Åtgärder måste vidtas på flera nivåer för att nå mål om folkhälsa och klimat och för att göra våra städer mer attraktiva, skriver företrädare för WWF, Klimatkommunerna och IVL Svenska Miljöinstitutet.
Publicerad i Aktuell Hållbarhet den 17 november 2025.
Det är dags att forma städer för människor snarare än för bilar. Då skulle mål om folkhälsa, ren luft och klimat kunna nås samtidigt som städerna blir mer attraktiva för både människor och näringsliv. Städer måste införa skarpare åtgärder för att minska bilberoende samtidigt som regioner, riksdag och regering bör stötta kommuner med investerings- och driftsstöd till kollektivtrafik, cykel och stadsutveckling.
I dag tar bilen för stor plats i många städer, vilket både ger stora utsläpp och gör städerna mindre attraktiva. Då bilen är det minst yteffektiva transportslaget behövs en omprioritering till gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik. Konkret behöver gatuutrymme omfördelas och hastigheter sänkas. Mindre gatuutrymme för bilen och färre parkeringsplatser ger möjligheter till fler bostäder, grönområden, caféer och lekplatser, vilket ofta värderas högtbland invånarna.
Flera undersökningar, i både Sverige och Europa, visar att den så kallade ”tysta majoriteten” i städer vill minska på biltrafiken till förmån för ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik samt attraktiva mötesplatser, men att de inte hörs i debatten. I stället är det minoriteten som motsätter sig förändring som tar plats och då får för stort inflytande på den politiska agendan. Ett exempel är Örebro, där det har debatterats om en bussgata som anlagts på ett bilkörfält. Av 300 insändarartiklar i lokaltidningen (Nerikes Allehanda) under åren 2015–2023 var 160 negativa – men hälften kom från fem personer. Samtidigt visade en studie att två tredjedelar av örebroarna var positiva till att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik framför bilen. Politiken stod fast vid beslutet.
Ett annat exempel är från belgiska Gent med 300 000 invånare, där de 2018 förbjöd biltrafik genom centrum och samtidigt förbättrade möjligheterna att gå, cykla och åka kollektivt i kombination med stadsförnyelse. Borgmästaren som drev frågan mötte mycket motstånd och hot, men efter genomförandet har många av de som inte hördes under förberedelserna visat sin uppskattning och borgmästaren har blivit omvald tre gånger.
I en ny studie har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt hur 32 kommuner i Västra Götaland arbetar med parkeringar för att styra trafiken och nå klimatmål. Studien visar att kommuner med över 10 000 invånare ofta har parkeringsstrategier som främst syftar till att hantera stadens utrymme, inte till att minska biltrafik eller utsläpp. Styrningen av parkeringar ses inte heller som ett verktyg för att öka det hållbara resandet, trots att flera kommuner på politisk nivå har lovat att ha en klimatstyrande parkeringsplan. Sambandet mellan utbud och prissättning av parkering och val av färdsätt är väl belagt i forskningen. Inga av kommunerna har heller gjort några undersökningar om invånarnas syn på parkering, klimat och stadsutveckling. I stället fångas åsikter främst upp i form av kritik när det förändringar sker, vilket riskerar att de som är positiva inte kommer till tals.
För att fler städer ska kunna öka takten i trafik- och klimatarbete behövs åtgärder på flera nivåer:
- Kommuner behöver undersöka invånarnas acceptans till olika förändringar i stadsmiljön så att fler blir delaktiga i utvecklingen.
- Regioner bör ge incitament till ambitiösa kommuner. Ett exempel är Västra Götalandsregionen som driver ett pilotprojekt där fyra kommuner får stöd till extra kollektivtrafik, cykelåtgärder samt prioritering till investeringsmedel i den regionala infrastrukturplanen i utbyte mot bilbegränsande åtgärder samt förbättrad tillgänglighet.
- Regeringen bör återinföra stadsmiljöavtalen, som möjliggör bidrag till investeringar i kollektivtrafik och cykelåtgärder för kommuner som arbetar för att öka hållbart resande. En inspiration bör vara Norge där statliga pengar villkoras med att både kommun och Vägväsendet (Trafikverket) ska arbeta med ett gemensamt mål om att biltrafiken inte får öka.
Att minska på biltrafiken och ge utrymme för annat som sätter människan i centrum kommer att möta protester. Nyckeln till framgång är att ha väl genomtänkta paket som gör att både stadsutvecklingen och klimatet vinner. Och samtidigt inkludera invånarna i förändringarna. Besluten måste bygga på majoritetens vilja, inte på den högljudda minoritet som alltför ofta får gehör.
Müge Apaydin-Jönsson,
sakkunnig i klimat, hållbar energi och stadsutveckling, WWF
Maria Ivansson,
verksamhetsledare, Klimatkommunerna
Anders Roth,
mobilitetexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet
Joanna Dickinson,
mobilitetsexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet
