TOPP VEGOGUIDEN_kalrot

varför VEGO?

Till Vegoguiden

För att vi ska klara av att leva inom planetens gränser behöver betydligt fler människor äta betydligt mer växtbaserat. Mat som bönor, rotfrukter, spannmål och kål är drottningarna av vego. Omställningen till en kost med mer vegetabiliska inslag behöver gå fortare – vi måste få bort fler av de hinder som finns för att vi ska ändra våra kostvanor. Alla behöver inte bli vegetarianer eller veganer, men många av oss behöver få in fler vegetariska rätter på matsedeln.

Varför är det bra att äta mer vego?

Våra matval påverkar inte bara hälsan utan också vår planet – därför är det viktigt att göra kloka val av maten som hamnar på tallriken. Livsmedelssystemet globalt ger upphov till en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp och är samtidigt ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Faktum är att den huvudsakliga förlusten av livsmiljöer sker på grund av jordbrukets expansion. Samtidigt så finner vi många av lösningarna på en hållbar livsmedelskonsumtion i ett hållbart jordbruk som bygger på innovation, rättvisa förhållanden och engagerade producenter.

Vår konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige står för 70 % av matens totala klimatutsläpp. Det vegetariska köket har utvecklats enormt de senaste åren, men av de mest populära maträtterna vi äter i landet är fortfarande endast ett fåtal vegetariska, och få innehåller vegetariska protein. Det behöver förändras, då vegetariska proteinkällor är ett mer effektivt sätt att föda mänskligheten på eftersom mycket mindre markyta behövs. Det bevarar också den biologiska mångfalden i områden där värdefulla marker ofta skövlas för att odla soja som går till djurfoder. Visst finns det plats för animalier i en hållbar kost, men begreppet ”mindre men bättre kött” måste få större genomslag. En köttproduktion baserat på gräs och restprodukter som foder är vägen framåt, tillsammans med vegetabilier som också genomlysts ur ett hållbarhetsperspektiv.

Figurer_grön_bred

Vegoguiden vägleder

Med ett trafikljussystem guidar Vegoguiden till vad som är bra att välja mycket av – och vad som kan vara klokt att bara välja ibland. För det kan förstås finnas hållbarhetsutmaningar även med det växtbaserade vi lägger på tallriken. Ambitionen med Vegoguiden är att ge mer kunskap till alla som äter mat från växtriket. Syftet är inte att visa att det ”minsann är problem med det vegetariska också” utan att ge mer kunskap för att öka möjligheten att göra bra val av mat från växtriket – och gärna ge underlag för bra frågor till butiken, restaurangen eller familjen för att öka kunskapen kring en mer hållbar mat för vår planet. Vegoguiden guidar dig som konsument att hitta vad du ska äta mer (och kanske lite mindre) av. Mer och bättre vego!

Vanliga frågor om vego

Är vego bättre än kött?

För att klara att leva inom planetens gränser så behöver vi äta betydligt mer vego, och mycket mindre mängd kött än vad vi gör idag. Vår konsumtion av kött, mjölk och ägg står för 70 % av matens totala klimatutsläpp. Vegetariska proteinkällor är ett mycket mer effektivt sätt att föda befolkningen eftersom avsevärt mindre markyta behövs samt att de ger mindre klimatgasutsläpp än animalier. Det bevarar också den biologiska mångfalden i områden där värdefulla marker ofta skövlas för att odla soja som går till djurfoder.

Det är också viktigt att poängtera att allt kött inte är dåligt, exempelvis bidrar naturbetesdjuren till att hålla artrika marker öppna som är otroligt viktigt för Sveriges biologiska mångfald. Läs mer i Köttguiden. Men mängden kött måste minska, och mycket av köttet vi äter måste fasas ut. Mindre och bättre kött – tillsammans med mer och bättre vego!

Det går dock inte att jämföra allt vego med allt kött. Det är inte relevant att fundera över om det blir en miljövinst av att byta ut biffen mot avokado, eller kyckling mot ris, eftersom de har helt olika roller på tallriken och inte är utbytbara delar av en kost.

Vilket vego är bäst?

Baljväxter, spannmål, grova grönsaker som kål och rotfrukter är mycket bra val för planeten! Det toppar hållbarhetsligan eftersom de generellt inte kräver mycket mark att odla och har mycket låg klimatpåverkan. Det finns ännu fler fördelar med dessa som vi inte bedömer i Vegoguiden: de kan enkelt lagras vilket gör att det inte blir så mycket svinn. De är också fiberrika om man väljer fullkornsvarianterna av spannmålen.

KRAV och EU-ekologiskt är alltid bra att välja.

Hur mycket påverkar transporterna matens klimatpåverkan?

