Gå till huvudinnehållet
Tre cirklar i rad (röd, gul, grön) visar en fisk uppdelad: huvud i röd, kropp i gul, stjärt i grön.

Frågor och svar om Fiskguiden

Frågor och svar om Fiskguiden

Undrar du något om det du läser i Fiskguiden hittar du kanske svaret här, och gör du det inte ta gärna kontakt med oss.

Hur ser rekommendationerna i Fiskguiden ut för våra vanligaste matfiskar?

Alaska Pollock (Theragra chalcogramma):
Grönt ljus: om fiskad med trål/pelagisk trål i Norra Stilla havet (Östra Berings hav; USA).
Gult ljus om fiskad med notar/snurrevad. Norra Stilla havet i Alaskagolfen (USA), om fiskad med trål/pelagisk trål i norra Ochotska havet i Nordvästra Stilla havet.
Rött ljus om fiskad med trål/bottentrål i Nordvästra Stilla havet (Japans ekonomiska zon – EEZ).

Lax (Salmo salar):
Grönt ljus: om odlad i landbaserade slutna recirkulerande system (RAS) i Europa
Gult ljus om fiskad med tinor/fällor i Östersjön, samt om odlad i öppna kassar (Norge, Skottland, Irland, Island eller Färöarna).
Rött ljus oavsett fångstmetod eller fångstområde (se undantag på gult), samt oavsett produktionssystem eller produktionsland (vattenbruk) (se undantag på gult ljus).

Räka / Nordhavsräka (Pandalus borealis):
Gult ljus om fiskad med trål/bottentrål vid Island, Norska havet eller farvattnen kring Svalbard och Björnön, eller vid Grönland (Nordvästatlanten).
Rött ljus om fiskad med trål/bottentrål i Skagerrak, Kattegatt eller Nordsjön – Norska rännan (svenskt, dansk och norskt fiske. Danmark, Sverige och Norge ekonomisk zon- EEZ), om fiskad vid Grönland med trål/bottentrål i Nordostatlanten, eller kanadensiskt bottentrålsfiske i nordvästatlanten.

Sej / Gråsej (Pollachius virens):
Grönt ljus om fiskad med långrev eller garn vid Island, eller om fiskad med ringnot i Barents Hav, Norska havet eller farvattnen kring Svalbard och Björnön. Om fiskad med trål/pelagisk trål vid Färöarna.
Gult ljus om fiskad med notar/snurrevadar eller trål/bottentrål vid Island. Om fiskad med trål/bottentrål i Barents Hav, Norska havet eller farvattnen kring Svalbard och Björnön.
Rött ljus om fiskad med trål/ bottentrål i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön, Rockall bank eller Hebridernas farvatten. Om fiskad i Nordostatlanten oavsett fångstmetod.

Strömming/Sill (Clupea harengus):
Grönt ljus om fiskad i Rigabukten, eller om fiskad med flyttrål eller ringnot i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön, eller om fiskad i östra Engelska kanalen (höstlekande sill), om fiskad med ringnot i nordvästra Atlanten (Kanadensiskt fiske – västra Newfoundland), om fiskad med trål/pelagisk trål. Island, Islandssockeln (sommarlekande). Om fiskad med trål/pelagisk trål. Irländska sjön (söder om 52°30’N), Keltiska sjön, farvatten sydväst om Irland.
Rött ljus om fiskad med trål/pelagisk trål eller ringnot i Barents hav, Norska havet, Nordsjön, östra Grönland (norsk vårlekande sill), om fiskad med nät/garn eller trål/pelagisk i Skagerrak, Kattegatt tom Västra Östersjön (vårlekande sill), och fiskad i Östersjön; oavsett fångstmetod (se undantag på grönt).

