Klimatförändringarna hotar både människor och natur och drabbar redan i dag samhällen världen över. Särskilt utsatta är länder i det globala syd, där torka och översvämningar blir allt vanligare.
Med stöd från Postkodlotteriet driver WWF och Röda Korset ett gemensamt projekt i Moçambique och Kongo-Kinshasa för att stärka lokalsamhällens motståndskraft genom naturbaserade lösningar.
Projektet förenar Röda Korsets expertis inom humanitärt stöd och katastrofriskreducering med WWFs kunskap om ekosystem, biologisk mångfald och naturvård. Tillsammans utvecklar vi naturbaserade lösningar i tre utvalda områden, där naturens egna funktioner används för att minska risker och skydda liv och försörjning.
Lokalsamhällena har en central roll i arbetet. Genom aktivt deltagande och lokalt ledarskap säkerställer vi att insatserna är relevanta, långsiktiga och hållbara, för både människor och natur.
Målet är att stärka områdenas förmåga att förebygga humanitära kriser kopplade till torka och översvämningar genom att återställa och bevara ekosystemens funktioner. Genom kunskap, praktiska verktyg och utbildning får människor bättre möjligheter att förebygga och hantera klimatrelaterade risker.
Projektet omfattar även utveckling av tidiga varningssystem för extrema väderhändelser samt utbildning i beredskap och akuta insatser.
För att nå långsiktiga resultat kombinerar vi kunskapsspridning och kapacitetsutveckling med påverkansarbete för bättre infrastruktur och starkare räddningsinsatser. På så sätt skapar vi hållbara lösningar som stärker både samhällen och ekosystem inför framtidens klimatutmaningar.
Träd drivs upp för att planteras vid flodbanken för att hindra erosion.
Vad är naturbaserade lösningar?
Naturbaserade lösningar innebär att stärka och återställa ekosystem som spelar en viktig roll för att minska effekterna effekterna av extremväder som orsakar torka och översvämningar. Genom att bevara, återställa och skydda skogar, floder, våtmarker och kustnära mangroveskogar kan vi stärka samhällens motståndskraft och samtidigt gynna både människor och natur.
Det handlar exempelvis om att skydda och plantera växter som förekommer naturligt i området, vilket kan minska erosion av flodstränder och därmed minska risken för översvämning. Vid torka är det avgörande att odla matgrödor som både tål torka och kan stå emot intensiva regn och översvämningar.
Berättelser från projektet
MOMS-agenter: en nyckel till framgång
Projektet samarbetar med lokala så kallade ”MOMS-agenter” (Management Oriented Monitoring Systems), som fungerar som en länk mellan WWF och Röda Korset med den lokalbefolkningen. Dessa personer har en nyckelroll i projektet eftersom de representerar de olika byarna i området och är personer som har valts och har stort förtroende i sina byar.
MOMS-agenterna får utbildning för att kunna följa upp byarnas insatser och ta vara på deras önskemål. De fungerar också som stöd för byarna när de planerade åtgärderna inte går som förväntat, och hjälper till att hitta lösningar.
Projektområden
Moçambique: Zambezi-deltat
WWFs del av projektet genomförs i Zambezi-deltat, som ligger nedströms en av världens största floder och den stora vattenkraftsdammen Cahora Bassa. Zambezi-deltat är ett mycket viktigt område för biologisk mångfald och spelar samtidigt en avgörande roll för den lokala, regionala och nationella ekonomin i Moçambique. Deltat har viktiga våtmarksområden och landets längsta sträckning av mangroveskog. Här finns en rik mångfald av skogar, savanner, betesmarker och kustdyner som är hem till en mängd olika arter.
Zambezi-deltat är dock sårbart för klimatförändringarnas effekter. Extremväder som regnstormar, cykloner, översvämningar, höga temperaturer och torka utgör stora hot. Befolkningstillväxten i Moçambique, och i Zambezi-flodens avrinningsområde i synnerhet, ökar trycket på naturresurserna. Markomvandling, fragmentering, förorening och överexploatering av vilda djur är ytterligare hot. Projekt kommer att genomföras i Zambezi-provinsen, med fokus på 10 lokalsamhällen inom distriktet.
Mozambique: Manica-provinsen
Röda Korset kommer att fokusera sitt arbete till Manica-provinsen, där de redan driver ett annat projekt. Detta gör det möjligt att dra nytta av erfarenheter och resultat som projektet genererat hittills. Samhällena i området drabbas återkommande av översvämningar, cykloner, torka och sjukdomsutbrott. För att klara sin försörjning hugger människor ner träd för försäljning, odlar i flodområdet, bränner skogar för jakt och söker arbete i andra områden. Detta har resulterat i bland annat erosion av jordar och flodbankar samt minskade vattenkällor.
Utöver att arbeta med katastrofhantering kommer projektet också att identifiera relevanta naturbaserade lösningar, såsom återplantering av växter, erosionskontroll och stabilisering av flodbankar, användning av förnybar energi samt skapa alternativa försörjningsmöjligheter för lokalbefolkningen.
Demokratiska republiken Kongo: Kinshasa, N’Djili-floden
Röda Korset kommer också att genomföra aktiviteter i samhällen vid N’Djili-floden i Kongo-Kinshasa (formellt Demokratiska republiken Kongo). Här kommer fokus ligga på att bidra till lösningar för de återkommande problemen med översvämningar och erosion med hjälp av naturbaserade lösningar i två områden i huvudstaden Kinshasa.
