Klockgrodans återkomst

en klockgroda, men mörka prickar på ryggen. — Klockgrodans resa från att vara helt utdöd i Sverige till att idag klassas som en livskraftig art är en av naturens mest hoppfulla framgångssagor.

Klockgrodans återkomst – från utdöd till livskraftig

För drygt 60 år sedan dog Klockgrodan ut i Sverige. Men tack vare ett starkare skydd och återplantering av arten räknas den idag som livskraftig, trots att populationerna fortfarande är små. Det är ett tydligt exempel på hur arter kan återhämta sig om vi ger dem rätt förutsättningar.

Varför dog klockgrodan ut i Sverige?

För bara några hundra år sedan var klockgrodans säregna läte ett välbekant inslag i södra och delar av västra Sverige. Men under 1900-talet förändrades landskapet snabbt. Jordbrukslandskapet dikades ut och våtmarker fylldes igen. Förlusten av lämpliga livsmiljöer ledde till att klockgrodan så småningom försvann helt från Sverige.

Under slutet av 1900-talet växte medvetenheten om jordbrukets negativa effekter på den biologiska mångfalden och engagemanget för en förändring blev stort. Miljöstöd och en gemensam jordbrukspolitik inom EU bidrog till att dammar och våtmarker kunde anläggas. 1985 fridlystes klockgrodan i Sverige – något som gav arten och dess livsmiljöer ett starkare skydd.

Från utdöd till livskraftig – Så gick det till

I början av 80-talet bestämdes att klockgrodan skulle återinplanteras i våra marker. Mellan 1982 och 1991 återinplanterade WWF, tillsammans med Naturvårdsverket, 19 500 groddjur i södra Sverige. Ett lyckat projekt som bidrog till att den svenska populationen växte till ett par hundra individer. Genom restaureringsinsatser av artens livsmiljöer, skyddade områden samt ett eget åtgärdsprogram kunde populationen växa ytterligare och idag uppskattas det finnas flera tusen klockgrodor i Skåne. Trots att arten fortfarande består av små populationer, och har ett begränsat utbredningsområde, klassas den idag som livskraftig – och antal individer fortsätter att öka.

Återintroduktionen av klockgrodan är ett mycket lyckat projekt som visar att det går att vända en negativ utveckling. Med långsiktiga insatser, rätt skydd samt ett starkt samarbete mellan myndigheter, markägare och det ideella kan förlorade livsmiljöer återskapas – och arter som en gång försvunnit få en ny chans.

Faktaruta:

Klockgroda (Bombina bombina)

Storlek: 40-55 mm (vuxna).
Kännetecken: Paddlik med vårtig hud och tillplattad kroppsform. Buken är mörk med typiska klart röda, orange eller gula fläckar som kan blåsas upp i avskräckande syfte. De hjärtformade ögonen sitter tätt ihop högt uppe på huvudet. Klockgrodans läte påminner om avlägsna kyrkklockor eller som när man blåser luft över mynningen på en tom flaska.
Livslängd: En klockgroda i det vilda blir i snitt 5-15 år.
Status: Livskraftig.