Bushfire in Bowraville, NSW, Australia, November 2019

Året som gått

Årsöversikt 2019

Ordföranden och general­sekreteraren har ordet

2019 – året då världen vaknade. Året då världen brann och insikten började landa om att vi är på väg mot ett sjätte massutdöende. Se filmen där WWFs generalsekreterare, Håkan Wirtén, och styrelsens ordförande, Axel Wenblad, samtalar om det gångna året. 

Axel Wenblad, styrelsens ordförande och Håkan Wirtén, WWF Sveriges generalsekreterare

Ordföranden och generalsekreteraren har ordet (textversion)

Reflektioner fran 2019_med disclaimer.mp4

Håkan Wirtén [00:00:10] Hej, jag heter Håkan Wirtén. Jag är generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.

Axel Wenblad [00:00:17] Och jag heter Axel Wenblad och är styrelseordförande i samma organisation.

Håkan Wirtén [00:00:21] 2019 var ett mycket händelserikt år i världen med klimat kris och hoten mot biologisk mångfald som heta ämnen i samhällsdebatten. Och det här påverkar oss förstås starkt också på WWF i Sverige. Och jag och Axel ska nu försöka berättade lite grann om vad vi gjorde och vad som hände under 2019.

Axel Wenblad [00:00:42] Vi ska bland annat prata om att WWFs kärnfrågor äntligen ligger högt på agendan både internationellt och i Sverige.

Håkan Wirtén [00:00:49] Och vi kommer berätta om vår ekonomi där vi har slagit nytt rekord. Vi samlade in cirka en halv miljard kronor.

Axel Wenblad [00:00:57] WWF arbetar i svåra miljöer där det finns väldigt viktiga och ikoniska djurarter. Och de miljöerna är i länder som är korrupta. Bristande demokrati, kanske ingen demokrati alls. Och det gör att vi nu arbetat fram ett verktyg som ska hjälpa oss att kunna hantera riskerna när vi arbetar i de här länderna.

Håkan Wirtén [00:01:17] Vi kommer också att berätta om WWFs storsatsning New Deal for Nature and People som vi hoppas ska ge råg i ryggen till världens ledare att fatta kloka beslut för mänskligheten och planetens överlevnad.

Håkan Wirtén [00:01:33] Om vi börjar med läget i världen, Axel, så har det ju hänt en del saker.

Axel Wenblad [00:01:38] Ja, det händer faktiskt väldigt mycket och det som kanske är mest glädjande är att miljöengagerade ungdomsrörelser tar plats och märks och hörs. Och det är naturligtvis väldigt mycket tack vare Greta Thunberg och Fridays For Future. Sedan vill jag också säga att Greta Thunberg har faktiskt fått vårt pris för unga miljöhjältar.

Håkan Wirtén [00:02:00] Helt makalöst. När mycket går i otakt och bakåt på andra håll i politiken i världen så har ungdomar visat en slags väg mot framtiden.

Axel Wenblad [00:02:09] WWF har ju inte historiskt förknippats med ungdomar, men vi har ju faktiskt gjort stora satsningar i ett antal år nu genom ungdomsråd i olika länder. Och där har ju Världsnaturfonden i Sverige varit ledande och lite inspiratörer till flera.

Håkan Wirtén [00:02:25] Ja, det är häftigt. En annan sak som jag minns från året som gick det är ju de här rapporterna som gett oss understöd till vår Living Planet Report. Som i många år har visat på behovet av att också titta på det här med biologisk mångfald och inte bara klimatet.

Axel Wenblad [00:02:43] Och det är ju viktigt. Det pratas ju också allt mer om biologisk mångfald. Och det har ju vi som jobbat med det här längtat efter och väntat på i decennier. Och nu har plötsligt biologisk mångfald kommit upp kanske inte lika högt på agendan som klimat, men väldigt nära. Och de här två frågorna hänger ju intimt samman. Så det är helt rätt. Och då ser vi också hur stora utmaningar vi har.

Håkan Wirtén [00:03:08] Och där tycker jag också att man ser vilken uppmärksamhet som det indirekt ger… De här hemska bränderna som har dykt upp också. Det har varit i många år, men framför allt senaste året.

Axel Wenblad [00:03:20] Och det är ju naturligtvis tydliga tecken på klimatkrisen att det blir vanligare och vanligare. Och det engagerar många människor. Och vi har ju också gjort akutinsamling som jag tror fick in en miljon kronor.