Arbetet inleds med att fastställa den mest effektiva metoden för att hantera problemen. När forskningsstudierna är genomförda, förväntas en åtgärd vara att återställa floden till sin ursprungliga form och bygga sandbankar utrustade med dränering för att skydda gatorna från översvämning.
Livet vid Zambezifloden
Moçambique är ett av de fattigaste länderna i världen. Över hälften av befolkningen lever i extrem fattigdom. På grund av Moçambiques läge och geografi är landet särskilt utsatt för översvämningar, cykloner och torka, och anses vara en av de mest sårbara för klimatförändringar i Afrika. Det innebär att befolkningen lever med ständiga risker för vattenbrist, minskad tillgång på mat och ekonomisk instabilitet.
Konflikt med djur en del av vardagen
Området kring Zambezideltat har bristande infrastruktur och under perioder av mycket regn kan det vara svårt eller till och med omöjligt att transportera sig mellan samhällen. Det finns också en stor avsaknad av brunnar och därmed är allt vatten som används i vardagen, begränsad till Zambezifloden.
Men vid flodstranden lever också krokodilerna. Att hämta sitt vatten, sköta sin personliga hygien eller tvätta kläder innebär därför en risk för människorna som lever här. På kvällen och natten kommer också flodhästar på besök för att äta ur befolkningens odlingar. Det här exempel på konflikter som kan uppstå när människor och vilda djur lever nära varandra och är beroende av samma resurser.
Inom projektet finns planer på olika sätt att hålla flodhästarna borta från odlingarna, men problemet med krokodilerna är svårare. En viktig åtgärd som projektet driver är att få beslutsfattare att bygga fler brunnar i området.
Detta händer i projektet
April 2025: Slutförande av utvärdering i Inhangombe
Efter firandet av internationella skogsdagen och världsvattendagen planerades slutförandet av aktiviteterna inom ” Climate Vulnerability and Capacity Assessment” i samhällena Inhangombe 1 och 2, dock kunde detta endast genomföras i Inhangombe 2 den här gången.
En anledning till att aktiviterna inte gick att genomföra som planerat var det rådande säkerhetsläget – lokala myndigheter avrådde från att röra sig i området. De senaste uppdateringarna visar att situationen nu stabiliserats vilket gör det möjligt att återuppta de planerade aktiviteterna. Kommande dagar planeras därför:
- Slutförandet av ”Climate Vulnerability and Capacity Assessment”
- Ett första samordningsmöte
- Uppföljning av insatserna som genomförst av MOMS-agenter
21 Mars 2025: Internationella skogsdagen
Den 21 mars firades den internationella skogsdagen I samhället Bento B. Administratören för Luabo-distriktet, lokala myndigheter, lokala ledare och invånare firade tillsammans med ett 30-tal studenter från Bento B grundskola. Det planterades träd som ska förhindra erosion längs floden och man berättade om skogarnas betydelse för Zambezi-deltat.
Mars 2025: Sista fasen av utvärdering
Mellan 10 och 19 mars genomfördes den sista fasen i ”Climate Vulnerability Assessment for Ecosystems and Communities” i åtta samhällen inom projektet. Målet är att stötta samhällena att själva kunna förvalta ekosystemen på ett hållbart sätt. Efter utvärderingen är klar kommer man:
- Ta fram en rapport som sammanställer risker, sårbarheter och lokal kapacitet
- Utveckla handlingsplaner för att minska risker och stärka motståndskraften
Man kommer också arbeta för att öka lokalsamhällets involvering i datainsamling och analys för att stärka samhällets ägandeskap över resultaten och uppmuntra det fortsatta arbetet.
Februari 2025: Möte med myndigheterna i Luabo
Under ett möte med myndigheterna i Luabo presenterades projektgruppen och handlingsplanen för arbetet under februari till april.
22 mars 2025: Världsvattendagen
22 mars firades världsvattendagen i samhället Inhangombe 1. Eventet samlade ett 60-tal deltagare som tillsammans planterade fruktträd längs en skyddsvall. Man diskuterade kopplingen mellan skogar och vattens kretslopp, med betoning på vattenresursernas betydelse för samhällena i området. Det hela avslutades med en frågesport på ämnen som tagits upp under dagen.
20 Mars 2025: Besök i Motcha
Chefen för WWF Mozambique och ett team från WWF International besökte samhället Motcha under tiden som en ” Climate Vulnerability and Capacity Assessment” genomfördes. Besökarna fick möjlighet att hjälpa till att lyfta viktiga insikter från användningen av verktyget ”Recilience Star”.
Mars 2025: Kartläggning av skadade områden
Under en vecka i mars genomfördes en kartläggning av skadade områden som är i behov av restaurering. Det förberedes också för MOMS-agenterna som ska genomföra övervakningen i området.
Februari 2025: Utbildning för MOMS-agenter
Den 10 och 11 februari genomfördes en utbildning för MOMS-agenter med fokus på datainsamling och övervakning. Det delades ut smartphones med en förinstallerad app som kommer användas i övervakningsarbetet. Under samma vecka genomfördes också en övervakning av erosion i området. Man identifierade och markerade ut kritiska erosionspunkter och samlade in koordinater för områden som skadats av erosion för att kunna följa utvecklingen.
Vill du veta mer om projektet? Kontakta oss!
Finansierat av Postkodlotteriet
Senast ändrad 28/05/26
