Från nästan utrotad till livskraftig

Havsörn flyger över vattnet med en fisk i klorna — Havsörnens bo kan bli ett riktigt pangbygge – den kan bli två meter bred och väga bortåt ett ton.

Från nästan utrotad till livskraftig

Bättre miljölagstiftning, jaktförbud, stödutfodring med giftfri mat – det krävdes decenniers kamp för att rädda våra svenska havsörnar. Idag ser vi det enastående resultatet: havsörnarna klarar sig helt på egen hand och är tillbaka i nästan hela landet.

Med vingar breda som sofflock svävar havsörnar i skyn. Denna mäktiga upplevelse är numera relativt vanlig längs hela Östersjökusten. En framgång som bygger på decenniers insatser för att rädda den svenska havsörnspopulationen från hotande utrotning. Länge såg det mörkt ut, men sedan tog återhämtningen sådan fart att havsörnen tidigare i år togs bort från Artdatabankens rödlista över hotade arter. Det svenska havsörnbeståndet betecknas nu som livskraftigt.

När den svenska havsörnspopulationen var nära totalkrasch

Om vi blickar bakåt i historien förstår vi vidden av denna återhämtning. Havsörnen har varit förföljd i århundraden eftersom människor förr ansåg att den hotade deras husdjur och var en konkurrent i fisket. När den fridlystes 1924 fanns det bara omkring 45-50 par kvar i Sverige. Skyddet gav resultat och på 1950-talet hade havsörnen ökat till det dubbla. Men då försämrades gradvis örnarnas fortplantningsförmåga. Inget eller bara enstaka ägg i bona kläcktes. Snart stod det klart att detta hade samband med det ökade flödet av miljögifter, som DDT och PCB. Samtidigt drabbades havsörnarna troligen också av en ökad dödlighet genom påverkan av kvicksilver. I början av 1970-talet var ungproduktionen knappt en femtedel av det normala och den svenska havsörnspopulationen var nära totalkrasch.

Omfattande insatser blev havsörnens räddning

Miljörörelsen kämpade för bättre miljölagstiftning och resultatet blev att användningen av metylkvicksilver, DDT och PCB förbjöds. Men havsörnarna återhämtade sig inte. Tack vare omfattande stödmatning, där frivilliga organiserade sig och körde ut giftfri mat till havsörnarna, så överlevde de som fanns kvar. Myndigheter och ideella krafter arbetade med allt från forskning om miljögifternas effekter till skydd av boplatser. Med tiden kläcktes fler ägg, kurvorna pekade gradvis alltmer uppåt.

Hur mår havsörnen idag?

Så för drygt tjugo år sedan passerades en viktig tippningspunkt– antalet ungar som lyckades nå vuxen ålder och därmed föröka sig översteg dödligheten. Då tog det fart – antalet havsörnar ökade snabbt och återkoloniserade många områden där de inte synts under stora delar av 1900-talet. Förbättrad vattenkvalitet i många sjöar och vattendrag och god tillgång på föda bidrog ytterligare till utvecklingen.

Idag finns det cirka 2 800 reproduktiva individer i Sverige. Havsörnar häckar över stora delar av landet och har återtagit sin roll som toppredator i många ekosystem. Havsörnen visar att även arter som balanserar på utrotningens rand kan återhämta sig — om vi tar bort den direkta orsaken till minskningen och ger naturen tid att nå den viktiga tippningspunkten då en art börjar öka igen.

Lär dig mer om havsörnen

Faktaruta:

Havsörn (Haliaeetus albicilla)
Storlek: Europas största örn kan bli 2,5 meter mellan vingspetsarna med meterlång kropp
och väga 4 –7 kg.
Fortplantning: Könsmogen i femårsåldern. Etablerade par håller ihop hela livet, honan lägger en kull på 1–3 ägg varje år. Boet placeras oftast i toppen av ett grovt träd och kan genom årlig påbyggnad bli mycket stort (2 m i diameter och flera m i höjd).
Livslängd: En havsörn i det vilda blir i snitt 15 – 17 år.
Antal i det vilda: 2800 (2200-3200) reproduktiva individer. (2025)
Status: Livskraftig, arten står inte inför stora hot i den närmaste framtiden. (Artdatabanken)