Kenya har invigt världens största fristad för noshörningar i nationalparken Tsavo West. Reservat, likt det i Tsavo West, är tack vare avancerade övervakningssystem och stora levnadsytor, en bidragande faktor till att antalet spetsnoshörningarna i Kenya nu har ökat.
Projektet att utöka bevakningen och levnadsmiljön för noshörningarna i Tsavo West, är ett samarbete mellan bland annat WWF Kenya, Kenya Wildlife Service (KWS) och Kenya Rhino Range Expansion.
Under invigningen beskriver Kenyas president William Ruto utvecklingen av bevarandearbetet:
– Från en blygsam start med tre noshörningar på en tre kvadratmeter stor jordlott för 40 år sedan, har Tsavo West Rhino Sanctuary växt till en nationell och global skatt. Expansionen till 3 200 kvadratkilometer, världens största, ger Tsavo positionen som ett säkert hem för fler än 200 noshörningar och är en stor drivkraft för turism och ekonomiska möjligheter.
En anledning till att spetsnoshörningen ökar i Kenya är arbetet med att införa sofistikerade övervakningssystem, som det i Tsavo West. Systemet är Kenyas största för övervakning av noshörningar och består bland annat av AI-styrda termiska kameror, utplacerade i områden särskilt utsatta för tjuvjakt. Kamerornas syfte är att sända en signal till parkarbetare så fort en människa, ett fordon, eller djur rör sig i området.
En annan viktig teknik är användningen av LoRaWan (Long Range Wide Area Network) och VHF-sändare (Very High Frequency). LoRaWan är ett typ av bevakningssystem som är särskilt bra för stora ytor, med dålig täckning. LoRaWan-sändaren fästs på djuret som ska övervakas och använder sig ofta av till exempel GPS, Bluetooth eller WiFi och ger direkta data över var noshörningarna befinner sig. VHF är en radiosändare som även den fästs på noshörningen för att kunna övervaka förflyttningar.
Övervakningen har gett mycket goda resultat. Endast två noshörningar sköts illegalt i landet år 2024, jämfört med fyra året innan. Även den afrikanska elefanten har ökat i antal från 36 280 (2021) till 41 952 (2025).
I The Kenya Wildlife Census 2025 (landets senaste rapport av utvecklingen för vilda djur och ekosystem), beskrivs det hur den positiva trenden är resultatet av gediget arbete mot tjuvjakt, insatser för att bevara djurens livsmiljöer och gott samarbete mellan offentliga, privata och samhällsbaserade grupper.
En inblick i arbetet
Laura Perander, programansvarig på WWF Sverige, åkte i oktober förra året till Tsavo West.
Där besökte hon parkarbetarna för att se hur de jobbar med utrustningen och hur själva övervakningen går till.
– Den avancerade tekniska utrustningen som används i Tsavo West har gett parkvakterna en ny känsla av stolthet. De berättade med stor entusiasm om hur de dokumenterar noshörningarna och arbetet med de termiska kamerorna. De nya arbetsredskapen och kunskaperna ger parkarbetarna en högre status, vilket är välbehövligt i ett jobb som annars består av långa arbetspass och låga löner, säger hon.
Laura fick tillsammans med WWF Kenya följa med parkvakter från Kenya Wildlife Service på ett av deras nattpass. Under just den här natten skulle noshörningarna övervakas i samband med att de drack vatten vid ett vattenhål. Under passet såg Laura bland annat en noshörningsmamma tillsammans med sin kalv och hon fick höra flera noshörningar ”prata” och frusta.
– Det var en häftig upplevelse att få vara en del av deras nattliga rutin. Saker är på ett annat sätt på natten och jag märkte också hur kallt det blev. Jag har alltid undrat varför man ibland ser parkarbetare ha på sig vinterjackor på bilder, men nu vet jag varför.
Hon lärde sig också mer om hur arbetet går till i just det här reservatet.
– Om en noshörning inte syns till på tio dagar åker man ut och söker efter den för att säkerställa att allt är okej. Alla de 145 noshörningar som lever i Ngulia Rhino Sanctuary, den del av Tsavo West nationalpark som jag besökte, är öronmärkta och har namn. Vilken noshörning som är vilken känns igen på karakteristiska särdrag som till exempel hornets form eller utformning av hudveck.
Framtidsutsikter
Tjuvjakt är fortsatt ett stort hot mot spetsnoshörningen. En bidragande orsak är den illegala handeln med noshörningshorn. När dräktiga honor dödas leder det till att födelsetalen blir lägre och färre kalvar överlever, det påverkar både nuvarande och kommande populationer.
Förlust av livsmiljöer har gjort att noshörningspopulationer lever tätt inpå varandra i begränsade områden. Följder blir även i det här fallet låga tillväxttal, som med tiden kan avstanna helt eller börja minska. En ytterligare konsekvens är att risken för sjukdomsspridning ökar.
Många spetsnoshörningar behöver därför större ytor att leva på.
– Tsavo West är ett inspirerande exempel som visar att det går att ge noshörningar bättre förutsättningar att leva mer som de skulle ha gjort i det fria. Större levandsytor är bra för noshörningars genetiska mångfald och de behöver inte slåss om territorium i lika stor utsträckning. Parker likt Tsavo West ger nytta till kringliggande samhällen som kan få nya inkomster, till exempel genom turism, säger Laura.
Användningen av modern teknik genom övervakning visar att det är möjligt att låta noshörningarna leva på stora arealer, utan att i större utsträckning riskera deras liv.
Det inger hopp om att liknande fristäder är möjliga på andra platser i Afrika.
Fakta:
Om arten: Spetsnoshörningen finns i 12 länder i Afrika.
Består av tre underarter den sydvästliga, södra och östra spetsnoshörningen.
Det fanns tidigare en fjärde underart, västlig spetsnoshörning.
Den sågs senast vid liv år 2006 och förklarades utdöd 2011.
Den totala populationen spetsnoshörningar beräknas vara omkring 6 788 individer.
Hot: Spetsnoshörningen har varit utsatt i över 50 år, främst på grund av tjuvjakt.
Populationen gick från runt 20 000 på 70-talet till mindre än 400 individer 1987, vilket ledde till att arten då sågs som akut hotad, på gränsen till utrotad.
Spetsnoshörningens status har sedan dess skiftat och ses i nutid som kritiskt hotad, tack vare viss återhämtning.
Spetsnoshörningen i dag: Framför allt under 2020-talet har spetsnoshörningen sett en positiv vändning och ökat i antal, särskilt i Kenya.
När populationen senast mättes i slutet av 2024 i Kenya, låg antalet spetsnoshörningar på 1059 individer.
Sammantaget med antalet trubbnoshörningar, 1041 (sydliga) och 2 (nordliga) ligger antalet noshörningar idag på 2102, vilket är en sammanlagd årlig ökning med 4 procent.
Målsättningen i Kenyas ”Black Rhino Action Plan” var att nå en årlig populations ökning på 5 procent för spetsnoshörningen 2024. Målet nåddes mer än väl då populationen växte med 5,5 procent.
Nuvarande bevarandeinsatsers positiva resultat indikerar på goda förutsättningar att nå nästkommande mål på 1200 individer år 2026.
