Skriv_på-_för_regnskogen_900x480

Året som gått

Årsöversikt 2020

Ordföranden och general­sekreteraren har ordet

2020 – året som blev som inget annat.  Året då världen samlades i pandemins tecken. Läs om det gångna året från WWFs tf generalsekreterare, Peter Westman, och styrelsens ordförande, Axel Wenblad. 

Axel Wenblad

Ett år som inget annat

Som för andra organisationer och företag har 2020 för WWF varit ett år som inte kan liknas vid något annat. Tidigt på året slog pandemin till med allt vad det innebär. WWF Sverige rekommenderade redan i mars medarbetare att arbeta hemifrån, vilket vi fortsatt gör när detta skrivs. Ledningen införde tidigt en ”coronagrupp” för att på ett effektivt sätt stötta våra medarbetare och chefer i processen att arbeta och leda på distans, bland annat med att erbjuda ergonomistöd och att omvandla fysiska sammankomster, inklusive de sociala, till digitala möten. Planerade resor har ställts in.

Vi införde tidigt extra kontroll på ekonomin med tätare rapportering för att upptäcka behov att ställa om eventuella planer. Glädjande nog levererar vi på helåret ett resultat med intäkter på samma nivå som den ursprungliga budgeten, som fastlades innan corona och Covid-19 var ett känt fenomen. Det är fantastiskt att kunna upprätthålla intäkterna i dessa svåra omständigheter. Branschorganisationen Giva Sverige rapporterar också att allmänhetens givmildhet varit fortsatt stor under pandemiåret, medan företagens gåvor ser ut att minska av förklarliga skäl.

Viktigt arbete i Sverige

Under 2020 mottog WWF – utöver det så kallade basstödet – 27,8 miljoner kronor för PostkodLotteriets så kallade Drömprojekt. Med projektet Återskapa Östersjöns Livskraft blev därmed WWF den största mottagaren av Drömprojektspengar detta år. Det är med glädje som vi tillsammans med samarbetspartners nu tar oss an uppdraget att väcka liv i Östersjön genom att restaurera de mest produktiva miljöerna i Höga Kusten, Stockholms skärgård och Kristianstad Vattenrike/Åhusbukten, som utgör lekplatser och barnkammare för många av havets arter.

WWFs förslag om att göra Stockholms skärgård med sina 30 000 öar till världsarv har modifierats efter dialog med intressenter i skärgården då starkt lokalt stöd saknades. Istället går arbetet vidare med att bilda ett biosfärområde i ett mindre område i Stockholms skärgård.

WWF har arbetat intensivt under året med att få Sveriges regering och riksdag att driva på EU att anta skarpare klimatmål till Parisavtalet. Även om WWF hade velat se ett ännu mer ambitiöst mål lyftes ändå Sveriges position.

WWF satsar fortsatt på partnerskap

Vi är också glada över att flera nya företagspartnerskap tecknades under 2020 och att befintliga förnyades. Med IKEA har vi nu till exempel startat fas 7 i ett företagssamarbete som pågått sedan 2002 och med H&M fortsätter vi nu i en ny femårig fas. Dessa partnerskap är viktiga för att inte bara ställa om enskilda företag. Genom de stora företagens marknadsledande ställning påverkas hela leverantörskedjor och branscher.

Utveckling av arbetet med urbefolkningar

I slutet av november publicerade WWF International den granskning som WWF beställt av en oberoende expertpanel ledd av FNs fd högkommissarie Navi Pillay. Anledningen till granskningen var anklagelser om att statligt anställda parkvakter begått övergrepp mot befolkning i nationalparker där WWF har projekt och att WWF inte agerat tillräckligt när uppgifterna kom till organisationens kännedom.

Rapporten visar att det bland annat behövs ett tydligare ramverk för sociala rättigheter, men att ingen av WWFs personal omfattats av anklagelser om övergrepp. Organisationen har redan påbörjat ett antal åtgärder och har slagit fast en plan för hur rapportens rekommendationer ska genomföras.

