I samband med klimatmötet i Brasilien står vi vid ett vägskäl. Kommer världens ledare att välja en kurs som säkrar planetens framtid, eller fortsätta på den väg som hotar både vår överlevnad och vår natur? Det skriver Svenska Röda korset och Världsnaturfonden WWF, och lyfter fram vikten av naturbaserade lösningar
Debattartikeln publicerades i Altinget den 8 november.
De ekologiska systemen håller oss vid liv – från Amazonas regnskogar till Arktis smältande isar. De förser oss med ren luft, vatten och mat, reglerar vårt klimat och skyddar oss från katastrofer. Men dessa livsviktiga system är under akut hot. Samtidigt vet vi att naturen själv kan bidra till lösningen.
Naturbaserade lösningar, åtgärder som skyddar, återställer och stärker naturen genom dess egna processer är inte bara ett komplement i klimatpolitiken – de är avgörande för vår framtid. Ett exempel är återbeskogning som binder koldioxid och våtmarker som minskar risken för översvämningar och renar vatten.
Forskningen är tydlig. Vi närmar oss farligt snabbt planetens så kallade tipping points – kritiska trösklar där naturens återhämtningsförmåga riskerar att kollapsa. När regnskogar torkar ut, glaciärer smälter eller korallrev dör, kan konsekvenserna sprida sig som dominobrickor genom hela planetens system. Resultatet blir förödande för ekosystem, samhällen och människor.
Trots detta fastnar diskussionen om klimatlösningar ofta i kortsiktiga perspektiv. Det krävs strukturella förändringar där naturen spelar en nyckelroll. Enligt IPCC kan naturbaserade lösningar stå för över en tredjedel av de utsläppsminskningar som krävs till 2030 samtidigt som de stärker biologisk mångfald, vattenförsörjning och lokalsamhällens motståndskraft. Men då krävs finansiering.
FN:s miljöprogram UNEP varnar i Adaptation Gap Report 2025: Running on Empty för att den stora bristen på finansiering av klimatanpassning till låginkomstländer redan äventyrar liv, försörjning och hela ekonomier. UNEP lyfter att för varje investerad krona i kustskydd kan skador för 14 kronor undvikas. Samtidigt kan urbana naturbaserade lösningar sänka temperaturen med en grad under sommarhetta – en avgörande förbättring för människors hälsa. Det är en påminnelse om att investeringar i naturbaserade lösningar inte bara är effektiva, utan också ekonomiskt smarta.
Att rädda naturen är inte ett sidospår i klimatpolitiken, det är klimatpolitiken
Det nuvarande målet att fördubbla finansieringen av klimatanpassning löper ut i år, och det är akut att sätta ett nytt, högre mål som möter de växande behoven. Finansieringen måste bidra till att bygga motståndskraft hos lokalsamhällen och driva investeringar inom hälsa, vatten, mat, försörjning och ekosystem.
För Röda Korset och WWF är det tydligt att klimatkrisen är den största globala utmaningen för mänskligheten och planeten. Vi ser dagligen hur klimatförändringarna påverkar människors liv, särskilt i de mest sårbara samhällena. I Moçambique arbetar Röda Korset och WWF tillsammans med naturbaserade lösningar för att stötta lokalsamhällen att öka sin motståndskraft mot klimatförändringar genom att stärka de lokala ekosystemen.
Det finns inget stabilt klimat utan levande ekosystem. Att rädda naturen är inte ett sidospår i klimatpolitiken, det är klimatpolitiken.
Under COP30 vill vi att Sverige verkar för:
- Naturbaserade lösningar som prioritet inom klimatfinansiering. Dessa lösningar måste integreras i alla klimatåtgärder, med fokus på där de ger störst effekt.
- Investeringar i lokalt ägarskap. Lokala samhällen och ursprungsbefolkningar är ofta de mest effektiva förvaltarna av naturresurser. Investeringar måste nå de som drabbas värst.
- Skydd och återställande av ekosystem. Mangroveträsk, våtmarker, skogar och andra ekosystem måste stå i centrum för klimatinsatser – för att binda koldioxid och skydda människor mot klimatförändringarnas effekter.
Att investera i naturbaserade lösningar och lokalt ledda klimatanpassningar är inte bara en investering i klimatet – utan även i vår gemensamma framtid och överlevnad. Sverige har en viktig roll att spela i förhandlingarna.
Ulrika Modéer, Generalsekreterare Svenska Röda korset
Gustaf Lind, Generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
