Brunnar som sinar, fiske som tynar bort och vita sandstränder som försvinner. Under klimattoppmötet COP30 kämpar Lavenia Naivalu och WWFs Alfred Ralifo från Fiji för att uppmärksamma världsledare på hur klimatförändringarna redan påverkar små önationer som deras egen.
– Min farfar brukade fiska längs vår kustlinje i byn. Numera måste mina barn ta sig flera kilometer för att få tillräckligt med fisk till en middag för vår familj, säger Lavenia Naivalu.
Hon bor på Yasawaöarna, en del av Fiji, och åker till FNs klimattoppmöte som representant för det fijeanska urfolket och sin ö.
Ibland funderar Lavenia Naivalu över varför hennes barn ska behöva drabbas av klimatförändringar som invånarna på Fiji, som har låga växthusgasutsläpp, knappast varit med och bidragit till – men är mycket sårbara för.
– Det är mina barn som driver mig att fortsätta kämpa för att ändra utvecklingen.
I hennes familj har fiskare varit det självklara yrket för männen i många generationer. Under de senaste tio åren har klimatförändringarna blivit allt tydligare: fisken minskar i antal och i storlek, och flera arter dör ut.
– Men trots att fisket är så hotat och svårt att leva av vill mina egna söner ändå bli fiskare. Det är vårt folks passion och tradition. Det är svårt att ändra.
Beskyddare av världens största hav
Andra tydliga klimatförändringar som Lavenia Naivalu och hennes familj upplever, är att korallreven bleknar och havsnivåerna stiger.
När hon deltog på ett tidigare COP-möte inledde hon sitt tal med dessa ord:
”Vi är förvaltare, beskyddare, innovatörer och vårdare av ett av världens största hav. Vi är oerhört stolta över vår roll som förvaltare av våra öar och Stilla havet – det är ett heligt ansvar som våra förfäder anförtrodde oss.”
– Vi som representerar urfolk måste göra våra röster hörda på dessa möten, säger Lavenia Naivalu.
Arbetar för att återställa naturresurser
På COP30 i Belém i Brasilien har hon även lyft frågan om finansiering av klimatåtgärder mellan fattiga och rika länder, som hon ser som en stor utmaning.
– Vi måste få till beslut så det blir en rättvis fördelning av klimatfinansieringen mellan länderna, annars kommer det inte att gå.
Hemma på Fiji arbetar Lavenia Naivalu tillsammans med lokalbefolkning och WWF för att återställa naturresurser, och säkra livsmedelsförsörjningen, genom att starta fröbanker och andra initiativ.
Från Fiji åker även Alfred Ralifo, WWFs policyexpert för Asien och Stilla havet, till COP30 för att förklara vad klimatförändringarna leder till.
– Jag växte upp på den lilla ön Rotuma och har sett med egna ögon vad klimatförändringarna leder till här ute. Jag är biolog och kan förklara vad som händer.
Urfolk sitter på många lösningar
Alfred Ralifo har sett hur de vackra vita sandstränderna på ön där han växte upp försvunnit de senaste decennierna på grund av erosion och havsnivåhöjning.
Dessutom har våtmarkerna med färskt vatten på öarna försvunnit, och regnsäsongerna varierar mycket nuförtiden. Även under den torra perioden, som vanligtvis inträffar april till september, har det börjat regna en del. Många växter klarar inte av förändringarna i vattentillgång, och även fruktsäsongen och skördarna påverkas.
– Det blir allt tydligare att klimat- och naturfrågan hänger ihop. Det är också därför årets konferens bland annat har fokus på naturbaserade lösningar. Och här har urfolken mycket att bidra med, vi har många sådana lösningar redan, säger Alfred Ralifo.
Naturbaserade lösningar är hållbara metoder som kan hantera klimatutmaningar genom att arbeta med ekosystem, till exempel att återställa mangroveskog och korallrev, som skyddar mot stormar och erosion samtidigt som de gynnar biologisk mångfald. WWF arbetar med flera sådana projekt runt Fijiöarna.
"Måste få med industriledarna"
Vid årets klimattoppmöte menar Alfred Ralifo att fokus måste ligga på hur man implementerar stora beslut som redan är tagna, så att besluten kopplas även till lokala nivåerna och att det finns finansiering för att genomföra dem.
– Och vi måste få med industriledarna i det viktiga arbetet emot klimatförändringarna. Det är extra viktigt när så många politiker inte är intresserade av detta arbete, säger Alfred Ralifo.
Fakta: WWF Pacific
WWF Pacific omfattar tre länder: Fiji, Solomon Islands och Papua New Guinea
Sedan 1990-talet har WWF Pacific arbetat med inkluderande naturvård och naturbaserade lösningar. Målet är att kombinera ledarskap, traditionell kunskap och naturvård för att skydda den biologiska mångfalden i regionen, samtidigt som man stärker lokalsamhällenas viktiga roll som beskyddare av naturen.
Läs mer om WWF Pacific här.