Naturvårdsutmaningar i världen

Pandemin har självklart orsakat utmaningar under året för naturvården och de områden WWF stöttar runt om i världen. Till exempel har skyddade områden i Afrika och Asien drabbats av nedstängningar som i sin tur lett till ökad tjuvjakt och att människor måste söka sin utkomst i naturen, vilket ökar pressen på ekosystemen. Gorillan Rafiki blev känd i media när han genomborrades av ett spjut, när tjuvjägare jagade annat vilt i parken Virunga. På den kongolesiska sidan av Virunga har ett tiotal naturvårdare mist livet under året efter väpnade attacker under sitt arbete med att skydda den biologiska mångfalden i detta fantastiska område.

Internationellt samarbete ger resultat

I slutet av året kunde vi glädjas åt att kampanjen Together4Forests, där över 100 miljöorganisationer i Europa deltog, samlade in nära 1,2 miljoner namn för att stoppa produkter kopplade till avskogning att komma in i EU. Sverige placerade sig på tredje plats i namn per capita och WWF Sveriges insatser stod för en betydande del av dessa. Namnen överlämnades till EU-kommissionen och är ett viktigt stöd inför ett nytt lagförslag som ska tas fram under 2021. Antalet namnunderskrifter utgör det största miljörelaterade samrådet någonsin i EUs historia.

Slutligen kan vi konstatera att WWF klarat detta prövande år, på ett sätt som gör oss stolta över våra medarbetare och tacksamma över samarbetspartners och supportrar som i dessa tuffa tider fortsatt sitt viktiga stöd för oss som organisation. Tack!

 

Peter Westman
Tf generalsekreterare

Axel Wenblad
Styrelsens ordförande

Årsöversikt 2020

Därför finns vi

WWFs vision är en framtid där människor lever i harmoni med naturen. För att uppnå visionen vill vi bevara världens biologiska mångfald, verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt och minska föroreningar och ohållbar konsumtion.

För att få bättre genomslag har hela WWF-nätverket fokuserat sitt arbete kring sex globala målområden: arter, hav, klimat och energi, mat, skog och vatten samt tre tvärgående drivkrafter governance (samhällsstyrning), marknad och finans.

Här nedan visas den samlade strategi som utarbetats under 2020 och som avser perioden 2021-2025.

WWF Sveriges samlade strategi 2021-2025

Drivkrafter

En hand på palmnötter som ska bli palmolja, Kongo

Marknad

Sverige har ett starkt näringsliv med många företag som verkar på den globala marknaden och har höga ambitioner kring hållbarhet. Att företag ska vara en positiv och drivande kraft i kampen för en levande planet är självklart för WWF. WWF Sverige fokuserar på bilaterala företagssamarbeten, företagsnätverk och företagspåverkan, för att bidra till våra tematiska målområden.

Tillsammans kan vi lösa komplexa frågor och bidra till förändring, både i Sverige och globalt. Vi arbetar med företag som har stor påverkan på WWFs mål, är villiga att ställa om och har möjlighet och viljan att påverka andra – konsumenter, andra företag och beslutsfattare.

Finansiella grafer

Finans

Syftet med vårt arbete med den finansiella sektorn är att skapa en omställning som bidrar till att vi på WWF når våra övergripande mål. I dag är den finansiella sektorn en del av ett system som driver på en negativ utveckling i naturen. Detta vill vi ändra på så att drivkraften istället blir positiv.

Vi bearbetar styrelser och ledningsgrupper inom finanssektorn, vi initierar eller medverkar i nätverk och koalitioner med fokus på svenska finansiella nyckelaktörer och vi bygger strategiska partnerskap med proaktiva, svenska finansaktörer som har stor påverkan på WWFs mål.