Håkan Wirtén [00:03:34] Sedan har vi ju de här mötena i FN som också haft stor betydelse. Klimatmötet i Madrid som skulle ju varit i Chile egentligen. Det var väl lite fall framåt i vissa avseenden, men inte går det riktigt som man hade hoppats ändå.

Axel Wenblad [00:03:52] Nej, jag skulle nog vilja vara lite mer drastisk och säga att det var ett fiasko. Då ska vi komma ihåg att klimatmötet i Madrid handlade ju om tekniska sätt att räkna på utsläpp och så vidare. Och det här är ju lite illavarslande inför det viktiga klimatmötet som ska vara nu i Glasgow i höst. Så nu gäller det verkligen att världens regeringar skärper sig och samlar sig för att åstadkomma någonting år 2020.

Håkan Wirtén [00:04:17] Och EU i stora delar traskar på hyfsat framåt även om det finns starka motkrafter här också. Och Sverige är ju pådrivande i det arbetet i EU. Klimatlagen och nu klimathandlingsplanen kan man ju ändå hoppas en del på, tycker jag.

Axel Wenblad [00:04:36] I kölvattnet av allt detta så har vi också lyckats att ytterligare öka stödet till vår verksamhet.

Håkan Wirtén [00:04:42] Så är det ju. Vi av allt att döma slår rekord med en halv miljard i insamling 2019. Det är ju ändå fantastiskt.

Axel Wenblad [00:04:51] Och där har vi ju också testamenten av olika slag. Vi har ju ett stort skogsarv som har testamenterats till oss som naturligtvis hjälper oss att jobba med de här frågorna på ett annat sätt än om vi inte hade de pengarna.

Håkan Wirtén [00:05:03] Sedan har vi ju en av våra stora samarbetspartners och finansiärer, Sida. Där vi under många år har jobbat med civilsamhällesutveckling i utvecklingsländer runt om i världen. Och nu är vi ju dessutom på väg in i Sidas globala program.

Axel Wenblad [00:05:18] Det hoppas vi mycket på. Vi ska inte glömma heller de företagssamarbeten vi har. Vi har varit med i vissa företag under väldigt lång tid. Som har varit bra för oss, men framför allt bra för företagen. Det handlar inte om att de sponsrar oss utan att vi har ett samarbete. Så att de utvecklar sitt hållbarhetsarbete i rätt riktning och därmed också kan vara ledare inom sina branscher. Och nu har vi flera företag som jag tycker är väldigt spännande på väg in i det här samarbetet.

Håkan Wirtén [00:05:45] Utöver de stora globala företag, svenska företag, som vi har jobbat med under många år. Och det här är ju jätteviktigt. För vi vet ju att utan näringslivet så blir det ingen riktig förändring. De här transformativa förändringarna som behövs. De kan ju dra med sig hela branscher. Det är ju det som är vår idé med det här.

Håkan Wirtén [00:06:09] Och när vi får ökat stöd så kan vi också göra mer. Mer naturvårdsnytta. Det är jättekul att se de här ljusglimtarna som finns ändå. Att det går att vända en utveckling. Tigrarna ökar nu Indien. Det är tjuvskjuts färre noshörningar i Sydafrika. Och bergsgorillorna fortsätter att öka i Uganda. Och här hemma har vi också roliga saker att peka på. Vi har ju jobbat länge i Vindelälvens avrinningsområde, och där har nu bildats Vindelälven-Juhtatdahka biosfärsområde efter många års arbete. Vid sidan av de andra biosfärsområden som vi tidigare jobbat med och är mycket engagerade i.

Axel Wenblad [00:06:50] Plus att WWF var medproducenter för den fantastiska dokumentärserien Our Planet på Netflix med David Attenborough. Det är en serie som man verkligen vill rekommendera. Vi har bland annat visat den för kungen i samband med en lunch. Och vi har också visat den för företagsledare som fyllde en hel biosalong för att ta del av detta. Och det här kan man läsa mer om i vår årsredovisning.

Axel Wenblad [00:07:16] Men året har också inneburit en del motgångar som tvingat oss att stanna upp och fundera på hur vi arbetar och hur vi ska arbeta.

Håkan Wirtén [00:07:23] Ja, det är ju så. Det har ju förekommit anklagelser ute i de miljöer vi verkar att statsanställda parkvakter har begått övergrepp.

