Det vi äter påverkar vår planet i högsta grad. Och de matval vi gör formas av de miljöer vi rör oss i varje dag – butiken, skolan, på väg till träningen, i mobilen och på digitala plattformar. Dessa val påverkar både vår och naturens hälsa.
Begreppet matmiljöer beskriver just detta – det är alla de sammanhang och mekanismer som påverkar våra möjligheter att äta gott, hållbart och hälsosamt. Det kan gälla fysiska miljöer där vi rör oss, men innefattar även till exempel utbud, pris, placering, information och sociala normer
I stället för att lägga hela ansvaret på individen, gör man hållbara och hälsosamma val till det enklaste och mest attraktiva alternativet. Detta angreppssätt bidrar till så kallade positiva tippningspunkter i livsmedelssystemet.
Om till exempel fler skolor erbjuder goda, klimatsmarta, hälsosamma måltider vänjer sig unga människor vid dessa nya smaker, vilket kan påverka deras val även på längre sikt. På så sätt kan nya normer etableras och marknaden ställer om.
WWF vill att maten som serveras blir en viktig del i elevers grundutbildning och kunskapen om hållbara matval får genomslag i hela samhället. Genom att inkludera måltiden i läroplanen, justera menyer, utbilda kökspersonal och arbeta med hur maten presenteras kan man öka andelen växtbaserad mat och minska klimatpåverkan. Och på så sätt kan man påverka den dryga miljon skolmåltider som serveras varje dag.
När WWF lanserade konceptet One Planet Plate bidrog vi till en ny norm för hållbara måltider i skolmats- och restaurangsektorn. Klimatgränsen för en måltid, 0,5 kg CO2, används idag brett i offentlig sektor när kommuner sätter mål. Restaurang- och måltidsföretag testar det i praktiken och leverantörer bygger in det i sina system.
One Planet Plate har utvecklats från ett WWF-initiativ till att fungera som een referenspunkt i delar av den svenska måltidssektorn. Och det är precis den typ av utveckling som kan leda till bredare tippningspunkter.
WWF tar tempen på hur planeten mår i senaste upplagan av rapporten.
Senast ändrad 07/10/26
