Gå till huvudinnehållet

Nyheter|01 nov, 2023

Frivilliga räddar fåglar undan oljekatastrofen

_DSC0311

Oljeläckan från färjan Marco Polo i Hanöbukten i Blekinge har redan drabbat tusentals fåglar. Och samtidigt som katastrofen för djurlivet riskerar att förvärras arbetar frivilliga hela dagarna med att hitta, fånga och tvätta oljeskadade fåglar.

Vattnet ligger lugnt och svart med en oljig hinna över sig. I horisonten ser man ett stort stillastående fartyg. Det är Marco Polo som står på grund. Längs stranden går en grupp män i vita plastmunderingar och sanerar stranden. De vita overallerna har på sina ställen blivit bruna av all olja. Deras mål för dagen är att sanera 200 meter av den sju kilometer långa kustremsan som är full av olja.

– Det var två svanar här i går, svarta av olja. De simmade i viken här utanför, säger Bengt-Arne Nilsson, rehabiliterare på organisationen Katastrofhjälp - Fåglar och Vilt i Blekinge, som är ute och letar efter oljeskadade fåglar.

Svanarna kunde dock inte fångas in då de simmade för långt ut. För att det ska vara möjligt att fånga en fågel måste den sitta på land, och vara så pass medtagen av oljan att den inte vill, eller kan, flyga.

Fawaz Alshbib gräver med spade för att få bort oljan från Östersjökusten i Blekinge. Foto: Troy Enekvist / WWF

– Ju mer olja de har på sig desto lättare är det, de är mer medtagna då. Det här är också en väldigt tjock olja. En bra sak med det är att de inte verkar får i sig något av den.

Hur många fåglar som hittills har drabbats av oljeläckaget är omöjligt att veta, men Bengt-Arne Nilsson säger att det rör sig om tusentals i detta läge. Men några av svårigheterna att veta säkert är att de ofta gömmer sig när de är skadade.
Som de flesta andra som jobbar med katastrofen i området gör Bengt-Arne Nilsson det på sin fritid.

– Jag har fått ledigt från jobbet för detta, säger han, innan han snabbt måste iväg för ett annat ärende. Han måste handla hem lite mat då hans fru har jobbat natt och han inte haft tid att vara hemma så mycket den senaste tiden.

Han släpper av mig vid en stor byggnad i hamnen. Det är här fåglarna tvättas efter att de fångats in.
Utanför håller Rosmarie Nordgren på att lasta upp stora kartonger från en bil. Det är mackor, bullar, drickor och mycket mer som hon har med sig från Hörvik-Krokås hembygdsförening, till volontärerna som arbetar här för att rädda så många fåglar som möjligt.

– Det är ett väldigt viktigt jobb de håller på med, säger hon och bär in sakerna.

Rosmarie Nordgren kommer med mat från hembygdsföreningen i Hörvik-Krokås till volontärerna som tvättar fåglar. Foto: Troy Enekvist / WWF

Inne i lokalen är det nästan lika fuktigt som utomhus. Arbetet pågår frenetiskt med att tvätta en stor svan. Fåglarna tvättas i plastbaljor som är fyllda med 41-gradigt vatten och diskmedel. Innan själva tvättningen börjar är det viktig att fåglarna har kunnat äta och vila upp sig. Innan det är dags för tvättning smörjs de in med rapsolja för att sedan matas med honungsvatten.

– Det är väldigt ansträngande för fåglarna att bli tvättade. Och de behöver all energi för att klara det, säger Pernille Kragenskjöld, som organiserar tvättningen av fåglarna i lokalen.

Volontärarbetare rengör fåglarna med rapsolja och varmt vatten som måste bytas ofta. Minsta oljefläck som blir kvar förstör fjädrarnas vattenavstötande och isolerande egenskaper, och fågeln riskerar att frysa ihjäl. Foto: Troy Enekvist / WWF

Tvätten sker för hand med fågeln i en balja. För en svan behövs det fyra som tvättar och två som diskar baljorna samtidigt som någon byter och fyller på nytt tempererat vatten. Då oljan är väldigt tjock och kletig så måste nytt vatten tillföras hela tiden. Att tvätta en svan kan ta upp mot två timmar och man kan behöva byta balja 20 gånger.

– Man kan inte gnugga med något när man tvättar, för då skulle fjädrarna förstöras. Istället måsta man stänka upp vatten på dem, säger Pernille Kragenskjöld.

