I Sveriges skogar finns över 5000 arter av storsvampar, men bara fem av dem är fridlysta. Dessa svampar är inte bara unika och ovanliga, utan berättar också för oss att platsen de växer på är både speciell och värd att skydda.
De fridlysta svamparna är inte bara vackra och fascinerande, de är också viktiga för att skogen ska fungera. Precis som andra svampar bryter de ner dött material som skapar ny jord och lever i samspel med träd och växter under marken, som vi kallar mykorrhiza. De bidrar till näringscirkulation, skapar livsmiljöer för andra arter och är avgörande för skogens biologiska mångfald. Utan svamp ingen skog.
Bombmurklan växer i äldre granskogar på våren. Dess bruna, sammetslena och glänsande fruktkropp kan väga ovanligt mycket tack vare den geléliknande vätskan inuti. Det är en svamp som verkligen lever upp till sitt namn.
Saffranstickan tittar fram under hösten. Den lyser saffransgul och gömmer sig i gamla ihåliga ekar, där den bryter ner den döda veden och skapar fina livsmiljöer åt hundratals andra arter. Svampen kan ta olika skepnader och växer ibland i kuddlika former.
Storporig brandticka växer passande nog i så kallade granlågor, vilket är döda, liggande träd. Där växer den som långa, orangegula stråk längs undersidan på stammen. Den har setts på runt sex eller sju platser i hela landet och det är därav väldigt få som har fått se den.
Dofttickan växer på sälg och avslöjar sig med sin starka anisdoft som du kan känna på flera meters håll.
Igelkottstaggsvampen är något alldeles extra. Med sitt vita, mjuka och taggliknande utseende sticker den ut från mängden. Den får självklart inte plockas, men går att odla hemma och sägs lukta och smaka hummer.
– Springer man på någon av dessa fem svampar ute i skogen, så kan man verkligen känna sig lyckligt lottad. För att dom är sällsynta, men också så fascinerande och snygga, säger Jessica Ångström, expert på WWF med svensk natur och arter.
Många svampar och framförallt dessa fem, är beroende av gamla träd och orörda skogsmiljöer. När sådana miljöer försvinner riskerar också svamparna att göra det. Att de här arterna är fridlysta innebär att de får ett särskilt skydd, vilket är viktigt för att ge dem en chans att överleva och fortsätta spela sin unika roll i ekosystemet.