Många tror att transporterna av mat är det viktigaste, men generellt sett står transporter för en liten del av matens klimatpåverkan. Merparten av klimatpåverkan sker i själva produktionen. Men för produkter som redan från början har en ganska låg klimatpåverkan, som de flesta vegetabilier, står transporterna för en större del av produktens klimatpåverkan än för produkter som har en högre klimatpåverkan. Det kan också vara värt att tänka på att den transport som har störst betydelse faktiskt är konsumentens egna resor till och från butiken, så att gå eller cykla till butiken kan göra skillnad!

Samtidigt spelar givetvis transporterna av det vi äter roll. Men det är inte alldeles enkelt att veta vad som är bäst. Att något är producerat nära behöver inte alltid betyda att klimatpåverkan från transporterna är lägre, det beror på vad transporten består i. Att ofta frakta ett litet parti av någonting några få mil med en gammal bil kan ge ganska höga utsläpp i relation till långa transporter där stora partier fraktas samtidigt och drivmedlet är bättre.

Det är också mycket svårt att få tillgång till data vad gäller utsläpp från olika produkters transporter. I Vegoguiden räknas transporterna genom en övergripande schablon. Givetvis kan utsläppen skilja sig mycket åt beroende på drivmedel, kylsystem och så vidare.

Flygtransporter kan dock antas vara mycket mer belastande än andra transporter. Klimatpåverkan från flyg är betydande då transporten släpper ut oerhört mycket mer koldioxid än transporter via väg och sjöfart som är det vanligaste för våra livsmedel. I Vegoguidens bedömningar har klimatpåverkan från flyg räknats med i de fall råvarorna flygs in från de vanligaste importländerna större delen av året. I många andra fall av frukt och grönt så sker flygtransporter några veckor om året. Detta är svårt att veta eftersom ingen information ges ut till konsument. Ett tips är att fråga i din butik för att visa att du inte vill köpa flygimporterat!

Vad är bäst, komjölk eller växtbaserade drycker?

Svaret är inte helt enkelt. Mjölk från kor påverkar klimatet mer än växtbaserade drycker, men samtidigt kan mjölkkor bidra positivt till den biologiska mångfalden i vår närmiljö eftersom de betar, och kvigor och stutar håller de viktiga naturbetesmarkerna öppna. Komjölk har också ett relativt lågt klimatavtryck uttryckt per proteininnehåll. Om man väljer komjölk, är det bästa valet svensk ekologisk mjölk där inga syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel använts och/eller svensk mjölk med höga krav på djurvälfärd.

I dag finns en uppsjö av olika växtbaserade drycker som alternativ till komjölk. Klimatpåverkan är lägre för de växtbaserade än för komjölk om man jämför mängden dryck. För att se hur olika växtbaserade alternativ står sig mot varandra kan du i Vegoguiden jämföra de olika råvarorna (exempelvis havre, soja, mandlar och kokos). Eftersom alla växtbaserade drycker innehåller en stor mängd vatten så blir dock påverkan generellt låg per liter. Viktigt att veta är att det är olika mängd råvara i olika typer av produkter som är alternativ till mjölk och grädde. I vissa är det 10% råvara och i andra bara 4%. Det påverkar självfallet dryckens miljöpåverkan uttryckt i liter.

Tänk också på att transporten också påverkar miljön, och om drycken är producerad på andra sidan jorden så är det i princip vatten som fraktas hela vägen hit. Med andra ord är det bäst att välja en dryck som är producerad i Sverige, och av en råvara som har låg påverkan på miljön.

Vad är bäst – att koka bönor hemma eller köpa konserverade?

Både att koka hemma och att köpa konserverade bönor är riktigt bra val! Allra bäst är att koka hemma då klimatpåverkan från konservering och transport är omkring fyra gånger högre jämfört med att koka hemma (men klimatpåverkan är fortfarande väldigt låg). Främst beror skillnaden på att bönorna inte konserveras i Sverige utan oftast i Italien där elproduktionen ger betydligt mer utsläpp av klimatgaser än i Sverige eftersom de inte har lika mycket förnybar el. Faktum är att inte ens svenska konserverade bönor konserveras i Sverige utan åker utomlands för att konserveras. Även transporten påverkar här eftersom kokta bönor tar mycket mer plats än torkade – det går alltså inte att frakta lika många bönor åt gången när de fraktas färdigkokta. Summa summarum: om bönorna istället hade konserverats i Sverige skulle det nästan inte vara någon skillnad mellan hemmakokade och konserverade bönor.

Är inte soja och produkter baserade på soja lika dåliga för den biologiska mångfalden med tanke på att regnskogen skövlas för odling av soja?

Sojabönan, liksom andra bönor, har generellt väldigt låg klimatpåverkan och är resurssmarta. Samtidigt har bönan blivit ökänd för att orsaka stora problem i främst Sydamerika där mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor. Men det är inte en ökad sojakonsumtion bland vegetarianer som drivit på denna utveckling – snarare tvärtom. Anledningen är den ökande köttkonsumtionen i världen – djuren behöver foder och det tvingar fram nya odlingar. De senaste 50 åren har den globala produktionen av soja ökat enormt och ökningen av sojaarealen förväntas fortsätta. Det finns stora ekonomiska intressen i bra, ny odlingsmark. Det är alltså inte sojabönan i sig som är problemet, utan den höga konsumtionen av kött och andra animalier i världen.