Torsk (Gadus morhua, Gadus macrocephalus):
Grönt ljus om fiskad med långrev vid Island, Islandssockeln (Island EEZ).
Gult ljus om fiskad med trål/bottentrål vid Island, Islandssockeln (Island EEZ). Om fiskad med lin och spöfiske vid Färöarna. Om fiskad med nät/garn vid Grönlands kust, Nordostatlanten. Kanadensiskt lin och spöfiske i Nordvästatlanten. Torsk odlad i Norge i öppna kassar.
Rött ljus om fiskad i Nordostatlanten; inklusive Östersjön, oavsett fångstmetod (se undantag på grönt och gult ljus). Om fiskad med långrev, nät/garn, bottentrål/trål i Barents hav, Norska havet och farvattnen kring Svalbard och Björnön. Norsk kusttorsk fiskad i Barents hav, Norska havet och farvattnen kring Svalbard och Björnön, oavsett fångstmetod.

Vad avgör om fisken får grönt ljus (Bra val), gult ljus (Undvik – ät max 3-4 gånger per år) eller rött ljus (Låt bli)? 

WWF bedömer de vildfångade arterna efter tre kriterier: – hur bestånden mår – om kontrollen och förvaltningen är effektiv – och fiskets påverkan på ekosystemet där bland annat fiskeredskapen och bifångstmängder räknas in.

För odlade arter tittar vi också på var fodret kommer ifrån och miljöpåverkan från odlingen liksom anställdas sociala och etiska rättigheter. Fisk och skaldjur får efter utvärdering av odlingen sedan grönt, gult eller rött ljus – som trafikljusen.

En art kan ha flera olika färger beroende på var och hur den är fiskad eller odlad.

Hur kan jag som konsument bidra till ett mer hållbart fiske?

Välj fisk och skaldjur som har grönt ljus i Fiskguiden, och sprid gärna guiden till vänner och bekanta. Upptäcker du restauranger eller butiker som säljer fisk med rött ljus, säg gärna till och fråga varför de har dessa arter i sin butik. Ju fler som påtalar att de vill se fler hållbara fiskar i handeln, desto större sannolikhet att företaget ändrar sig.  
  
Ta reda på hur fisken fångats eller odlats. Fisk fiskas på många olika sätt, bland annat med trål, garn, långrev och bur. Olika fiskemetoder har olika påverkan på miljön. Bottentrål påverkar bottenlevande arter och livsmiljöer eftersom redskapet släpas längs havsbotten. Fiske med garn och långrev kan skada sjöfåglar och marina däggdjur som kan fastna på krokarna eller i garnen och drunkna. Fisk som har odlats i slutna system på land har mindre påverkan på den omgivande miljön, men kräver mer energi än havsbaserade kassodlingar. Undersök om anläggningen är klimatcertifierad, eller hur deras energianvändning ser ut. 

Ger WWF ut fiskguider i andra länder?

Ja. Arbetet med Fiskguiden och utvärderingen av fisk- och skaldjur (sjömat) görs i samarbete mellan många WWF-kontor. Fiskguider finns numera i 17 länder. 

Vad är Fiskguiden?

Fiskguiden är WWFs konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden i Sverige har getts ut sedan 2002. Fiskguiden omfattar ca 100 av de fisk- och skaldjursarter som vanligen finns på den svenska marknaden.

Hur bör jag tänka om jag vill äta sjömat som har liten påverkan på klimatet?

Ett fiske kan ha en låg klimatpåverkan i form av exempelvis koldioxidutsläpp, men kan fortfarande vara icke hållbart ur miljösynpunkt, dvs ha en negativ ekosystempåverkan, exempelvis att man fiskar på ett bestånd som är svagt, eller att fisket har problem med bifångst och utkast, eller att fisket inte har en effektiv förvaltning.

Sill, skarpsill och makrill är exempel på fisken som kan ha låga CO2-utsläpp. De lever i stim och fångas med redskap som snörpvad och flyttrål. Fördelarna med fångstmetoderna är låg bränsleförbrukning för båtarna, fisken fångas på ganska kort tid, bifångsterna är små och bottenkontakten liten.

Odlade musslor (som fångar kväve och minskar övergödning) är också klimatsmarta. WWFs matkalkylator ger tips om hur du kan äta klimatsmart. Där kan du se vilka utsläpp olika livsmedel ger, bland annat de vanligaste matfiskarna, och komponera en måltid som ryms inom de planetära gränserna.

