Gå till huvudinnehållet

Nyheter|03 maj, 2024

Nu sänder vi ejder live från Stora Karlsö!

Common eider (Somateria mollissima).
Common eider (Somateria mollissima).

Nu är vi igång med årets livesändningar, först ut är ejdern. Gå in på wwf.se/live och rapportera in intressanta fågelbeteenden!

Plats: https://www.wwf.se/live

Varför forskas det om ejder på Stora Karlsö?

Stora Karlsö hyser ett ovanligt stort antal häckande ejdrar och populationen är sannolikt stabil. På de flesta andra håll i Östersjön har arten minskat kraftigt och den har status som ”starkt hotad” (EN) i den svenska rödlistan. WWF är med och möjliggör denna forskning och forskar-teamet har under 2022-2023 påbörjat en studie av ejder för att undersöka om även den arten drar nytta av det predationsskydd som besöksverksamheten innebär, samt att få in grundläggande ekologiska data från en till synes välmående population.

De tittar på beteende, när de lägger ägg, om de får ut ungar och om det är någon predation som exempel. Sådan information som på sikt kan ge lärdomar och insikter som kan förbättra förutsättningar för att ta hand om dessa fantastiska fåglar och lära oss mer om detta ekosystem. Därför är vi glada för alla som är med och skickar in meddelanden här till forskarna som kan hjälpa till att identifiera intressanta aktiviteter.

Tack för att just du är med och rapporterar!

Till sändningen

Fakta 

Ejdern väger mellan 1,5 och 2,5 kg och är vår största dykand. På deras korta hals vilar ett stort huvud med en kraftig, lång och kilformad näbb. De flesta ejdrar övervintrar i de relativt grunda områdena i de danska farvattnen, särskilt runt öarna och längs Jyllands östkust. En mindre del finns i södra Östersjön, svenska västkusten och Vadehavet. Dessutom övervintrar några av norrlandskustens ejdrar längs norska Atlantkusten. 

Ejdern äter huvudsakligen musslor, framför allt blåmusslor som de hämtar från upp till 20 meters djup. De äter även kräftdjur, taggdjur och enstaka fiskar. Små ungar äter också små mollusker och insekter.  

Tidigt på våren, framför allt i april, flyttar de till sina häckningsområden. Parning sker från slutet av februari till början av maj. För att undvika fyrfota rovdjur väljer honorna sin boplats på öar. Deras bo byggs oftast med gräs och tång för att sedan rikligt fodras med kroppsdun. Honan lägger 4 till 5 ägg i april och ruvar dem i 25 till 28 dagar. Äggen kläcks samtidigt och ungarna lämnar boet efter 24 timmar och leds av deras mamma till föda. I områden med många ejdrar kan kullarna slås ihop och omfatta upp till 100 ungar. Det tar cirka 70 dagar innan ungarna kan flyga.  

De flesta ejderhanarna lämnar häckningsplatsen strax efter att honorna börjar ruva och samlas i ytterskärgårdarna. Dessa samlingar kan bli mycket stora, omkring 35 000 individer kan mötas. 

Hot 

Fram till mitten av 1990-talet ökade ejdern i population med hjälp av ökade näringshalter längs kusterna, vilket blåmusslorna gynnades av. Sedan dess har dock en betydande minskning av antalet ejdrar skett. Troligtvis beror det på flera samverkande faktorer. Fler havsörnar och minkar har lett till att fler ruvande ejderhonor jagas. Detta underskott av honor leder i sin tur till att färre ejdrar föds. En försämrad kvalitet av blåmusslor har också förts fram som en hypotes till artens tillbakagång. Även storskaliga förändringar i de marina ekosystemen samt i övervintrings- och häckningsområden kan tänkas påverka arten negativt. Under 2000-talet har observationer visat mycket få ejderungar i flera områden. I vissa områden i Stockholms skärgård finns en dödlighet på över 90 procent dagarna närmast efter kläckning.  

Åtgärder 

Genom ett omfattande samarbete mellan olika forskare finns det möjlighet att öka förståelsen om ejdern i Östersjön. Främst om samspelet mellan klimat, växtplankton, filtrerande musslor och musselätande fåglar. Det är också viktigt att undersöka hur sjukdomar, tiaminbrist och gifter påverkar fåglarnas överlevnad och reproduktion. När ejdrarna är samlade under vinterhalvåret finns möjlighet att göra en inventering på den totala mängden av fåglarna. Långsiktiga studier om häckningsbeståndet är också viktiga för att förstå orsakerna till det minskande antalet. Initiativ som att begränsa jakten på ejderhanar och skyddet av viktiga musselområden finns redan på plats och är betydelsefulla åtgärder för att gynna ejdrarna.  
 
Till sändningen 
 

Källa: https://artfakta.se/taxa/102935/information 

Dela gärna:

Annat aktuellt

Senast ändrad 08/05/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se