Sojabönor odlas inte bara i Sydamerika utan också i USA, Europa, Kanada och Kina. I vissa delar av USA bidrar sojaodling till uppodling av artrika gräsmarker, vilket påverkar den biologiska mångfalden. I Europa, Kanada och Kina odlas sojabönor oftast på gammal jordbruksmark. Sojabönor från dessa områden används ofta till livsmedel som människan äter direkt som tofu, tempeh och sojakött.

Det viktigaste du kan göra för att inte stötta ohållbar sojaproduktion är att undvika kött som har fötts upp på sojabönor från plantage som tidigare var värdefull och artrik mark. Kolla i WWF Köttguiden för mer vägledning.

Vad är bäst – ekologiskt eller svenskt?

Båda är bra val! KRAV och EU-ekologiskt visar att inget konstgödsel eller syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel har använts i odlingen och i ekologisk odling är den biologiska mångfalden större. Svenska vegetabilier har fördelen att de ofta har lägre klimatpåverkan än många importerade råvaror och dessutom har Sverige en striktare lagstiftning kring kemiska bekämpningsmedel än de flesta andra länder. Bäst är om du kan välja att köpa svenskt KRAV-odlat eller EU-ekologiskt. Då får du vinsten av en bättre produktion för såväl klimatet som den biologiska mångfalden.

Är svenskt generellt bättre än importerat?

Man kan inte automatiskt säga att svenskt producerat är hållbart, det beror på hur produkten produceras. Det finns fortfarande utmaningar med till exempel bekämpningsmedel i svenska vattendrag, förlust av arter i odlingslandskapet. Det sagt så har svenska produkter ofta, men inte alltid, lägre klimatpåverkan än många importerade och dessutom har Sverige striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder. Det är inte alltid svenska produkter får en bättre färgbedömning i Vegoguiden och det handlar ofta om hur gränsvärdena för kriterierna är satta, men i text kan man finna denna information, liksom i SLUs underlagsrapport.

Är frysta bär, frukter och grönsaker bättre än färska?

Frysta grönsaker och bär är ett utmärkt sätt att tillgodogöra sig sommarens näringsämnen på under vinter och vår. I Vegoguiden bedömer vi inte frysta produkter för sig, men i en hållbar kost finns det många exempel där frysta produkter står sig väl och kan ersätta grödor som påverkar mer. Gröna ärtor istället för avokado i guacamole, frysta blåbär i frukostyoghurten eller ett par broccolibuketter till middagen är några.

Produkter som vanligen fraktas med flyg som färska gör det för att de är känsliga och snabbt blir dåliga. För dessa är därför fryst ett bättre alternativ. En annan positiv aspekt med fryst mat är att hållbarheten är lång vilket kan minska det matsvinn som oftare blir av färska grödor. Livsmedelsbutiker byter nu ut köldmedia i kylar och frysar vilket minskar klimatpåverkan av fryst mat.

Vilka tomater är bäst att välja?

Bäst är svenska och ekologiska tomater! Både ekologiska tomater och svenska tomater (ekologiska och icke-ekologiska) får grönt ljus i Vegoguiden. Tomater från Spanien och tomater från Nederländerna, som tillsammans med svenska är de mest förekommande i livsmedelsbutikerna, får gult ljus i Vegoguiden. Många livscykelanalyser av klimatpåverkan från tomatodling visar ett relativt högt avtryck vad gäller holländska tomater, det beror på att odlingen ofta sker i uppvärmda växthusen och att elmixen i Nederländerna till stor del baseras på fossil energi. Svenska och spanska tomater har istället ungefär samma klimatavtryck eftersom de i Spanien odlas på friland och i Sverige odlas i växthus som värms upp genom i huvudsak förnybar energi. Odlingen i Spanien kan dock ha högre påverkan på vattenresurserna.

fundering-vad-ska-jag-äta-shutterstock

Vad ska jag äta?

Vilka märkningar och certifieringar ska jag titta efter? Här finner du fler råd för vardagen som gör det lätt att välja planetsmart i mataffären.

Läs här

Köttguiden

Välj rätt med Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött.

Läs här

Medium_WW211689_fiskguiden_abborre_blå

Välj rätt med Fiskguiden

Bidra till ett mer hållbart fiske och vattenbruk (fiskodling) genom att göra medvetna val när du köper fisk och skaldjur.

Läs här

Kontakt

Mejla gärna dina frågor och funderingar om Vegoguiden till oss på mat@wwf.se.

Dela gärna:

Senast ändrad 01/10/20

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se