Stärkt civilsamhälle i västra Balkan

Governance

Governance handlar om hur offentliga och privata beslut fattas och hur makt och ansvar utövas. God governance är en grundsten för en hållbar utveckling där naturens värde och alla människors lika rättigheter respekteras.

Perioden till 2030 är FNs ”Decennium för handling” då de Globala målen för hållbar utveckling ska nås. Samtidigt ser vi att växande ekonomiska klyftor, brist på jämställdhet och krympande demokratiskt utrymme för civilsamhället försvårar genomförandet. Dessa globala trender verkar ha förstärkts av Covid-19-pandemin, samtidigt som återhämtningsarbetet skapar fönster för systemförändring.

Globala målområden med cases

Arter

Globala mål 15 och 16I Sverige sker en betydande insamling från privata givare till förmån för artarbetet, vilket är av stort värde för organisationen i dess helhet. Det finansiella stödet går primärt till skydd av cirka tio prioriterade arter (bergsgorilla, elefant, havssköldpadda, isbjörn, noshörning, orangutang,  panda, tiger, val). Att inkludera lokalsamhällen, ursprungsbefolkning och lokala aktörer i arbetet med naturvård är avgörande för att lyckas. Vi driver frågor om lokalt deltagande i förvaltning av arter och deras livsmiljöer genom modeller för samförvaltning och insatser för att minska konflikter mellan djur och människor samt stödja initiativ för minskad tjuvjakt.

Av WWFs naturvårdsbudget 2020 fördelades cirka 23 procent till det globala målområdet arter, som är en av grundstenarna i vårt arbete.

case: SNAROR – DEN TYSTA DÖDEN

 

Klimat och energi

Mål 13 – Bekämpa klimatförändringarnaHotet från klimatkrisen växer ständigt och hotar hela vår planet – idag är vi på väg mot tre graders uppvärmning, alltför långt ifrån Parisavtalets målsättning med sikte på 1,5 grad. WWF ser näringslivet som en del av problemet, men också en del av lösningen på klimatkrisen. I Sverige har WWF under lång tid jobbat för att ställa om företag, bland annat genom få företag att anta vetenskapligt baserade klimatmål, genom bilaterala partnerskap och att få bolag att tillsammans med WWF driva klimatfrågor i näringslivet och mot politiker. Initiativ som Climate Savers och Climate Solvers har också samlat bolag i framkant att anta skarpa mål, driva innovationer och dela lösningar och erfarenheter med andra bolag. Därtill kommer samarbeten med andra aktörer som verkar för samma mål, till exempel organisationer som Fossilfritt Sverige och Exponential Roadmap Initiative.

År 2020 allokerades 17 procent av naturvårdsbudgeten till målområdet Klimat och energi.

case: KLIMATARBETE GENOM PARTNERSKAP

Mat

Systemen för matproduktion påverkar flera av WWFs andra målområden som skog, klimat och energi samt hav och vatten. Matens viktiga roll i klimatfrågan och för förlusten av biologisk mångfald har ökat betydelsen av WWFs arbete inom området.

För att minska trycket på ekosystemen fokuserar WWFs arbete på att öka jordbrukets hållbarhet samt att lyfta matproduktionssystemets påverkan och göra den synlig – för att motivera livsmedelsbranschen och allmänheten att göra mer hållbara val av mat. Området mat fick ca 4 % av naturvårdsbudgeten 2020.

För att synliggöra hur en hållbar måltid ser ut i praktiken har WWF utvecklat konceptet One Planet Plate – måltider för en levande planet. Konceptet har funnits sedan 2018, och har definierat en klimatbudget för måltider, med regler för att gynna den biologiska mångfalden. One Planet Plate är nu välkänt bland måltidsaktörer, främst i den offentliga sektorn. Konceptets klimatbudget har blivit något av en norm i måltidssverige, och används bl.a. i kommuners och företags målsättningar för mat. Under 2020 gjordes en fortsatt satsning på att ta fram färdigräknade recept och menyer. Bl.a. ihop med LRF där tre regionala menyer på enbart svenska råvaror togs fram.

