Gå till huvudinnehållet
_WW1475391

WWF Live – Sillgrissla

På Stora Karlsö finns Östersjöns största koloni med sillgrisslor, med cirka 25 000 häckande par. I början av maj lägger honan sitt enda ägg på en smal klipphylla 40 meter ovanför marken. Detta ruvar de på tills de kläcks i mitten av juni. När ungarna är ungefär tre till fyra veckor gamla gör de ett dödsföraktande hopp från klippan. Nere i vattnet väntar deras pappor på att guida dem vidare.

Highlights från tidigare livesändningar

_WW1474429

Höjdpunkter från säsongen 2026

Flera Sillgrisslor sitter på en klippkant med havet i bakgrunden, under en klar blå himmel.

Höjdpunkt från säsongen 2025

Om initiativet

Projektet Havsfåglar i Östersjön har stöttats av Världsnaturfonden WWF sedan 1997 och är ett långsiktigt forskningsinitiativ med fokus på att förstå hur Östersjöns ekosystem förändras över tid. Inom projektet studeras sillgrisslan tillsammans med ytterligare fyra havsfågelarter, med målet att kartlägga hur olika mänskliga aktiviteter påverkar deras bestånd och livsvillkor.

Forskningen omfattar bland annat ringmärkning av fåglar, analys av återfynd, studier av häckningsbiologi samt uppföljning av långsiktiga populationstrender. Genom att koppla denna kunskap till förändringar i havets ekosystem får forskarna en djupare förståelse för samspelet mellan livet ovan och under ytan i Östersjön.

Sillgrisslan spelar en särskilt viktig roll i arbetet eftersom den är en så kallad indikatorart. Det innebär att förändringar i dess hälsa och beteende kan ge värdefulla signaler om tillståndet i havsmiljön i stort.

Forskningen på sillgrisslor på Stora Karlsö utvecklas kontinuerligt, där nya metoder och studier ständigt bidrar med ytterligare data och insikter om både arterna och det omgivande ekosystemet.

  • Sillgrissla på kanten av en klippa
  • _WW1474429
  • Sillgrissla (Uria aalge)
  • en ung sillgrissla ligger i en forskares hand.

Mer om projektet

Sillgrisslorna på Stora Karlsö har ringmärkts och studerats i mer än 100 år. I videon nedan får du se hur forskningen görs idag, vad den syftar till och mer om hur du kan bidra!

Tidigare resultat

Att samla in data om sillgrisslorna tar mycket tid. Varje år lägger fågelforskarna på Stora Karlsö hundratals timmar på att leta efter ägg och ungar, men förra sommaren kunde allmänheten  första gången hjälpa till! Via en kamera gick det att följa bestyren hos sju sillgrisslepar, som la sina ägg och födde upp sina ungar på klippkanten nedanför fyren på Stora Karlsö. Samtidigt kunde man alltså även skicka in intressanta observationer till forskarna. Många observationer gällde matning och bråk. Men det förekom också en del annat — observationerna visade till exempel att antalet parningar successivt gick ned under säsongen. Att sillgrisslorna ens parar sig är intressant eftersom de ju redan har sina ungar och inte lägger fler ägg under året.

— Det är inte omöjligt att det vi ser är kopplat till otrohet – kanske kommer några byta partners inför i år, spekulerar Jonas Hentati Sundberg, forskare vid SLU.

En vecka in i juli hände avgörande saker på fågelhyllan. När ungarna var tre veckor gamla var det dags för att lämna hyllan och fortsätta sitt liv ute på havet. För första gången kunde vi genom filmningen få en detaljerad bild över skådespelet när ungarna kastar sig handlöst ut för klipporna för att förenas med sina pappor nere vid vattnet. Genom medborgarobservationerna har vi de exakta tiderna för då varje unge lämnade klipphyllan.

– Livesändningarna ger oss spännande insikter om sillgrisslornas beteenden. Förra året fick vi massa ny kunskap, bland annat om vad de äter och hur de umgås, genom mer än 1300 tips från allmänheten. Eftersom turistsäsongen på Stora Karlsö är inställd 2020 hoppas vi att ännu fler vill vara med digitalt istället, säger Jonas Hentati Sundberg, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Projektet Havsfåglar i Östersjön på Stora Karlsö

Redan 1912 ringmärktes de första sillgrisslorna på Stora Karlsö och fram till idag har närmare 85000 sillgrisslor märkts på ön. En stor del av dessa har ringmärkts av forskningsprojektet Havsfåglar i Östersjön – Baltic Seabird Project, som WWF stödjer sedan starten 1997.

Miljögiftsanalyser på sillgrisslornas ägg har utförts sedan slutet av 1960-talet. Med hjälp av informationen från de här världsunika studierna har sillgrisslorna på Stora Karlsö ett stort vetenskapligt och allmänt värde för att vi ska förstå förändringar i havsmiljön. Inom projektets forskning har även visats hur sillgrisslan påverkas av ekosystemförändringar, som till exempel skarpsillens utveckling, och hur arten kan användas som en indikator.

Stora Karlsö är en mycket viktig häckningsplats för en rad havsfågelarter i Östersjön. Förutom sillgrissla och tordmule har Östersjöns silltrutar sina viktigaste häckningsplatser här. Silltruten har minskat kraftigt sedan 1960-talet och är klassad som nära hotad på den svenska rödlistan över hotade arter.

Inom projektet studeras även gråtrut och mellanskarv. Olika havsfågelarter ger olika kunskap och insikt i Östersjöns ekosystem, och projektet Havsfåglar i Östersjön studerar därför flera olika arter för få en bredare förståelse om Östersjön.

