Debattartikeln publicerades i Dagens Industri den 12 december 2025.
Utbildning och vetenskap utgör fundamentet för ett fungerande samhälle och en stark ekonomi. Ändå ser vi i dag hur kunskap ifrågasätts både globalt och i Sverige. I en tid när klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och vattenbrist hotar vår välfärd, krävs kunskapslyft på alla nivåer i näringslivet. Framtidens konkurrenskraft avgörs av vår förmåga att förstå och hantera planetens gränser.
Trots att vi i Sverige har en lång tradition av forskning och innovation ser vi ett växande kunskapsgap i svenskt näringsliv när det gäller klimat- och naturfrågor. Alltför många företag saknar i dag förståelse för hur deras verksamheter påverkar – och påverkas av naturen.
I dag är över 55 procent av världens bruttonationalprodukt direkt beroende av naturens resurser och tjänster, enligt World Economic Forum. De flesta branscher är direkt beroende av ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening, bördig jord, skogsråvara eller fiskbestånd, och om ekosystem kollapsar blir råvaror dyrare, tillgången mer osäker och produktionskedjor störs.
Svenskt näringsliv står inför ett strategiskt vägval. Antingen väljer man att vara reaktiv, låta regleringar och kriser tvinga fram förändring. Eller så kliver man fram, investerar i kunskap och är en del av utvecklingen mot ett konkurrenskraftigt, fossilfritt och naturpositivt samhälle.
Även om EU nu kan komma att minska flera av de planerade reglerna för företagens rapportering om natur och biologisk mångfald – och färre företag kan komma att omfattas – kvarstår affärsrisken och den långsiktiga regulatoriska trenden. De som inte agerar riskerar ökade kostnader, uteblivna affärer och minskat investeringskapital. Investerare och banker kommer också på sikt ställa högre krav och tillgångar kopplade till degraderade ekosystem kan snabbt tappa i värde. Om klimatförändringarna fortsätter eskalera och naturen fortsätter att utarmas riskerar vi att passera trösklar som leder till irreversibla förändringar. Näringslivet står inte bredvid, det står mitt i riskzonen. Det gäller inte bara några branscher, utan det är en systemrisk som påverkar hela ekonomin, precis som finanskriser eller pandemier.
Men där det finns risk, finns också möjlighet. De företag som tidigt tar ledarskap i klimatomställningen och arbetet med biologisk mångfald kommer inte bara att stå bättre rustade inför framtidens krav – de kommer också att få ett försprång. Efterfrågan på fossilfria, naturpositiva lösningar växer snabbt – från kunder, investerare, arbetskraft och samhälle. Företag som utvecklar produkter och tjänster som bidrar till att återställa ekosystem, investerar i cirkulära affärsmodeller, klimatinnovationer och att skydda naturresurser öppnar nya marknader och stärker sin attraktionskraft och sina varumärken. Kapitalet kommer att flytta sig mot företag med koll.
Trots att insatserna är så stora saknar många svenska företag fortfarande den kunskap som krävs för att på allvar ta sig an klimat- och naturfrågan. De analyserar inte sina risker, sin påverkan eller sina flöden tillräckligt djupt, har ännu inte satt tillräckligt tydliga mål för klimat och biologisk mångfald och kan därmed missa chansen att både säkra materialtillgång och minimera finansiella risker. Om vi ska klara 1,5-gradersmålet, hejda naturförlusten och trygga vattentillgången måste näringslivet kliva fram som en drivande kraft för omställning. Det kräver mer än en engagerad hållbarhetschef – det krävs en ny kunskapsnivå och ett nytt sätt att tänka och agera i hela organisationen. Företagen måste börja förstå sina risker och möjligheter på djupet – och sätta ambitiösa mål som matchar allvaret i situationen.
Att höja kunskapsnivån är inte ett sidoprojekt – det är en affärskritisk investering. Det kräver:
• Styrelser och ledningar som förstår klimat- och naturrelaterade risker och kan fatta strategiska beslut i linje med vetenskapen.
• Utbildningsinsatser på alla nivåer i organisationen – från produktionsgolv till koncernledning – så att medarbetare kan agera med systemförståelse.
• Samarbete med akademin och forskningen för att integrera ny kunskap i affärsmodeller och innovation.
Konsekvenserna av att inte agera är redan tydliga. Enligt World Economic Forum är fem av de tio största globala riskerna för näringslivet direkt kopplade till klimat och natur. Ändå betraktas naturförlust och vattenstress i många svenska styrelserum fortfarande som externa frågor – snarare än affärskritiska realiteter. Vi som undertecknar denna debattartikel står bakom en ambitiös agenda för klimat och natur. Vi vill aktivt bidra till att höja kunskapen om dessa frågor genom att stå upp för vetenskapen och investera i kunskapsutveckling.
Historiskt har Sveriges styrka byggt på hög utbildningsnivå, forskningsbaserat beslutsfattande och innovationsförmåga. I en tid när naturkapitalet utgör grunden för vår välfärd är det dags att återvända till denna tradition. Klimat- och naturfrågorna är inte särintressen – de är existentiella och ekonomiska realiteter och det är hög tid för ett brett kunskapslyft.
För utan kunskap, ingen konkurrenskraft. Och utan natur, inget liv.
Elin Larsson, chef Näringsliv och finans på WWF