Under 2020 lanserade även WWF sin tredje konsumentguide: Vegoguiden. Vegoguiden är en guide för konsumenter och matlagare som vill göra bättre val av vegetabilierna som läggs på tallriken. Guiden bedömer inte enbart vegoprotein och grönsaker utan hjälper dig även med bra val av frukt, bär, nötter och spannmål. Med ett trafikljussystem guidas du som konsument till vad som är bra att välja mycket av – och vad som kan vara klokt att bara välja ibland.

Case: WWFS KONSUMENTPÅVERKAN

Sötvatten

Mål 6 – Rent vatten och sanitetBristande förvaltning och överutnyttjande, inte minst genom jordbruk och vattenkraft, är de största hoten mot vattenekosystemen. WWF fördelade cirka 8 procent av naturvårdsbudgeten till sötvattensarbete 2020, framför allt genom företagsanknutna samarbeten.

Näringslivet spelar en viktig roll i att uppnå en hållbar vattenförvaltning. WWFs vattenriskfilter, som hjälper företag och investerare att analysera risker kopplade till vatten, har under året uppdaterats med klimatscenarier. Därmed kan företag rusta sig för framtida vattenrisker bättre. Läs mer om hur WWF jobbar med vattenriskfilter ihop med företag.

Case: Vattenriskfilter

 

Hav

Mål 14 – Hav och marina resurserWWF Sverige har en stark roll i utvecklingen av så kallad integrerad havsförvaltning inom WWF-nätverket. Det innebär att ta ett helhetsgrepp för att hantera havens komplexa utmaningar som annars splittras på olika administrativa funktioner, länder eller sektorer. Ett led i detta innebär en bra havsplanering som stärker skyddet av den biologiska mångfalden. Av naturvårdsbudgeten fördelades 2020 cirka 14 procent till det globala målområdet hav.

Case: ekosystembaserad havsförvaltning

Skog

Mer än 90 procent av de landlevande arterna återfinns i skogar. Skogarna upprätthåller även många viktiga ekosystemtjänster samt ger nyttigheter som virke och mat och har stor betydelse för klimatet. Hälften av världens skogar har redan försvunnit och kvarvarande skogslandskap har ofta haft en stor förlust av biologisk mångfald. Några exempel på viktiga drivkrafter för avskogning och annan förstörelse av skog är expansion av jordbruksmark, infrastruktur, ökad efterfrågan på virke och brännved. Skogsbruk bidrar idag ofta till utarmning av kvarvarande skogar men långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk – tillsammans med bättre skydd – är ett viktigt redskap för att bevara skogens värden och hållbar utveckling.

WWFs medarbetare har upparbetad samverkan med globalt viktiga svenska företag inom skogssektorn och andra skogsaktörer. Vi driver frågan om hållbar förvaltning och utmanar svenska företag som är betydelsefulla globala marknadsaktörer att ta ledningen för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Vi är bland de största finansiärerna av WWF-nätverkets globala skogsarbete och allokerade 2020 34 procent av naturvårdsbudgeten till målområdet Skog.

WWF och IKEA har inlett ett samarbete med att skydda skog i Ryssland med hjälp av artificiell intelligens (AI). Appen kan upptäcka laglig eller illegal aktivitet i skogar med högt bevarandevärde. AI-tekniken kommer att hjälpa till att ta itu med avverkning och övervaka skogsförluster.

CASE: SMARTARE SKOGSFÖRVALTNING MED AI

Årsöversikt 2020

så här används pengarna

Grundförutsättningen för att driva ett framgångsrikt naturvårdsarbete är en kraftfull kommunikation, stabil tillväxt med säker finansiering, ett brett stöd från allmänhet och andra aktörer samt en väl fungerande organisation med engagerad och kompetent personal.

