Svenska folket vill se en högre ambitionsnivå från politiken när det gäller miljö- och klimatpolitik. Det menar Gustaf Lind och Em Petersson Göthner, WWF.
Läs debattartikeln i Altinget 310326 här.
Höstens val är kanske det viktigaste någonsin när det gäller natur- och klimatfrågor.
Nästa mandatperiod pågår fram till 2030, ett år som är avgörande i miljöpolitiken på många sätt.
Fler arter är rödlistade
Läget när det gäller klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är akut. För att Sverige ska nå sina åtaganden inom FN och EU krävs ett högre tempo vad det gäller åtgärder inom såväl biologisk mångfald som klimat. Enligt de internationella åtaganden som Sverige har förbundit sig till ska förlusten av biologisk mångfald ha stoppats och vänts globalt senast 2030. Det är tyvärr långt ifrån den verklighet som Sverige står inför. Om vi ska nå målet gäller det att ta ansvar på hemmaplan.
Förra veckan presenterades SLU Artdatabankens rödlista. Den är en sammanställning av enskilda arters risk att dö ut. Den var alarmerande läsning. Fler arter än tidigare är rödlistade, vilket visar på en negativ utveckling för Sveriges biologiska mångfald.
Samtidigt har EU, genom den nya restaureringslagen, beslutat om mål som innebär att den nya regeringens första budget kommer att behöva en ambitiös satsning på restaurering av natur.
Sju av tio svenskar anser att våra politiker och beslutsfattare borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna
En ny opinionsundersökning från WWF visar att sju av tio svenskar anser att det är viktigt med en stark naturvårdslagstiftning i EU. Det finns alltså ett stort stöd för att öka ambitionerna.
Sverige kan tvingas betala dyra böter till EU
Klimatutmaningarna är större än någonsin. Sverige levererar hittills inte på de utsläppsminskningar som krävs för att vara i linje med EU:s klimatmål eller Parisavtalet – trots att det är mindre än fem år kvar till 2030. Om inte utsläppen minskar snabbt riskerar vi inte bara planetens framtid, utan också att Sverige tvingas betala dyra böter till EU.
För att leva upp till våra internationella åtagandena krävs en ambitiös miljö- och klimatpolitik, och det är också vad svenska folket förväntar sig. Sju av tio svenskar anser att våra politiker och beslutsfattare borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna.
Sex av tio tycker att regeringen borde satsa mer resurser för att bevara och skydda natur och vilda djur i Sverige. Sju av tio anser att det ska tas större hänsyn till naturen vid politiska beslut som omfattar bland annat jordbruk, näringsliv, skog och energi. Detta visar tydligt att opinionen vill se en högre ambitionsnivå från politiken. Över tid har det samtidigt skett ett skifte gällande vilka som anses ha ansvar att stoppa klimatförändringarna. Politikerna anses ha större ansvar, och individen mindre.
Politikerna måste ta ansvar för klimatet
Drygt hälften anser att politiker har störst ansvar för att stoppa klimatförändringarna. Endast en av tio (9 procent) pekar ut privatpersoner som främst ansvariga. Det är en nedgång jämfört med tidigare år (11 procent 2025 och 18 procent 2024). När det kommer till naturen anser nära sex av tio att politiker har störst ansvar för att stoppa förlusten av biologisk mångfald.
Nu är det upp till riksdagspartierna att visa hur de vill använda kommande mandatperiod för att säkerställa att miljö- och klimatpolitiken lever upp till Sveriges åtaganden.
Gustaf Lind, Generalsekreterare
Världsnaturfonden WWF
Em Petersson Göthner,
politisk expert WWF