Axel Wenblad [00:07:32] På grund av detta så har vi satt igång ett omfattande arbete som vi kallar Social Safeguards som innehåller ett antal moment som vi ska jobba genom framförallt när det gäller riskbedömning. Sedan när vi går in i ett projekt eller i en verksamhet där vi vet exakt vilka risker som finns där och kan hantera dem. Riskhantering handlar inte om att inte vara på plats. Men det handlar om att veta vad vi gör när vi är på plats och göra det rätta. Det får aldrig innebära att vi tummar på de mänskliga rättigheter som ska upprätthållas.

Håkan Wirtén [00:08:05] Och det är ju viktigt för vi tar det här på största allvar. Det får ju aldrig vara så att naturvårdsinsatser leder till att folk kommer till skada eller rent av dödas.

Håkan Wirtén [00:08:19] Men om vi blickar framåt inför år 2020 som vi kallar Supermiljöåret så är det ett jättespännande år. Eller hur, Axel?

Axel Wenblad [00:08:27] Ja, det är det, för vi har ju flera processer. Bland annat ska ju Parisavtalet följas upp efter fem år. Vi har en oerhört viktig förhandling i Kina i slutet på året om den biologiska mångfalden och den konvention som finns för det. Och vi ska också följa upp de globala utvecklingsmålen. Så det är tre stora saker som ska ske samtidigt. Och de hänger ju ihop.

Håkan Wirtén [00:08:50] Det gäller att rida på den här vågen som vi har nu. Ett slags momentum från från 2019. Att biologisk mångfald har lika stor betydelse som klimatet. Ekosystemen behöver vi för vår överlevnad. Och det är vår stora satsning nu för 2020: New Deal for Nature and People. Det ska bli jättespännande att se om det kan ge avtryck hos världens ledare. För det är ju det som behövs. Världens ledare i politiken och världens ledare i näringslivet måste faktiskt fatta modiga, långsiktiga, framåtriktade beslut.

Axel Wenblad [00:09:28] Som sagt det har varit ett händelserikt år. Och WWFs arbete hade inte varit möjligt utan stödet och förtroendet från våra supportrar, samarbetspartners och finansiärer. Innerligt tack till alla er där ute som har stöttat oss och hjälpt oss i det här arbetet. Det värmer och vi hoppas att det kommer att fortsätta under lång tid framöver.

Håkan Wirtén [00:09:49] Du kan läsa vidare om våra resultat och vad vi gjort i årsredovisningen. Följ oss gärna på sociala medier. Stort tack för att du har följt med på den här lilla resumen av 2019. Och nu blickar vi framåt mot ett mycket spännande år: Supermiljöåret 2020.

Årsöversikt 2019

Därför finns vi

WWFs vision är en framtid där människor lever i harmoni med naturen. För att uppnå visionen vill vi bevara världens biologiska mångfald, verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt och minska föroreningar och ohållbar konsumtion.

För att få bättre genomslag har hela WWF-nätverket fokuserat sitt arbete kring sex globala målområden: arter, hav, klimat och energi, mat, skog och vatten samt tre tvärgående drivkrafter governance (samhällsstyrning), marknadsförändring och finansiella flöden.

Målområden och drivkrafter WWF

Drivkrafter

En hand på palmnötter som ska bli palmolja, Kongo

Marknadsförändring

WWF arbetar för att få till stånd råvaru-, produkt- och tjänstemarknader för hållbar produktion och konsumtion, eftersom en stor del av trycket på planeten beror på detta. Här arbetar WWF med och påverkar företag, finansaktörer, myndigheter och lagstiftare. Syftet är att utveckla och införa verktyg, standarder och regleringar som åstadkommer en omställning i företagen i linje med globala hållbarhetsmål.

Finansiella grafer

Finansiella flöden

Kapital möjliggör utveckling, som kan vara positiv såväl som negativ för natur och miljö. WWF arbetar för att finansiella flöden ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att förmedla kunskap och ta fram verktyg för att mäta och styra kapitalets bidrag till vetenskapligt baserade mål.