Härifrån kommer de insamlade pengarna

492 MKR

Totala intäkter
  • Allmänheten 52 %
  • Myndigheter 21 %
  • Företag 19 %
  • Externa stiftelser och organisationer 8 %
  • EU 0 %

86 023

Fördelning faddrar 2020
  • WWF Fadder 27 %
  • Tigerfadder 22 %
  • Marinfadder 14 %
  • Isbjörnsfadder 10 %
  • Djungelfadder 7 %
  • Pandafadder 6 %
  • Orangutangfadder 6 %
  • Östersjöfadder 5 %
  • Naturfadder 3 %
  • Regnskogsfadder 1 %

256 MKR

Fördelning målområden
  • Skog 34 %
  • Arter 23 %
  • Klimat och energi 17 %
  • Hav 14 %
  • Sötvatten 8 %
  • Mat 4 %

WWF Sveriges biståndsarbete

Under våren 2018 påbörjades WWFs största program någonsin – Leading the Change – vars målsättning är att stärka civilsamhällets arbete med miljö- och utvecklingsfrågor i Afrika och Sydostasien.

Programmet, som pågår till 2022, består av 17 delprogram i fler än 10 länder och omfattar närmare 450 miljoner kronor under en femårsperiod.

ETISK INSAMLING

WWF Sverige är medlem i Giva Sverige, tidigare FRII, och tillämpar därför deras etiska principer. Syftet är att öka transparensen och öppenheten inom branschen och därigenom stärka förtroendet för de organisationer som följer kvalitetskoden. WWF har ett 90-konto, vilket innebär att organisationen står under granskning av Svensk Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontroll ska minst 75 procent av de totala intäkterna användas till ändamålen. År 2019 gick 72 procent av intäkterna till ändamålen. Anledningen till att nyckeltalet inte nås är att WWF under året fick stora testamentesintäkter som kommer att användas under flera år. Av de totala intäkterna användes 12 procent till insamlings- och administrationskostnader.

Totala intäkter de senaste fem åren (tkr)

Intäkter 5 år 2020

 

 

Så här används pengarna

463 MKR

totala verksamhetskostnader
  • Naturvård 76 %
  • Information och marknadsföring 10 %
  • Insamling 9 %
  • Administrationr 4 %

356 MKR

fördelning naturvård
  • WWFs globala mål 72 %
  • Drivkrafter 16 %
  • Övergripande naturvård 12 %

256 MKR

Fördelning målområden
  • Skog 34 %
  • Arter 23 %
  • Klimat och energi 17 %
  • Hav 14 %
  • Sötvatten 8 %
  • Mat 4 %

492 mkr

Koncernens totala verksamhetsintäkter uppgick till 492,2 (510,1) mkr. Årets resultat är 39,8 (107,5) mkr. Överskotten förklaras både 2020 och 2019 av intäkter från testamenten.

463 mkr

Koncernens totala verksamhetskostnader ökade 2020 i jämförelse med 2019 och uppgick totalt till 462,8 (429,7) mkr.

402 mkr

Av koncernens totala verksamhetskostnader utgjorde ändamålskostnaderna 402,4 (370,5) mkr varav naturvårdsverksamheten stod för 356,5 (329,1) mkr och informationsverksamheten 46,0 (41,5) mkr.

310 mkr

Av de 356 mkr som gick till naturvården fördelades 310 mkr mellan WWFs globala målområden: skog, arter, hav, sötvatten, mat, klimat och energi.

Årsöversikt 2020

goda Resultat under året

WWF Sverige ingår i det globala WWF-nätverket och driver hundratals projekt världen över för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på vår planet. För att nå våra mål jobbar vi såväl på politisk nivå som ute i fält, och i tätt samarbete med lokalbefolkningar runt om i världen. Vi har nått en mängd framgångar under det gångna året. Här nedan presenteras bara några axplock.

