Vi har nu lämnat 2024, året då EU lagstiftade om att skydda och återskapa natur i Europa. Det år som, globalt sett, var det varmaste som någonsin uppmätts. Under 2025 står mycket på spel eftersom flera länder minskar, eller planerar att minska, sina ambitioner för att rädda världen från katastrofer.
Läs krönikan i Dalademokraten från den 28 januari 2025 här.
När vi sammanfattar förra året är det EU:s restaureringslag som var den största segern för naturen. Trots att Sverige röstade emot lagen, stöttade en majoritet av EU-länderna den. Lagen öppnar för skydd och återställande av Europas natur. Det var en viktig vinst, inte bara för den biologiska mångfalden, utan även för möjligheterna att hantera klimatförändringarna.
Under förra hösten presenterade WWF och Naturskyddsföreningen ett konkret förslag om ett naturpolitiskt ramverk, vilket gav positiva reaktioner från bland andra näringslivsaktörer. Vi menar att det krävs en samlad och kraftfull naturpolitik. Ramverket består av ett naturpolitiskt mål, en naturlag och ett naturpolitiskt råd. Sverige har ju redan ett klimatpolitiskt ramverk med en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Under våren kommer vi att föra dialog om förslaget med våra politiker. Detta kan bli den vitamininjektion som behövs för vår svenska natur!
Det viktiga FN-mötet i Colombia i oktober förra året om genomförandet av en global plan för biologisk mångfald avbröts på övertid innan man var klara och det återupptas i Rom i slutet av februari. Sverige fick bakläxa för att inte ha levererat en nationell handlingsplan för biologisk mångfald till oktobermötet. Det skulle egentligen redan gjorts i fjol, men vi förutsätter att det görs i år.
Under det senaste året har dessvärre klimatutsläppen i Sverige börjat öka. Sverige kommer inte att uppfylla sina nationella klimatmål till 2030 och av allt att döma inte heller sitt EU-åtagande. Klimat- och miljöarbetet i Sverige har nedprioriterats och underfinansierats det senaste året. Det leder bland annat till att värdefull skog avverkas som egentligen skulle behövt skydd. Detsamma gäller våra vatten och havsmiljöer, som också har nedprioriterats.
Regeringen presenterade en havsproposition förra året där vissa åtgärder kan gagna Östersjön och dess miljö. Strömmingen har de senaste åren minskat kraftigt och det krävs effektiva åtgärder för att den ska kunna återhämta sig. När trålgränsen flyttas ut är det viktigt att ta bort alla tidigare undantag, så kallade inflyttningsområden. Trålgränsen ska inte ha några undantag om vi vill rädda strömmingen. Åtgärden riskerar annars att inte få någon effekt.
Att EU: s avskogningslag skjutits ett år på framtiden är mycket beklagligt. Global avskogning är en av de största drivkrafterna bakom klimat- och naturkrisen och EU:s konsumtion en starkt bidragande orsak. Det är olyckligt att EU ger grönt ljus till avskogning i ytterligare ett år, men bra att lagen inte urvattnades.
Nu när 2025 inletts så förutsätter vi att EU skärper sina nuvarande klimatambitioner och åtagande till FN inför klimattoppmötet i november. Sverige får inte vara en bromskloss i EU-arbetet, utan måste se till att minska klimatutsläppen. Det behövs också en ambitiös implementering av naturrestaureringslagen i Sverige i år. Det är viktigt att regeringen ändrar inställning till skydd av natur och restaurering och vi vill att regeringen tar fram en ambitiös och kunskapsgrundad plan för hur svensk natur ska återställas.
För när klimatförändringarna stoppas och naturen skyddas, då är vi alla vinnare.
Gustaf Lind
Generalsekreterare Världsnaturfonden WWF