Medlemmar i byn Lakehlaaii har möte med WWF Myanmar om den lokalt förvaltade skogen. © Hkun Lat / WWF – US

Governance

Governance handlar om hur beslut fattas som påverkar människor och naturen, hur makt utövas och hur ansvar tas och kan utkrävas. WWF arbetar genom partnerskap, påverkansarbete och plattformar för lärande för att hänsyn till miljön ska integreras bättre i allt beslutsfattande. Vi vill minska ojämlika maktförhållanden i förvaltning av naturen och maktmissbruk som  till exempel korruption.

Globala målområden

Fjällräv

Arter

Globala mål 15 och 16 I Sverige sker en betydande insamling från privata givare till förmån för artarbetet, vilket är av stort värde för organisationen i dess helhet. Det finansiella stödet går primärt till skydd av cirka tio prioriterade arter (bergsgorilla, elefant, havssköldpadda, isbjörn, noshörning, orangutang,  panda, tiger, val). Att inkludera lokalsamhällen, ursprungsbefolkning och lokala aktörer i arbetet med naturvård är avgörande för att lyckas. Vi driver frågor om lokalt deltagande i förvaltning av arter och deras livsmiljöer genom modeller för samförvaltning och insatser för att minska konflikter mellan djur och människor samt stödja initiativ för minskad tjuvjakt.

Av WWFs naturvårdsbudget 2019 fördelades cirka 15 procent till det globala målområdet arter, som är en av grundstenarna i vårt arbete. I Sverige arbetar vi med fjällräven, en av fjällets äldsta och kanske mest kända invånare. Ett sagolikt litet rovdjur, stor som en fullvuxen katt ungefär och perfekt anpassad till ett liv i ett arktiskt tufft klimat. Fjällräven har en lång historia i vår norsk-svenska fjällvärld, men en mycket oviss framtid.

LÄS MER OM VÅRT ARBETE MED FJÄLLRÄVAR

 

Folkecenter Vindkraft

Klimat och energi

Mål 13 – Bekämpa klimatförändringarnaSvenska WWF har ett globalt ledarskap inom WWF-nätverket inom klimatinnovation och klimatrelaterat stadsarbete. WWF inser att även om städer idag står för över 70% av världens koldioxidutsläpp så har de även mycket stor potential att leda omställningen till ett mer hållbart samhälle. WWF har samverkan med viktiga svenska globala företag genom Climate Savers-programmet och för att uppmärksamma klimatinnovationer finns utmärkelsen Climate Solver. För att finansiella flöden snabbt ska riktas till förnybar och hållbar energi bedriver WWF påverkansarbete och ingår samarbeten för att utveckla riktlinjer och verktyg för investeringar i städer, företag och innovation. Av WWF Sveriges naturvårdsbudget allokerades 2019 cirka 14 procent till målområdet klimat och energi.

ONE PLANET CITY CHALLENGE

Mat

Systemen för matproduktion påverkar flera av WWFs andra målområden som skog, klimat och energi samt hav och vatten. Matens avgörande roll i klimatfrågan i kombination med det ökade fokuset på vikten av biologisk mångfald har ökat betydelsen av WWFs arbete inom området.

För att minska trycket på ekosystemen fokuserar WWFs arbete på att öka jordbrukets hållbarhet samt att lyfta matproduktionssystemets påverkan. Området mat fick ca 2 % av naturvårdsbudgeten 2019.

Som ett led i denna målsättning lanserade WWF 2019 Vego i världsklass, ett samarbete med Sveriges Olympiska Kommitté, där elitidrottare visar att det går att äta vegetariskt och ändå nå toppresultat. Vego i världsklass utmanar fördomar och myter om vegetarisk mat och utvecklar det vegetariska köket så att det blir ett alternativ för fler.

VEGO I VÄRLDSKLASS

 

Sötvatten

Mål 6 – Rent vatten och sanitet

Bristande förvaltning och överutnyttjande, inte minst genom jordbruk och vattenkraft, är de största hoten mot vattenekosystemen. WWF fördelade cirka 6 procent av naturvårdsbudgeten till sötvattensarbete 2019, framför allt genom företagsanknutna samarbeten.

Våtmarker har en nyckelroll  för att minska näringsläckage till Östersjön och som lekområde för fisk. Fria vandringsvägar i vattendrag är viktiga för att gynna migrerande arter. WWF arbetar både med politisk påverkan och samarbetar med olika parter för att stärka Östersjön. WWF kraftsamlar i initiativet Baltic NOW, där insamling och mobilisering går hand i hand. Tillsammans med finansiärer och samarbetspartners bygger vi resurser och relationer för att bidra till att rädda Östersjön.

