Hjälp bina och värna den biologiska mångfalden.

Pollinatörer

Pollinerande insekter i Sverige

Pollinatörer, även kallade pollinerare, utför ett arbete som är avgörande för mångfalden av växtarter i naturen och för vår livsmedelsproduktion. Cirka en tredjedel av maten vi äter har pollinerats av humlor och bin. Pollinatörer spelar en nyckelroll i ekosystemen som är nödvändiga för våra liv och samhällen. Men vår moderna livsstil har gjort det allt svårare för våra pollinerande superhjältar att utföra sitt viktiga jobb.

Vad menas med pollinatör?

Pollinatörer är insekter eller djur som flyger från blomma till blomma på jakt efter nektar och pollen. De överför pollen från hanblomman till honblomman, vilket möjliggör befruktning och fröbildning. Detta är viktigt för växterna eftersom det ger nya frön som kan gro och skapa nya växter. Utan pollinatörer skulle många växtarter inte kunna fortplanta sig och leva vidare. Runt 90 procent av alla vilda blommande växter är helt eller delvis beroende av att djur eller insekter sköter pollineringen. Det kan till exempel vara humlor, bin, fjärilar, skalbaggar, getingar, flugor, fåglar och fladdermöss. I Sverige är det främst insekter som pollinerar. Humlor och bin är våra mest flitiga pollinatörer.

Varför dras pollinatörer till blommor?

Blommande växter lockar till sig pollinatörer på olika sätt. Ett exempel är deras lysande färger, form och dofter som kan hjälpa pollinatörer att hitta till blommorna. Ett annat exempel är blommornas nektar – en sockerlösning som attraherar besökande insekter – och pollen som är rik på protein och ger insekterna föda. Pollinering är därmed något som gynnar både växter och pollinatörer.

Vad är skillnaden mellan nektar och pollen?

Nektar är en sockerhaltig vätska som växter producerar för att göra sig av med socker i blommor eller andra delar av växterna. Nektar är energirik och en viktig källa till kolhydrater och vatten för insekter som bin, humlor, fjärilar och för fåglar. Man kan säga att nektar fungerar som flygbensin för flygande insekter och fåglar.

Vissa växtarter saknar nektar (många orkidéer) och lurar insekterna till besök med färg, form och lukter. Andra växter producerar oljor istället för nektar och attraherar speciella pollinatörer (exempelvis strandlysing och lysingbi).

Pollen är växtens hanliga sädesceller som produceras på blommans ståndare. Pollen sprids från ståndare till honliga pistiller med hjälp av vind eller av insekter och djur, som gör transporten mycket säkrare än med vind. Pollen är rikt på protein och samlas in av pollinerande bin och ges som föda till de växande larverna. Många blombesökande insektshonor äter pollen för att bygga upp sina ägg.

Läs mer om pollinering, hur det går till och varför det är viktigt
Pollineringsvänlig ängsmark

Varför är pollinatörer viktiga?

Pollinerande insekter är otroligt viktiga för den biologiska mångfalden. Utan pollinatörer skulle en mängd växter inte kunna föröka sig. Ungefär en tredjedel av maten vi äter kommer från växter som pollineras av insekter, liksom 75 procent av världens livsmedelsgrödor och mer än 80 procent av världens blomväxter.

Bin, fjärilar, skalbaggar och fladdermöss spelar stor roll för produktionen av mat och människans överlevnad. Pollineringen är oerhört viktig för matproduktionen, böndernas försörjning och den biologiska mångfalden.

Pollinatörer minskar i antal

Våra superviktiga pollinatörer minskar i antal. Av Sveriges runt 270 vilda biarter är 97 rödlistade, och där ingår ungefär en fjärdedel av våra humlor. Nästan en tredjedel av dagfjärilarna är också rödlistade. Även det totala antalet rödlistade arter i Sverige ökar oroväckande. Av de runt 21 700 arter som Artdatabanken kunde utvärdera år 2020 bedömdes nära en fjärdedel som rödlistade.

Hot mot pollinerande insekter

Under 1900-talet har en omställning mot ett mer storskaligt jord- och skogsbruk skett. Det har lett till minskade naturbetesmarker och blomrika gräsmarker.
Det krävs stora insatser på landskapsnivå och konkreta åtgärder lokalt för att vända den negativa trenden, inte minst genom ett miljöinriktat jordbruksstöd.

Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy på WWF, beskriver insatser som behövs:

– Restaurering och skötsel av ängs- och naturbetesmarker är viktigast. Flexibla miljöstöd behövs så att skötseln kan anpassas till de mest hotade arterna. Det krävs ett bra utformat och välfinansierat nationellt restaureringsstöd som just nu håller på att tas fram.

I februari 2024 röstade EU-parlamentet för en restaureringslag med krav för bland annat gräsmarker. Att återskapa natur i stor skala är helt nödvändigt för att vända trenden för biologisk mångfald.

Emelie Nilsson berättar vidare:

– EUs förslag till regelverk kan få stor betydelse för gräsmarkerna och kan gynna ett stort antal arter, inte minst dagfjärilar.

Naturbete

Läs mer om restaureringslagen

GÖR SVERIGE VILDARE!