Mer om projektet kan du läsa här: http://www.balticseabird.com/

AukLab

På Stora Karlsö finns en världsunik konstruktion i form av en konstgjord häckningshylla, som ger forskarna helt nya möjligheter. Karlsö AukLab byggdes 2008, tack vare medel från WWF. AukLab är en konstgjord häckningshylla för sillgrisslor mitt i kolonin på Stora Karlsö, med plats för flera hundra par alkfåglar. Syftet med konstruktionen är att detaljstudier kan genomföras utan att fåglarna noterar att någon är där – lite som ett gömsle – fast hängande utanför klippkanten.

Med hjälp av kameraövervakning dokumenteras varje del av alkfåglarnas liv på land, från att de återkommer till klipphyllan efter vintern till att de lägger ägg, föder upp ungar och lämnar hyllan mitt i sommaren. Ytterligare mätsensorer som exempelvis termometrar och värmekameror ger ytterligare förklaringar till det vi ser hända i fåglarnas hektiska liv.

Inuti klipphyllan

  • En kvinna med en grå jacka hukar sig ner och tittar genom ett hål i väggen som släpper in solljus. På ryggen har hon en wwf-logga.

    Inuti den konstgjorda fågelstationen finns det titthål ut på klippan så man kan se fåglarna. Det går också att öppna klipphyllan bakifrån om man vill ta in en fågel och exempelvis ringmärka den inuti själva fågelstationen.

  • Närbild på en kamera som livesänder sillgrisslornas häckning. Kameran är vit och vinklad mot ett rektangulärt hål i väggen som släpper in solljus.

    I taket sitter kameror och mikrofoner som används för livesändningen.

  • Närbild på papper från sillgrisslornas ringmärkning, där det står information om olika fåglar som märkts.

    Bakom varje klipphylla kan man se vilken individ som häckar på hyllan och när den lagt sitt ägg eller fått sin unge.

  • En sillgrissla står på kanten av klipphyllan, med blått vatten i bakgrunden.

    Här sitter en sillgrissla på en gömd våg på den konstgjorda klipphyllan. Här vägs den samtidigt som en kamera fotar av ringen den har runt sitt ben. På så sätt registreras fåglarnas vikter på individnivå.

Besök fågelstationen virtuellt

Ringmärkning

För att all teknik ska kunna göra nytta är något så grundläggande som ringmärkning nödvändigt. Kan man inte veta på individnivå vilken fågel som är vilken så skulle övriga forskningen få betydligt sämre resultat. Ringmärkningen görs direkt efter att de hoppat från klipporna, när de för första gången lämnat sin förälder.

  • En forskare i mörkbrun jacka och hästsvans hukar bland klipparna, med en ung sillgrissla i händerna.

    Så snart en unge hoppat från hyllan, innan den hunnit ta sig till vattnet, fångas den in.

  • Två forskare med WWF-loggor på jackorna, en har en pannlampa som lyser och en har en WWF-keps. Det är natt och mörkt ute. Forskaren med pannlampa till vänster håller i papper och penna, medan forskaren i keps till höger håller upp en flaskformad sak och verkar väga den.

    Därefter vägs och mäts ungen, samt ett fjäderprov tas.

  • Ringmärkning av en sillgrissla. Närbild på händer som ringmärker en sillgrissla runt ena foten.

    Sist görs det viktigaste, själva ringmärkningen. Med hjälp av ringen kan sillgrisslan i framtiden identifieras.

  • Närbild av två händer som skriver siffror på ett vitt papper. På bordet syns även en tabell av olika siffror.

    Allting dokumenteras noga.

KORT OM SILLGRISSLAN

Tillstånd i världen

  • LC

Livskraftig (Least concern)

Arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.

Antal i det vilda (år 2019)

80 000

Källa: Artdatabanken

🖤

Vill du stödja?

Bli Planetfadder nu!

Bli planetfadder

  • Vetenskapligt namn

    Sillgrissla (Uria aalge)Släkte: UriaFamilj: Alcidae - alkor

  • Storlek och livslängd

    Storlek: 40-45 cm hög och med ett vingspann på 60-70 cm
    Livslängd: cirka 30 år, men rekordet är 49 år
    Könsmogen: Vid 4-5 års ålder
    Ruvningsperiod: Lägger sina ägg i maj och juni, ruvningstiden är 30 dagar, då hanen och honan hjälps åt och avlöser varandra.
    Läte: Ljudet från sillgrisslan är ett upprepat nasalt ”wha-wha-wha” som sedan blir ett mer råmande läte.
    Föda: Småfisk, i Östersjön främst skarpsill och strömming
    Antal i Östersjön: Det finns cirka 80000 sillgrisslor i Östersjön. Av dessa är cirka 50 000 vuxna fåglar som häckar, dessutom finns ytterligare omkring 20000 ungar och 10 000 ungfåglar.

  • Utbredning

    Uppehåller sig mest till havs, men för häckningen söker den sig till land vid Sveriges ostkust som runt Gotland (Karlsöarna), Västerbottenkusten, Uppland och Södermanland. På ön Bonden utanför Västerbottens kust finns den nordligaste kolonin.

Läs mer

Se våra tidigare live-sändningar

Fiskvandring

Inom initiativet ”Återskapa Östersjöns Livskraft” har vi sänt från under ytan.
Samt även från Harg som öppnats upp efter 350 år.

Fler sändningar

  • Vi sänder även fiskvandring i Harg. Se mer på denna länk
  • I maj så sänder vi sillgrisslor live från Stora Karlsö! Så se till att logga in här och följ sillgrisslornas fantastiska resa från ägg till att de hoppar från klipporna!

Senast ändrad 25/09/26

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se