Ledskär omlöp
SÖTVATTEN

Restaurerade våtmarker ger ökad mångfald

Under året har flera våtmarker i norra Upplands kust och skärgård färdigställts. WWFs partner i projektet är Upplandsstiftelsen, som genomfört naturvårdsåtgärderna i samarbete med berörda mark- och djurägare. Totalt har vi återskapat ca 120 hektar (motsvarar 84 fotbollsplaner) våtmark och anlagt fiskvandringsvägar till våtmarksområden.

Några nedslag: Vid Ledskär pumpas vatten in från diket som avvattnar området för att fiskar ska kunna leka där. I Fiskarfjärden har projektet fräst vass och alsly för att underlätta för betesdjuren att hålla området öppet. I naturreservatet Östra Tvärnö har den igenväxta våtmarken Träsket restaurerats genom att ett dike har grävts igen. Därmed har nivån i den tidigare sjön återställts. Snart kan gädda och abborre åter vandra upp genom den ursprungliga åfåran som legat torr i snart ett sekel. Arbetet finansieras av Postkodlotteriet genom projektet Levande Östersjön.

Våtmarker blir allt viktigare i naturen

Genom att restaurera eller återskapa våtmarker hindras översvämning på omgivande marker, näringsläckage från jordbruksmark minskar på åkermark och den biologiska mångfalden av fåglar, grodor, paddor, salamandrar och många insektsarter ökar. Vid långvarig torka kan våtmarker bidra till att bibehålla vatten i landskapet och i vissa fall användas för att vattna djuren och bevattna åkrar. Med pågående klimatförändringar och fler extremväder får våtmarker en ökad betydelse att hantera kraftiga skyfall eller torka.

Orphaned Tiger, Petchaburi, Thailand
ARTER

Fortsatt ökning av tigrar i Indien och Ryssland

WWF Sverige bidrar till finansiering och annat stöd till tigerprojekt i flera länder. Framför allt genom alla våra Tigerfaddrar. Nu kan vi glädjande rapportera en fortsatt ökning av antalet tigrar i Indien och Ryssland och att populationen kan anses vara stabil i prioriterade områden i Thailand. I Malaysia har man sett att tigrar förökar sig i områden som tidigare var fulla av snaror.

Indien: I flera av WWFs prioriterade tigerlandskap i Indien fortsätter tigrarna att öka. Bland annat i västra Indien sprider sig tigrarna från kärnområdena i Ranthambhor nationalpark till områden utanför parken. I nordöstra Indien i Manas nationalpark har antalet tigrar ökat och dessutom har två tigrar från Bhutan med sändare setts i kamerafällor på den indiska sidan, vilket visar på hur viktigt det är att behålla möjligheten till passager över landsgränser.

Ryssland: De senaste åren har amurtigrarna ökat i Ryska Fjärran Östern, men under 2020 har den afrikanska svinpesten fortsatt att sprida sig hos vildsvinen i regionen. Rapporter har kommit in om stora minskningar av vildsvinen, vilket kan ha stor negativ påverkan på tigrarna, vars föda kan bestå upp till 70 procent av vildsvin. Därför har stödutfodringen till klövvilt varit extra viktigt under året.

I början av december öppnades ett andra veterinärcenter för att öka kapaciteten för att lokalt kunna behandla sårade eller sjuka tigrar. Det nya centret i Khabarovskregionen kommer underlätta trycket på centret söderut i Primorye och tigrarna kommer inte behöva transporteras lika långa sträckor.

OUR PLANET
biologisk mångfald

Kraftig minskning av djurpopulationer, men fler har fått upp ögonen för vikten av biologisk mångfald

WWFs Living Planet Report som publiceras vartannat år tar tempen på den biologiska mångfalden och det ekologiska fotavtrycket. Ett globalt index, Living Planet Index 2020 visar läget för 20 811 populationer av 4 392 olika arter. Indexet har tagits fram av Zoological Society of London (ZSL) i samarbete med WWF. Kurvan över världens populationer av ryggradsdjur visar på en genomsnittlig minskning på hela 68 procent för de undersökta bestånden av fåglar, fiskar, däggdjur, grod- och kräldjur mellan 1970 och 2016.

