Regeringens skogsutredning är nu ute på remiss. Högst på agendan i utredningen har varit avreglering och att öka produktionen. Men många av förslagen riskerar att kraftigt underminera miljön i våra skogar och trädens motståndskraft. Vi vill varken ha ett ryskt roulettespel med naturen, det svenska skogsbruket eller landsbygden!
Läs debattartikeln i Dalademokraten 2025-10-11 här.
I februari 2024 fick Göran Örlander uppdraget som enmansutredare för regeringens direktiv - En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs.
Nu skulle förslag utformas om hur skogsbruket ska kunna leverera ökad tillväxt och skoglig biomassa till industrin. Att detta skulle innebära ökade målkonflikter i skogen bortsåg man ifrån – nej, här skulle man ha mer av allt!
I utredningen ligger fokus på att öka utbudet av skogsbiomassa, som ger lägre kostnader för skogsindustrin men inte nödvändigtvis gynnar skogsägaren.
Detta kamikaze-uppdrag avskräckte dock inte Örlander, professor emeritus i skogsskötsel. Fokus låg ju på ökad biomassaproduktion. Inspel avseende ekologi, miljö, kulturvärden, andra näringar och sociala frågor fick lösas bland annat med hjälp av en referensgrupp med experter från myndigheter och organisationer.
Men en sak var tydlig – utredaren var allsmäktig och särskilda yttranden i slutbetänkandet skulle inte tillåtas.
Slutresultatet är nu på remiss. Föga förvånande ligger förslagen nära det företrädare för skogsindustrin vill se, vilket också rimmar med regeringens tillsatta råd med enbart representanter från skogsnäringen. Ett råd som har landsbygdsministerns öra.
Förslagen innebär bland annat en försämring av samråds- och tillsynssystemet, vilket ökar risken för att värdefulla skogar med höga naturvärden avverkas.
Detta samtidigt som avverkningen av skyddsvärd skog har fyrfaldigats, till uppskattningsvis 27 000 hektar, enligt en myndighetsrapport till regeringen från i mars i år.
Regler och rådgivning ska utvecklas för att gynna en ökad skogsproduktion där bland annat gödsling och plantering av främmande trädslag ska underlättas och helst öka.
Vidare ska skogsbilvägar kunna byggas utan tillstånd. Detta trots de miljörisker som finns med dessa åtgärder.
Vem vill bo och leva i landskap som domineras av skogsplantager och biologiska öknar?
Utredaren lyfter att det är viktigt med objektiv kunskap, men ofta ligger utredarens personliga tyckanden till grund för många förslag.
Det är också djupt nedslående hur frånvarande EU:s skogsstrategi är i skogsutredningen. I den strategin är landsbygdsfrågorna centrala.
Men i utredningen ligger fokus på att öka utbudet av skogsbiomassa, som ger lägre kostnader för skogsindustrin men inte nödvändigtvis gynnar skogsägaren.
Här saknas en konsekvensanalys om vad detta innebär för privata enskilda skogsägare och en levande svensk landsbygd.
I likhet med regeringen är det tydligt att utredaren inte ser någon konflikt mellan ett mer intensivt skogsbruk, miljön och behov av klimatanpassning.
Skogen ses som en evighetsmaskin och om man bara skruvar på rätt rattar kan den fortsätta att ge mer och mer av allt!
Men det är precis det synsättet som har försatt oss i dagens klimat- och biologisk mångfalds-kris.
Och vem vill bo och leva i landskap som domineras av skogsplantager och biologiska öknar?
Det är dags att allmänheten och ansvarsfulla skogsägare vaknar, och kräver att beslutsfattare lär sig vara ödmjuka inför naturen och beakta vad som gör det attraktivt att leva i hela landet.
Vi ska självklart bruka skogen, men det krävs kunskap om ekologi och skogsägares drivkrafter. Men framför allt krävs det respekt för skogens arter och alla dess ekosystemtjänster!
Peter Roberntz, skogsexpert WWF
