varför VEGO?

För att klara att leva inom planetens gränser så behöver vi äta betydligt mer vego, och mycket mindre mängd kött än vad vi gör idag. Vår konsumtion av kött, mjölk och ägg står för 70 % av matens totala klimatutsläpp. Vegetariska proteinkällor är ett mycket mer effektivt sätt att föda befolkningen eftersom avsevärt mindre markyta behövs samt att de ger mindre klimatgasutsläpp än animalier. Det bevarar också den biologiska mångfalden i områden där värdefulla marker ofta skövlas för att odla soja som går till djurfoder.

Det är också viktigt att poängtera att allt kött inte är dåligt, exempelvis bidrar naturbetesdjuren till att hålla artrika marker öppna som är otroligt viktigt för Sveriges biologiska mångfald. Läs mer i Köttguiden. Men mängden kött måste minska, och mycket av köttet vi äter måste fasas ut. Mindre och bättre kött – tillsammans med mer och bättre vego!

Det går dock inte att jämföra allt vego med allt kött. Det är inte relevant att fundera över om det blir en miljövinst av att byta ut biffen mot avokado, eller kyckling mot ris, eftersom de har helt olika roller på tallriken och inte är utbytbara delar av en kost.

Baljväxter, spannmål, grova grönsaker som kål och rotfrukter är mycket bra val för planeten! Det toppar hållbarhetsligan eftersom de generellt inte kräver mycket mark att odla och har mycket låg klimatpåverkan. Det finns ännu fler fördelar med dessa som vi inte bedömer i Vegoguiden: de kan enkelt lagras vilket gör att det inte blir så mycket svinn. De är också fiberrika om man väljer fullkornsvarianterna av spannmålen.

KRAV och EU-ekologiskt är alltid bra att välja.

Många tror att transporterna av mat är det viktigaste, men generellt sett står transporter för en liten del av matens klimatpåverkan. Merparten av klimatpåverkan sker i själva produktionen. Men för produkter som redan från början har en ganska låg klimatpåverkan, som de flesta vegetabilier, står transporterna för en större del av produktens klimatpåverkan än för produkter som har en högre klimatpåverkan. Det kan också vara värt att tänka på att den transport som har störst betydelse faktiskt är konsumentens egna resor till och från butiken, så att gå eller cykla till butiken kan göra skillnad!

Samtidigt spelar givetvis transporterna av det vi äter roll. Men det är inte alldeles enkelt att veta vad som är bäst. Att något är producerat nära behöver inte alltid betyda att klimatpåverkan från transporterna är lägre, det beror på vad transporten består i. Att ofta frakta ett litet parti av någonting några få mil med en gammal bil kan ge ganska höga utsläpp i relation till långa transporter där stora partier fraktas samtidigt och drivmedlet är bättre.

Det är också mycket svårt att få tillgång till data vad gäller utsläpp från olika produkters transporter. I Vegoguiden räknas transporterna genom en övergripande schablon. Givetvis kan utsläppen skilja sig mycket åt beroende på drivmedel, kylsystem och så vidare.

Flygtransporter kan dock antas vara mycket mer belastande än andra transporter. Klimatpåverkan från flyg är betydande då transporten släpper ut oerhört mycket mer koldioxid än transporter via väg och sjöfart som är det vanligaste för våra livsmedel. I Vegoguidens bedömningar har klimatpåverkan från flyg räknats med i de fall råvarorna flygs in från de vanligaste importländerna större delen av året. I många andra fall av frukt och grönt så sker flygtransporter några veckor om året. Detta är svårt att veta eftersom ingen information ges ut till konsument. Ett tips är att fråga i din butik för att visa att du inte vill köpa flygimporterat!

Svaret är inte helt enkelt. Mjölk från kor påverkar klimatet mer än växtbaserade drycker, men samtidigt kan mjölkkor bidra positivt till den biologiska mångfalden i vår närmiljö eftersom de betar, och kvigor och stutar håller de viktiga naturbetesmarkerna öppna. Komjölk har också ett relativt lågt klimatavtryck uttryckt per proteininnehåll. Om man väljer komjölk, är det bästa valet svensk ekologisk mjölk där inga syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel använts och/eller svensk mjölk med höga krav på djurvälfärd.

I dag finns en uppsjö av olika växtbaserade drycker som alternativ till komjölk. Klimatpåverkan är lägre för de växtbaserade än för komjölk om man jämför mängden dryck. För att se hur olika växtbaserade alternativ står sig mot varandra kan du i Vegoguiden jämföra de olika råvarorna (exempelvis havre, soja, mandlar och kokos). Eftersom alla växtbaserade drycker innehåller en stor mängd vatten så blir dock påverkan generellt låg per liter. Viktigt att veta är att det är olika mängd råvara i olika typer av produkter som är alternativ till mjölk och grädde. I vissa är det 10% råvara och i andra bara 4%. Det påverkar självfallet dryckens miljöpåverkan uttryckt i liter.

Tänk också på att transporten också påverkar miljön, och om drycken är producerad på andra sidan jorden så är det i princip vatten som fraktas hela vägen hit. Med andra ord är det bäst att välja en dryck som är producerad i Sverige, och av en råvara som har låg påverkan på miljön.