Humlor, bin och fjärilar får allt mindre plats i vår natur. Men vi kan ge tillbaka lite utrymme till våra pollinerande superhjältar. Var med i Sveriges vildaste experiment och bidra med en del av din trädgård, balkong eller rabatt. Varje vild kvadratmeter räknas!

Jag vill vara med

Våra vanligaste pollinatörer

De vanligaste pollinatörerna i Sverige är insekter; steklar (exempelvis bin, humlor och getingar) fjärilar, flugor och skalbaggar. En tredjedel av pollinatörerna minskar i antal eller klassas som hotade, vilket innebär att de har en osäker framtid. En orsak är att de har svårt att hitta föda och boplatser, när åkrarna blir allt större och brukas mer intensivt.

Humlor och bin

Det finns cirka 280 arter av vilda bin i Sverige, och de är indelade i sex olika familjer. Bin lever på många olika sätt. En del har sina bon i hål i träd, andra i marken. En del är boparasiter (som göken hos fåglarna) och samlar inte själva in pollen till sina larver. Humlor tillhör också familjen bin, och i Sverige finns det ett 40-tal olika arter av humlor. Humlor lever tillsammans i samhällen som de övervintrande drottningarna nystartar varje vår. Alla humlearbetare och hanar dör på hösten.

Läs mer om humlor
Läs mer om bin

Apollofjäril( (Parnassius apollo) C)Yvonne Blombäck /WWF

Fjärilar

Tack vare sina vackra färger och mönster är fjärilar älskade insekter. Fjärilar är också viktiga för den biologiska mångfalden. I Sverige finns det omkring 2 700 olika fjärilsarter, varav 110 är dagfjärilar. Nästan en tredjedel av Sveriges dagfjärilsarter är idag rödlistade. En ny rapport från WWF och Artdatabanken visar att arter som apollofjäril, mnemosynefjäril och väddnätfjäril har minskat kraftigt. Många arter i olika delar av landet har redan gått förlorade. Samtidigt har vi på grund av varmare klimat fått flera nya arter fjärilar till Sverige, så som kartfjäril och sälgskimmerfjäril.
Läs mer om projektet Rädda mångfalden i Sveriges natur
Läs om WWFs projekt Roslagshagar, som främjar naturbetesmarker och som ökar antalet blommande växter längs åkerkanter.

Getingar

Även getingar besöker växternas blommor i sökandet efter nektar. De dras till söta dofter, så de söker ofta efter nektar i öppna blommor. Getingar är generellt inte lika effektiva som bin när det gäller pollinering, men de är viktiga för vissa arter såsom skogsknipprot, murgröna och flenört.
Getingar är en viktig del av ekosystemet speciellt som predatorer på skadeinsekter som bladlöss. Du kan hjälpa till att skydda getingarna och säkerställa deras överlevnad genom att, om möjligt, låta getingbon vara ifred, undvika insektsmedel och andra kemikalier som kan skada dem.

Flugor

Flugor gillar socker, därför besöker många flugor blommor där det är lätt att nå nektar. Flugor finns nästan överallt och därmed är troligen deras roll som pollinatörer större på platser där andra pollinatörer saknas. Speciellt norrut ökar flugornas pollination av växter. Hela familjen blomflugor besöker ivrigt blommor, inte minst för att äta pollen. Vissa familjer av flugor, exempelvis svävflugorna, har specialverktyg så de når nektar också i blommor som har gömd nektar. Detta specialverktyg kallas sugsnabel.

Växter för pollinatörer

Om du vill veta vilka trädgårdsblommor som är populära hos pollinerande insekter kan du under året besöka en plantskola. Gå runt bland växterna och låt de blombesökande insekterna visa vilka blommor som är populära. Eftersom olika växtarter har olika blomtider behöver du besöka plantskolan olika tider under året. Populära trädgårdsväxter från vår till höst är exempelvis krokus, pärlhyacint, vinbär, krusbär, fruktträd, kryddväxter, blågull, lammöra, röd rudbeckia, anisisop, och fjärilsbuske. Om du istället vill köpa en trädgårdsväxt för att studera hemma är nog kantnepeta det bästa valet eftersom den blommar från slutet av maj till långt in på hösten och besöks av pollinatörer dygnet runt.

Bland vilda växter är många ärtväxter populära hos pollinerande insekter. Ett exempel är häckvicker som får många besök. Andra exempel på populära växter är åkervädd, rödklint, klintvädd och ängsvädd som alla är välbesökta. Det är även pollenrika och flockblomstriga rosväxter som slån och nypon. En tjärblomsterback får under en solig junidag besök av upp mot hundra olika arter. Fjärilar gillar kungsmynta och på hösten är kärleksört populär hos humlorna.

Bland träd och buskar är det framför allt sälg och viden, lönn och lind som drar till sig pollinerande insekter.

Nattflygande blombesökande insekter behöver växter som har sina blommor öppna också eller bara på natten. I trädgården är kaprifol populär och på ängen är det nattviol och natt- och smällglim.

Gör din trädgård älskad av pollinatörer

RÄDDA NATUREN!

Igelkotten, skogsharen och björktrasten… Antalet rödlistade arter ökar. Idag är 4 746 arter i Sverige rödlistade och för nästan hälften av dem är läget så allvarligt att de klassas som hotade. Vårt arbete är viktigare än någonsin.