Under hösten publicerades en vetenskaplig artikel som visade på brister inom metodiken som ligger bakom LPIn. Kritiken berörde främst att om man tog bort de populationer som minskar mest får man ett index som inte minskar lika drastiskt. I nuvarande form av LPI är alla populationer med så länge de uppfyller kriterierna. WWF välkomnade denna diskussion för att förbättra metodiken, vilket är helt normalt inom naturvetenskaplig forskning.

WWF har länge arbetat för att frågan om förlust av biologisk mångfald ska få samma prioritet på den politiska dagordningen som klimatförändringarna, då båda utgör akuta hot mot både djur och människor. Vi ser en oroande utveckling både när det gäller klimatet och förlusten av biologisk mångfald och det är viktigt att bägge frågorna lyfts. Dokumentären Our Planet är en väckarklocka och manar till global handling för att skydda vår planet.

Läs mer om Our Planet

Finansiella grafer
KLIMAT

Nytt klimatramverk för finansiella institutioner

I oktober lanserade SBTi Finance (Science Based Targets for Financial Institutions, en del av SBTi, Science Based Targets initiative) sitt första ramverk för att hjälpa finansiella institutioner att sätta vetenskapliga utsläppsmål. Detta viktiga ramverk inkluderar verktyg för att sätta mål och för att kommunicera dem med omvärlden. Det rymmer kriterier, metoder och verktyg för utvärdering av målen samt fallstudier.

Första klimatramverket för finansiella institutioner

Detta är första gången som finansiella institutioner har ett konkret ramverk för att sätta utsläppsmål. Nu finns inget att skylla på för att skjuta upp att sätta mål för branschen. Eftersom finansiella institutioner har ett stort inflytande över företag och organisationer i alla branscher via sina utlånings- och investeringsportföljer så är de väl positionerade att driva på utsläppsminskningarna i den verkliga ekonomin.

WWF är medgrundare av SBTi tillsammans med World Resource Institute, Carbon Disclosure Project och UN Global Compact. WWF har varit mycket aktiva, både i Sverige och internationellt, för att utveckla alla delar av ramverket: metoder, kriterier, verktyg och vägledning. WWF Sverige har också projektlett utvecklingen av SBTi Finance-verktyg för temperaturrating av företag och finansiella portföljer (https://sciencebasedtargets.org/finance-tool).

vegoguiden
MAT

WWF lanserade Vegoguiden för hållbara gröna val

För att göra det enklare för konsumenterna att göra bättre vegoval lanserade WWF under hösten Vegoguiden. Syftet är att visa vilka växtbaserade varor som har lägst påverkan på bland annat klimatet och den biologiska mångfalden. Grönt ljus får de grova grönsakerna och baljväxterna, exempelvis ärtor, rotfrukter och potatis. Vegetabilier som nötter, kokos och avokado har högre påverkan på planeten.

En av tre svenskar planerar att äta mer vego för klimatet

Enligt WWFs SIFO-undersökning Klimatbarometern 2020 planerar en av tre svenskar att äta mer vego eller har de redan börjat äta mer vegetariskt för att minska sin klimatpåverkan.

Vegoguiden ingår i projektet Vego i världsklass som WWF driver med Sveriges Olympiska kommitté (SOK). Syftet är att utmana fördomar om vegetarisk mat och träning och att utveckla det vegetariska köket till ett alternativ för fler.