När en fågel tvättas måste man vara väldigt noggrann och försiktig, och samtidigt snabb så att det inte tar för lång tid. Fåglarna klarar helt enkelt inte hur mycket som helst.

Svanen ligger helt still på bordet medan de tvättar av dess hals och vingar. Allt är väldigt lugnt och varken svanen eller de i rummet gör några högre ljud.

David Johansson och Bengt-Arne Nilsson spanar efter oljeskadade fåglar som behöver hjälp. Foto: Troy Enekvist / WWF

När själva tvättningen är klar torkas fågeln med hjälp av en kraftig dusch. Om fågeln då är ren kommer vattnet att rinna av.

– Efter det brukar fågeln vara väldigt omtöcknad. Då får den ligga i torkrummet som är 31 grader varmt och tyst, säger Pernille Kragenskjöld.

För att det ska vara säkert att fågeln verkligen är ren så måste den flyttestas innan den kan släppas. Det för att vara säker på att det inte finns någon olja kvar i fjäderdräkten.

– Vi vill också se att en svan beter sig som en svan innan vi släpper ut den, säger Bengt-Arne Nilsson, som kommit tillbaka från sin handling.

Den oljiga knölsvanen transporteras till tvättlokalen av David Johansson och Bengt-Arne Nilsson från Katastrofhjälp – Fåglar och Vilt. Foto: Troy Enekvist / WWF

Än så länge har inga fåglar släppts lösa. Och det är inte heller klart var de kommer att släppas ut, eftersom det är osäkert vad som kommer hända med oljan och hur utvecklingen kommer att se ut.

– Man vet inte hur länge det kommer pågå. Det är så mycket som spelar in – temperatur, salthalt och strömmar, säger Bengt-Arne Nilsson.

Svanen som nu ligger på bordet i tvättrummet är vit. Två timmar tidigare var den nästan helt svart och kändes som en gummianka att ta i, eftersom lagret av olja var så tjockt.

Knölsvanen som tidigare var svart av olja börjar återfå sin vita färg tack vare volontärernas insats. Foto: Troy Enekvist / WWF

– Vi trodde först att det var en fjolårsunge, alltså att den var gråaktig och inte vit. Men den blev vitare och vitare hela tiden, säger Ulrika Daugård, som är på plats som volontär.

Det är hennes första heldag med att tvätta fåglar, efter att hon utbildat sig dagen innan.

– Jag var hos mormor när jag hörde vad som hade hänt och tänkte först spontant att jag inte kunde göra någonting, säger hon och fortsätter:

– Men jag hade höstlov och inga planer, så jag packade bilen och åkte.

När hon kom fram till hamnen visste hon inte om hon kommit rätt eller inte, så hon frågade en person som visade sig vara Bengt-Arne Nilssons granne. De ringde upp honom och dagen efter fick hon utbildning och blev också inackorderad på orten.

Ulrika Daugård åkte på vinst och förlust till det oljedrabbade området och hjälper nu till med att rengöra fåglarna från oljan. Foto: Troy Enekvist / WWF

– Jag kommer bo hos lite olika personer medan jag är här, säger hon och berättar att hon verkligen uppskattar att vara här och hjälpa till.

Ulrika Daugård är djursjukvårdarutbildad och haft som dröm att kunna rädda djur.

– Det känns verkligen som jag gör nytta när jag är här, jag skulle inte vilja vara någonstans hellre än här, säger hon.

Text: Troy Enekvist, Världsnaturfonden WWF

Bakgrund: Oljekatastrofen i Blekinge

Fartyget Marco Polo gick på grund den 22 oktober i Östersjön utanför Blekinge, och har sedan dess läckt ut stora mängder olja i havet. Oljan har lagt sig som en svart matta längs kusten, vilket är katastrof för djurlivet i området.

Fåglar som får olja på sig riskerar att dö eftersom fjädrarnas vattenavstötande och isolerande egenskaper förstörs. Det kan räcka med en liten oljefläck för att en fågel långsamt ska frysa ihjäl. Fåglarna kan också förgiftas när de försöker putsa bort oljan från sin fjäderdräkt.

Tack vare stödet från WWFs Östersjöfaddrar och supportrar har WWF kunnat gå in med en kvarts miljon kronor till de organisationer som arbetar på plats med att rädda så många oljeskadade fåglar som möjligt.

Ge Östersjön en chans – Bli Östersjöfadder!

Dela gärna:

Annat aktuellt

Senast ändrad 07/11/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se