Läs mer om WWFs arbete med sötvatten i Sverige

 

Blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus)

Hav

Mål 14 – Hav och marina resurserWWF Sverige har en stark roll i utvecklingen av så kallad integrerad havsförvaltning inom WWF-nätverket. Det innebär att ta ett helhetsgrepp för att hantera havens komplexa utmaningar som annars splittras på olika administrativa funktioner, länder eller sektorer. Av naturvårdsbudgeten fördelades 2019 cirka 11 procent till det globala målområdet hav.

Området kring norra Moçambiquekanalen har med sin rika biologiska mångfald en enorm betydelse för att ge försörjning och minska fattigdom i västra Indiska oceanen. WWF arbetar för att bevara kustnära och marina ekosystem i regionen.

SKYDD AV NORRA MOÇAMBIQUEKANALEN

Lönn (Acer platanoides)

Skog

Mål 15 – Ekosystem och biologisk mångfaldWWFs medarbetare har upparbetad samverkan med globalt viktiga svenska företag inom skogssektorn och andra skogsaktörer. Vi driver frågan om hållbar förvaltning och utmanar svenska företag som är betydelsefulla globala marknadsaktörer att ta ledningen för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Vi är bland de största finansiärerna av WWF-nätverkets globala skogsarbete och allokerade 2019 27 procent av naturvårdsbudgeten till målområdet Skog.

I södra Tanzania är utmaningarna för naturvården stora med en snabbt växande befolkning och exploatering av naturresurserna. Samtidigt har vi här en viltrikedom som saknar motstycke i Afrika. WWF arbetar för att skydda och förvalta denna unika skatt på ett hållbart sätt så att djur, natur och människor alla gynnas. Byskogsbruk är en framgångsrik metod som räddar både lejon och elefanter och ger förbättrad ekonomi för lokalbefolkningen. De senaste tre åren har arealen skog i området som brukas uthålligt ökat med 52 procent, så i dag har hela 458 000 hektar skog och alla dess invånare en bättre framtid.

BYSKOGSBRUK RÄDDAR ELEFANTER, LEJON OCH KORALLTRÄD

Årsöversikt 2019

så här används pengarna

Grundförutsättningen för att driva ett framgångsrikt naturvårdsarbete är en kraftfull kommunikation, stabil tillväxt med säker finansiering, ett brett stöd från allmänhet och andra aktörer samt en väl fungerande organisation med engagerad och kompetent personal.

Härifrån kommer de insamlade pengarna

510 MKR

Totala intäkter
  • Allmänheten 49%
  • Myndigheter 20%
  • Företag 19%
  • Externa stiftelser och organisationer 5%
  • Anknutna stiftelser och WWF i andra länder 1%

66 150

Antal faddrar 2019
  • Tigerfadder 24%
  • WWF Fadder 25%
  • Marinfadder 14%
  • Isbjörnsfadder 10%
  • Djungelfadder 7%
  • Pandafadder 7%
  • Orangutangfadder 5%
  • Östersjöfadder 5%
  • Naturfadder 2%

WWF Sveriges biståndsarbete

Under våren 2018 påbörjades WWFs största program någonsin – Leading the Change – vars målsättning är att stärka civilsamhällets arbete med miljö- och utvecklingsfrågor i Afrika och Sydostasien.

Programmet, som pågår till 2022, består av 17 delprogram i fler än 10 länder och omfattar närmare 450 miljoner kronor under en femårsperiod.

ETISK INSAMLING

WWF Sverige är medlem i Giva Sverige, tidigare FRII, och tillämpar därför deras etiska principer. Syftet är att öka transparensen och öppenheten inom branschen och därigenom stärka förtroendet för de organisationer som följer kvalitetskoden. WWF har ett 90-konto, vilket innebär att organisationen står under granskning av Svensk Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontroll ska minst 75 procent av de totala intäkterna användas till ändamålen. År 2019 gick 72 procent av intäkterna till ändamålen. Anledningen till att nyckeltalet inte nås är att WWF under året fick stora testamentesintäkter som kommer att användas under flera år. Av de totala intäkterna användes 12 procent till insamlings- och administrationskostnader.