Vilka är nyheterna i Fiskguiden 2025?

Nyheter i årets WWF Fiskguiden

Rött:

  • Torsk (Gadus morhua). Långrev, nät/garn. Barents hav, Norska havet och farvattnen kring Svalbard och Björnön (FAO 27 – ICES l, ll).

Gult:

  • Regnbåge (Oncorhynchus mykiss). Sverige. Odlad, öppna kassar
    (tidigare grönt ljus).

Grön:

  • Lax (Salmo salar). Odlad – landbaserade slutna recirkulerande system (RAS) Europa. Ny utvärdering!
  • Torsk (Gadus morhua) Långrev. Island, Islandssockeln (Island EEZ).
  • Åttaarmad bläckfisk (Octopus vulgaris). Tinor/fällor. Engelska kanalen.
  • Tonfisk Skipjack (Katsuwonus pelamis). Spö- och linfiske. Indiska Oceanen.

Varför behövs en konsumentguide om fisk?

Guiden hjälper både privatpersoner och andra aktörer att välja miljövänliga och hållbara sjömatsprodukter som kommer från hållbart förvaltade fisken eller från ansvarfulla miljöanpassade vattenbruk.

Många fiskbestånd mår dåligt och överfisket är ett stort hot. Globalt är idag cirka 94 procent av alla kommersiella fiskbestånd överfiskade eller fiskade till sin gräns.

Klimatförändringar, förstörelse av livsmiljöer och försurning sätter också stark press på livet i haven. Ju fler medvetna konsumenter som aktivt väljer hållbara val, desto större blir påverkan på politiker och marknaden. Många följer Fiskguidens råd sedan många år.

Vad är skillnaden mellan rödlistning och rött ljus?

Att en art får rött ljus i Fiskguiden är inte samma sak som att den är officiellt rödlistad av SLU Artdatabanken. Rödlistan är en bedömning över arters risk att dö ut i Sverige. WWFs röda ljus i Fiskguiden är en ögonblicksbild från verkligheten baserad på hur bestånden mår, förvaltningens effektivitet och hur fisket eller odlingen påverkar ekosystemet (uttag, redskap och bifångster). 

 

 

Köttguiden framsida

Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött.

Till Köttguiden

Illustration av en grön ärtväxt med slingrande rankor, gröna blad och vita blommor mot ljusgrön bakgrund. Bilden symboliserar växtbaserad mat och hållbarhet.

Vegoguiden

Välj mer och bättre vego! Med Vegoguiden får du hjälp att välja rätt vego.

Till Vegoguiden

Illustration av fisk.

Fiskguiden

Bidra till ett mer hållbart fiske och vattenbruk (fiskodling) genom att göra medvetna val när du köper fisk och skaldjur.

Till Fiskguiden

Kontakt

Mejla gärna dina frågor och funderingar om Fiskguiden till oss på fiskguiden@wwf.se.

Kajak på klippa vid havet

Rädda Östersjön

Östersjön är idag ett av världens mest förorenade hav med en död havsbotten av en yta större än Danmark. Övergödning, överfiske, sjöfart och utsläpp av miljöföroreningar har gjort Östersjön till ett hav i kris.

Ge Östersjön en chans. Bli Östersjöfadder!

VÄLJ MÅNADSBELOPP

Valfritt belopp (minst 50 kr)
  • Stoppa övergödningen och farliga utsläpp.
  • Skydda viktiga områden.
  • Stoppa ohållbart fiske.
  • Restaurera marina miljöer
Bli Östersjöfadder nu

VÄLJ MÅNADSBELOPP

Valfritt belopp (minst 50 kr)
  • Stoppa övergödningen och farliga utsläpp.
  • Skydda viktiga områden.
  • Stoppa ohållbart fiske.
  • Restaurera marina miljöer
Bli Östersjöfadder nu

Nyheter

    Senast ändrad 12/12/25

    Stäng sök

    Har du frågor?

    Besök Frågor och svar om du har några frågor.

    För press

    Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

    Telefon pressjour: 08-54657500
    E-mail: press@wwf.se