Både att koka hemma och att köpa konserverade bönor är riktigt bra val! Allra bäst är att koka hemma då klimatpåverkan från konservering och transport är omkring fyra gånger högre jämfört med att koka hemma (men klimatpåverkan är fortfarande väldigt låg). Främst beror skillnaden på att bönorna inte konserveras i Sverige utan oftast i Italien där elproduktionen ger betydligt mer utsläpp av klimatgaser än i Sverige eftersom de inte har lika mycket förnybar el. Faktum är att inte ens svenska konserverade bönor konserveras i Sverige utan åker utomlands för att konserveras. Även transporten påverkar här eftersom kokta bönor tar mycket mer plats än torkade – det går alltså inte att frakta lika många bönor åt gången när de fraktas färdigkokta. Summa summarum: om bönorna istället hade konserverats i Sverige skulle det nästan inte vara någon skillnad mellan hemmakokade och konserverade bönor.

Sojabönan, liksom andra bönor, har generellt väldigt låg klimatpåverkan och är resurssmarta. Samtidigt har bönan blivit ökänd för att orsaka stora problem i främst Sydamerika där mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor. Men det är inte en ökad sojakonsumtion bland vegetarianer som drivit på denna utveckling – snarare tvärtom. Anledningen är den ökande köttkonsumtionen i världen – djuren behöver foder och det tvingar fram nya odlingar. De senaste 50 åren har den globala produktionen av soja ökat enormt och ökningen av sojaarealen förväntas fortsätta. Det finns stora ekonomiska intressen i bra, ny odlingsmark. Det är alltså inte sojabönan i sig som är problemet, utan den höga konsumtionen av kött och andra animalier i världen.

Sojabönor odlas inte bara i Sydamerika utan också i USA, Europa, Kanada och Kina. I vissa delar av USA bidrar sojaodling till uppodling av artrika gräsmarker, vilket påverkar den biologiska mångfalden. I Europa, Kanada och Kina odlas sojabönor oftast på gammal jordbruksmark. Sojabönor från dessa områden används ofta till livsmedel som människan äter direkt som tofu, tempeh och sojakött.

Det viktigaste du kan göra för att inte stötta ohållbar sojaproduktion är att undvika kött som har fötts upp på sojabönor från plantage som tidigare var värdefull och artrik mark. Kolla i WWF Köttguiden för mer vägledning.

Båda är bra val! KRAV och EU-ekologiskt visar att inget konstgödsel eller syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel har använts i odlingen och i ekologisk odling är den biologiska mångfalden större. Svenska vegetabilier har fördelen att de ofta har lägre klimatpåverkan än många importerade råvaror och dessutom har Sverige en striktare lagstiftning kring kemiska bekämpningsmedel än de flesta andra länder. Bäst är om du kan välja att köpa svenskt KRAV-odlat eller EU-ekologiskt. Då får du vinsten av en bättre produktion för såväl klimatet som den biologiska mångfalden.

Man kan inte automatiskt säga att svenskt producerat är hållbart, det beror på hur produkten produceras. Det finns fortfarande utmaningar med till exempel bekämpningsmedel i svenska vattendrag, förlust av arter i odlingslandskapet. Det sagt så har svenska produkter ofta, men inte alltid, lägre klimatpåverkan än många importerade och dessutom har Sverige striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder. Det är inte alltid svenska produkter får en bättre färgbedömning i Vegoguiden och det handlar ofta om hur gränsvärdena för kriterierna är satta, men i text kan man finna denna information, liksom i SLUs underlagsrapport.

Frysta grönsaker och bär är ett utmärkt sätt att tillgodogöra sig sommarens näringsämnen på under vinter och vår. I Vegoguiden bedömer vi inte frysta produkter för sig, men i en hållbar kost finns det många exempel där frysta produkter står sig väl och kan ersätta grödor som påverkar mer. Gröna ärtor istället för avokado i guacamole, frysta blåbär i frukostyoghurten eller ett par broccolibuketter till middagen är några.

Produkter som vanligen fraktas med flyg som färska gör det för att de är känsliga och snabbt blir dåliga. För dessa är därför fryst ett bättre alternativ. En annan positiv aspekt med fryst mat är att hållbarheten är lång vilket kan minska det matsvinn som oftare blir av färska grödor. Livsmedelsbutiker byter nu ut köldmedia i kylar och frysar vilket minskar klimatpåverkan av fryst mat.

Bäst är svenska och ekologiska tomater! Både ekologiska tomater och svenska tomater (ekologiska och icke-ekologiska) får grönt ljus i Vegoguiden. Tomater från Spanien och tomater från Nederländerna, som tillsammans med svenska är de mest förekommande i livsmedelsbutikerna, får gult ljus i Vegoguiden. Många livscykelanalyser av klimatpåverkan från tomatodling visar ett relativt högt avtryck vad gäller holländska tomater, det beror på att odlingen ofta sker i uppvärmda växthusen och att elmixen i Nederländerna till stor del baseras på fossil energi. Svenska och spanska tomater har istället ungefär samma klimatavtryck eftersom de i Spanien odlas på friland och i Sverige odlas i växthus som värms upp genom i huvudsak förnybar energi. Odlingen i Spanien kan dock ha högre påverkan på vattenresurserna.