odlingen. Pasta är ibland importerad men inte lika resurskrävande att framställa.
I norra Norrland trivs inte äppelträd men i resten av Sverige odlas en rad olika äppelsorter. Till Sverige importeras också mycket äpplen från andra länder. Från till exempel Nya Zeeland och Sydamerika transporteras äpplen med båt ända hit till oss i Sverige.
Potatis och äpplen går att odla både konventionellt och ekologiskt med väldigt olika miljöpåverkan som följd.