Den första delen av samarbetet mellan WWF och SOK bestod i att ta fram boken Vego i världsklass. Denna blandade fakta- och kokbok har blivit omåttligt populär och har nu tryckts i hela fyra upplagor.

vattenbufflar-ngsh.jpg
NATURVÅRD

Vattenbufflar fick jobb som naturvårdare

Under våren fick vattenbufflarna Ellen och Maud jobb som naturvårdare i naturreservatet Fysingen i Stockholms län, med uppdrag att beta på land och i vatten för att gynna den biologiska mångfalden. Nu har bufflarna utökat personalstyrkan med två kalvar; Elna och Hugo. Under hösten var WWF även med och finansierade inköp av tjuren Malte. Projektet är ett samarbete mellan WWF, Naturskog och Länsstyrelsen Stockholm.

Vattenbuffeln är perfekt i våtmarker

Vattenbuffeln är fenomenal på att sköta våtmarker. Den kan dyka ner och beta rötter av vass och andra växter på botten. Eftersom den gärna betar och simmar långt ut i vattnet skapar den öppningar och vassfria miljöer där många arter kan trivas

Området Fysingen är känt för sitt rika fågelliv med över 100 häckande arter och är ett populärt utflyktsmål i regionen. Men betestrycket har länge varit för svagt och vassen har därmed brett ut sig, vilket är negativt för den biologiska mångfalden. Att sköta vassbältena maskinellt är kostsamt och komplicerat. Med de nya vattenbufflarna blir skötseln både bättre och billigare. Dessutom får besökarna något annorlunda och kul att titta på.

Årsöversikt 2020

Här har vi arbetat

Den svenska delen av WWF stödjer och arbetar med hundratals projekt. Här presenterar vi ett urval av dessa. Klicka på symbolerna för att läsa mer.

Vanliga frågor

Varför samlar WWF in pengar?

WWF har ingen moderorganisation som skänker oss pengar. Allt vi arbetar för måste därför betalas med medel som vi samlar in eller bedrivas som verksamhet i partnerskap med exempelvis företag eller från Postkodlotteriet. En del av medlen kommer från offentlig verksamhet som Sida och EU.

För WWF är det också viktigt att visa att vi är en stark organisation med stöd hos många. Det i sig gör vårt inflytande större.

Hur stor procent av mitt bidrag går till projektet eller ändamålet?

WWF har 90-konto, vilket är en garanti för att varje gåva används på rätt sätt och Världsnaturfonden WWF redovisar varje år sin totala verksamhet i Sverige till Svensk Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler ska minst 75 procent av intäkterna användas till ändamålet. År 2020 gick 81 procent av intäkterna till ändamålet. Enligt samma regler så får administration och insamlingskostnader inte överstiga 25 procent av de totala intäkterna. Endast 12 procent av WWFs intäkter 2020 gick till administration och insamling.

WWF tillhör Giva Sverige, som är insamlingsorganisationernas eget branschorgan. Giva Sverige verkar för etisk och professionell insamling.

Vad har ni för hyra?

WWF kansliet är inhyst i slottslokaler. Det är en lösning som inte är dyr. Vi blev erbjudna dessa lokaler på 80- talet då de stod tomma och vårt kontor låg långt utanför stan. Vi har här en förmånligare hyra jämfört med moderna lokaler.

Vad tjänar styrelsen?

Många ideella organisationer har styrelsearvoden. I Världsnaturfonden WWFs fall jobbar styrelsen helt ideellt och utan arvoden. Dock utgår reseersättning.

Vad har GS i lön?

Generalsekreterare Håkan Wirténs lön var vid årsskiftet 2020-21 108 000 kronor i månaden (en höjning med 4 000 kr jämfört med 2019). Det är Världsnaturfonden WWFs styrelse som beslutar om lönen som revideras årligen. Generalsekreteraren omfattas inte av lagen om anställningsskydd. Ingen övertid utgår. Tjänstepension utgår från 65 år inom ramen för ITP-planen samt årskort hos SJ som stiftelsen betalar och GS förmånsbeskattas för vid privat användning. Rikskortet förmånsbeskattas.

Dela gärna:

Senast ändrad 07/05/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se