Totala intäkter de senaste fem åren (tkr)

 

Så här används pengarna

430 MKR

totala verksamhetskostnader
  • Naturvård 76%
  • Administrationskostnader 12%
  • Information och marknadsföring 10%
  • Insamling 10%

329 MKR

fördelning naturvård
  • WWFs globala mål 77%
  • Drivkrafter 11%
  • Övergripande naturvård 12%

250 MKR

Fördelning målområden
  • Skog 27%
  • Arter 15%
  • Hav 11%
  • Vatten 6%
  • Mat 2%
  • Klimat och energi 14%

510 mkr

Koncernens totala verksamhetsintäkter ökade 2019 i jämförelse med 2018 och uppgick till 510,1 (400,7) mkr. Den främsta förklaringen är att erhållna testamenten ökade markant.

430 mkr

Koncernens totala verksamhetskostnader ökade 2019 i jämförelse med 2018 och uppgick totalt till 429,7 (413,6) mkr.

370 mkr

Av koncernens totala verksamhetskostnader utgjorde ändamålskostnaderna 370,5 (353,5) mkr varav naturvårdsverksamheten stod för 329,1 (303,3) mkr och informationsverksamheten 41,5 (50,2) mkr.

250 mkr

Av de 329  mkr som gick till naturvården fördelades 250 mkr mellan WWFs globala målområden: skog, arter, hav, vatten, mat, klimat och energi.

Årsöversikt 2019

goda Resultat under året

WWF Sverige ingår i det globala WWF-nätverket och driver hundratals projekt världen över för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på vår planet. För att nå våra mål jobbar vi såväl på politisk nivå som ute i fält, och i tätt samarbete med lokalbefolkningar runt om i världen. Vi har nått en mängd framgångar under det gångna året. Här nedan presenteras bara några axplock.

climate
klimat

Företag satte klimatmål för att begränsa global uppvärmning

WWF verkar för att stora svenska och utländska bolag sätter så kallade Science Based Targets, klimatmål för verksamheten som siktar på att begränsa den globala uppvärmningen till åtminstone väl under två grader. Under året har 225 nya företag, varav åtta svenska, gått med i initiativet och åtagit sig att sätta klimatmål enligt dess kriterier. Fem företag har fått sina mål godkända – Bonava, H&M, Swedish Match, Vasakronan samt Vattenfall. Initiativet startades 2015 av WWF i samarbete med CDP, UN Global Compact och WRI.

Läs mer om WWFs företagssamarbeten

Row of commuter bicycles
stadsarbete

Rekordstort deltagande i One Planet City Challenge

WWF lanserade den 6:e internationella omgången av One Planet City Challenge, nu den största stadsutmaningen i världen i sitt slag. Intresset har varit rekordstort med över 250 deltagande städer från 53 länder. Kommunikationskampanjen My Healthy Urban Life genomfördes i 12 länder. WWF har där uppmärksammat luftföroreningars stora hälsopåverkan och och vikten av städers satsningar på hållbara transporter.

Läs mer om One Planet City Challenge

OUR PLANET
biologisk mångfald

Our planet nominerad till tio Emmys

Our Planet är en dokumentärserie som är resultatet av ett fyraårigt banbrytande samarbete mellan Netflix, Silverback Films och WWF. I åtta avsnitt utforskar serien många av naturens under, unika arter och det fängslande och fascinerande djurliv som fortfarande finns kvar i det vilda. Som berättarröst hör vi legenden Sir David Attenborough. Our Planet har också ett tydligt fokus på de stora, allvarliga hoten mot naturen och livet i det vilda. Serien, som når miljontals människor samtidigt över hela välden, nominerades 2019 till tio Emmys och tilldelades två – för enastående dokumentär och enastående berättare.

WWF har länge arbetat för att frågan om förlust av biologisk mångfald ska få samma prioritet på den politiska dagordningen som klimatförändringarna, då båda utgör akuta hot mot både djur och människor. Vi ser en oroande utveckling både när det gäller klimatet och förlusten av biologisk mångfald och det är viktigt att bägge frågorna lyfts. Dokumentären Our Planet är en väckarklocka och manar till global handling för att skydda vår planet.

Läs mer om Our Planet

h&m-vatten-2-företagssamarbeten
partnerskap

Partnerskapet med H&M inspirerar andra

H&M och WWF har samarbetat kring vattenfrågor sedan 2011. Syftet är att öka medvetenheten och förbättra ansvarsfull vattenanvändning i H&M-gruppens värdekedja, men också att lyfta frågan i hela modeindustrin. År 2019 var viktigt för partnerskapet då engagemanget i vattenfrågorna på global nivå skalades upp. I slutet av året hade ytterligare 92 intressenter blivit involverade i Water Stewardship-processer genom partnerskapet.

