WWFs Living Planet Report talar sitt tydliga språk: stora delar av de livsviktiga ekosystemen håller på att gå förlorade. Därför är höstens stora FN-möten om biologisk mångfald och klimat oerhört viktiga. Nu krävs investeringar i naturen och klimatet, starka miljölagar och ökade insatser.
Läs debattartikeln i Ystads Allehanda här
De vilda ryggradsdjurens populationsstorlekar världen över har i snitt minskat med ofattbara 73 procent på drygt 50 år, enligt Världsnaturfonden WWFs Living Planet Report 2026. Allt tyder på att även Sverige misslyckas med att bevara den biologiska mångfalden och framtiden är osäker för många arter och ekosystem.
Igenväxning och intensivt skogs- och jordbruk är några av de stora utmaningar vi står inför i vårt land. Ändå är vi hoppfulla. Forskning visar att vid stora kriser kan hopp motverka handlingsförlamning – om vi har mål, handlingskraft och ser vägar framåt.
Våra farhågor kring läget i Sverige baseras bland annat på den svenska rödlistan, utvärderingen av nationella miljökvalitetsmål och rapporteringen av hur vi uppfyller EUs naturvårdsdirektiv. Bara 20 procent av de naturtyper och 40 procent av de arter som rapporteras till EU har gynnsam bevarandestatus i hela Sverige.
Rödlistan 2025 visar ett allvarligt läge: 23 procent av de bedömda arterna är rödlistade och 10 procent hotade. Siffrorna har ökat för varje ny rödlista. Men det finns exempel på arter och ekosystem som återhämtat sig genom naturvårdsåtgärder. Till exempel utter, havsörn och sångsvan. Insatserna behöver nu skalas upp!
Sveriges artrika ängs- och betesmarker minskade kraftigt från 1800-talet när marker plöjdes upp, växte igen eller planterades med skog. Sedan 1990-talet har vi lyckats bromsa denna utveckling tack vare EUs jordbruksstöd, men för att vända trenden måste restaureringen skalas upp genom välriktade jordbruksstöd och ökad efterfrågan på naturbetesprodukter. Här kan EUs nya restaureringslag ge förnyad kraft.
Sverige har – genom det globala Kunming-Montrealramverket – förbundit sig att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Det är samma år som nästa regeringens mandatperiod avslutas. WWF riktar därför följande krav till Sveriges regering och riksdag:
- Ta fram och genomför en mer ambitiös handlingsplan för biologisk mångfald, liksom en klimatpolitisk handlingsplan.
- Integrera biologisk mångfald i alla samhällssektorer och politiska beslut bland annat genom ett naturpolitiskt ramverk.
- Stå upp för EU:s natur och klimatlagar och genomför dem fullt ut. Öka insatser som skydd och restaurering.
- Öka finansieringen för natur och klimat, i Sverige och globalt, och fasa ut miljöskadliga subventioner.
Emelie Nilsson, Naturvårdsexpert WWF
Åsa Ranung, Policyexpert WWF