H&M har även satt nya ambitiösa hållbarhetskrav och konkreta mål för träråvara inklusive träfiber för textil. Ambitionen är att under de kommande åren helt gå över till återvunnen fiber eller träråvara från FSC-certifierat skogsbruk för all typ av träfiber som H&M koncernen använ­der.

Läs mer om water stewardship

Ola
naturskydd

Vindelälven-Juhtatdahka nytt biosfärområde

Unesco utsåg Vindelälven-Juhtatdahka i Västerbotten till ett biosfärområde 2019. WWF har finansierat och genomfört många naturvårdsprojekt i området, allt ifrån artprojekt för att rädda fjällräv och berglärka till samarbetsprojekt med samebyar.

Läs mer om arbetet med Vindelälven

Earth Hour Släck
miljömanifestation

Fler kommuner satsade mer på Earth Hour

WWFs Earth Hour slog rekord 2019 med 260 deltagande kommuner i Sverige. Hela 44 av dessa ordnade en Earth Hour-vecka eller weekend, vilket visar att Earth Hour bidrar med mycket mer bortom själva timman. 188 länder över hela världen deltog och flera tusen ikonbyggnader släcktes under miljömanifestationen.

Läs mer om Earth Hour

Årsöversikt 2019

Här har vi arbetat

Den svenska delen av WWF stödjer och arbetar med hundratals projekt. Här presenterar vi ett urval av dessa. Klicka på symbolerna för att läsa mer.

Vanliga frågor

Varför samlar WWF in pengar?

WWF har ingen moderorganisation som skänker oss pengar. Allt vi arbetar för måste därför betalas med medel som vi samlar in eller bedrivas som verksamhet i partnerskap med exempelvis företag eller från Postkodlotteriet. En del av medlen kommer från offentlig verksamhet som Sida och EU.

För WWF är det också viktigt att visa att vi är en stark organisation med stöd hos många. Det i sig gör vårt inflytande större.

Hur stor procent av mitt bidrag går till projektet eller ändamålet?

WWF har 90-konto, vilket är en garanti för att varje gåva används på rätt sätt och Världsnaturfonden WWF redovisar varje år sin totala verksamhet i Sverige till Svensk Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler ska minst 75 procent av intäkterna användas till ändamålet. 2019 gick 72 procent av intäkterna till ändamålet. Enligt samma regler så får administration och insamlingskostnader inte överstiga 25 procent av de totala intäkterna. Endast 12 procent av WWFs intäkter 2019 gick till administration och insamling. År 2019 gick 72 procent av intäkterna till ändamålen. Anledningen till att nyckeltalet inte nås är att WWF under året fick stora testamentesintäkter som kommer att användas under flera år. Av de totala intäkterna användes 12 procent till insamlings- och administrationskostnader.

WWF tillhör Giva Sverige (tidigare Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII), som är insamlingsorganisationernas eget branschorgan. Giva Sverige verkar för etisk och professionell insamling.

Vad har ni för hyra?

WWF kansliet är inhyst i slottslokaler. Det är en lösning som inte är dyr. Vi blev erbjudna dessa lokaler på 80- talet då de stod tomma och vårt kontor låg långt utanför stan. Vi har här en förmånligare hyra jämfört med moderna lokaler.

Vad tjänar styrelsen?

Många ideella organisationer har styrelsearvoden. I Världsnaturfonden WWFs fall jobbar styrelsen helt ideellt och utan arvoden. Dock utgår reseersättning.

Vad har GS i lön?

Generalsekreterare Håkan Wirténs lön är 104 000 kronor i månaden (lönerevision klar 14 februari 2019, en höjning med 2000 kr jämfört med 2018). Det är Världsnaturfonden WWFs styrelse som beslutar om lönen som revideras årligen. Generalsekreteraren omfattas inte av lagen om anställningsskydd. Ingen övertid utgår. Tjänstepension utgår från 65 år inom ramen för ITP-planen samt årskort hos SJ som stiftelsen betalar och GS förmånsbeskattas för vid privat användning. Rikskortet förmånsbeskattas.

Dela gärna:

Senast ändrad 15/09/20

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se