Det pågående klimattoppmötet COP30 lyfter fokus mot Amazonas. För ett år sedan, var nyheterna några helt andra från området, då Amazonas var drabbat av den värsta skogsbrandssäsongen på årtionden. I Bolivia bröt tusentals bränder ut, och en yta större än hela Island stod i brand.
Just nu diskuteras hur klimatförändringarna ska stoppas, och hur finansieringen ska ske, mitt inne i Amazonas - hotspoten för biologisk mångfald. Och här går det inte att komma undan att naturen och klimatet hänger ihop.
Förutom det storpolitiska spelet, som ofta är det som ger rubriker, är arbetet på lokal nivå i Amazonasområdet på många sätt avgörande för naturen, och i slutändan också klimatet.
Under fjolårets brandkatastrof startade WWF Sverige en akutinsamling när det stod klart hur stora värden som hotades, både för människor och natur. Tack vare givarnas gåvor är nu lokalsamhällen bättre rustade för framtida katastrofer.
– Många av jaguarerna som vi övervakat lämnade området under bränderna, och bara några få kom tillbaka. Vi vet inte om de dog eller om de flyttade någon annanstans, säger Jordi Surkin, naturvårdschef på WWF Bolivia.
Djurlivet drabbades hårt
Vid centret för vård av vilda djur i Santa Cruz, blev situationen snabbt akut. Under bränderna togs över 1100 djur från 310 arter emot – långt över anläggningens kapacitet.
Ett av djuren var en sydlig tamandua, även kallad trädmyrslok.
Kliniken är egentligen byggd för maximalt 50 djur åt gången, och under brandperioden tog både resurser och utrymme slut. Nu har WWF kunnat bistå för att göra djurkliniken bättre rustad för framtiden.
– Vi har hjälpt till att förbättra både infrastrukturen och utrustningen för centret, säger Jordi Surkin.
Urfolkens roll är avgörande
En stor del av Bolivias skogsområden tillhör urfolk, och deras roll i att skydda skogar, floder och marker är avgörande. Under bränderna var det också lokalsamhällena som utförde en betydande del av släckningsarbetet, samtidigt som de själva var bland de hårdast drabbade.
– De är en avgörande partner när det kommer till att skydda natur, säger Jordi Surkin och betonar vikten av att stötta samhällena för att de ska vilja stanna kvar i sina områden.
En undersökning av WWF som gjorts efter bränderna visar att den psykiska påverkan efter bränderna var stor, särskilt bland kvinnor.
– De är de första som måste lämna områdena tillsammans med barnen. Vi upptäckte också att kvinnorna var påverkade långt efter att de lämnat. De vaknade upp på nätterna och trodde sig höra elden, säger Surkin.
För att ge samhällena bättre förutsättningar inför kommande brandperioder har WWF satsat på utbildning inom brandsläckning, förebyggande metoder och organisering.
– Vårt fokus ligger alltid på att försöka förebygga bränder, eftersom det på den skalan som vi har i Bolivia i princip är omöjligt att stoppa dem när de väl har börjat.
Kvinnor leder arbetet
Den värst drabbade skogen var Chiquitano, där mer än hälften av skogslandskapet förstördes. Här leder nu en grupp kvinnor från urfolket Itonama ett nytt initiativ där traditionell kunskap används för att stärka brandskyddet.
– Vi måste skydda vår miljö, först och främst skogen. Låt oss inte starta bränder, för de påverkar oss alla, säger Edelmira Saucedo Suárez, som leder den WWF-stödda gruppen.
Gruppen arbetar för att både bevara sin kultur och möta de alltmer extrema väderförhållandena i området. Torkan är numera ett konstant hot mot både skogen och ekosystemets balans, samtidigt som kraftiga regn ger nya risker, bland annat för jordbruket.
– Utbildning är viktigt. Nu kan vi agera på egen hand och vi behöver inte vänta på hjälp, säger Edelmira Saucedo Suárez.
Skydd för framtiden
Landgrabbing är en bidragande orsak till bränderna, där eld används för att lägga anspråk på mark för odling. Skogsbränder, orsakade av människor, väntas fortsätta vara ett stort hot.
– Jag tror att det faktum att samhällen har fått utbildning gör att de är bättre förberedda. Men vi måste vara tydliga med att bränderna inte är naturliga, de är skapade av människor. Så länge människor bränner utan att ta ansvar kommer vi ha skogsbränder i Bolivia och resten av världen. Trenden är global, säger Jordi Surkin.
Han betonar att brandskydd nu är en nödvändig del av allt naturvårdsarbete.
– Vi kan inte längre tänka på skydd av natur utan att tänka på skogsbränder som en del av arbetet. Vi kan heller inte arbeta med urfolk utan att inkludera brandsituationen.
Urfolken spelar en central roll för att skydda den biologiska mångfalden och sina egna områden mot avskogning, överexploatering och bränder. Om lokalsamhällena lämnar skogarna försvinner också det främsta skyddet för dessa områden. Därför ser WWF samarbetet som avgörande, inte bara för Amazonas arter, utan för hela planeten.
Fakta
Under 2024 brann över 12 miljoner hektar mark i Bolivia.
Största delen av skogsbränderna har orsakats av människan, och på grund av att skogarna förstörts, i kombination med klimatförändringarna, sprider sig bränderna snabbare och i större omfattning. Bränder startar ofta när mark bränns av för att bilda nya odling- och betesmarker. Om kontrollen förloras sprids elden in i omkringliggande skogar och områden och konsekvenserna blir katastrofala.
Amazonas är världens största tropiska regnskog och hem till otaliga djur- och växtarter. Cerradon är en av världens mest artrika savanner och Pantanal är världens största sammanhängande våtmark, känd för sin biologiska mångfald. Dessa ekosystem är kritiska för klimatreglering och vattenhantering på global nivå.
Resultat av WWF Sveriges stöd i Bolivia:
Stödet från WWF Sverige till Bolivia användes i huvudsak till tre områden: räddning av vilda djur, utvärdering och åtgärder för att bygga ett bättre försvar mot skogsbränder.
Räddning och vård av vilda djur
- Centret för vård av vilda djur i Santa Cruz har stärkts med expertkonsult inom viltvård.
- Nya arbetssätt för hantering av brännskadade djur har tagits fram.
- Personal i fem kommuner har utbildats i djurvård vid bränder.
Utvärdering av brändernas effekter
- Fyra skogsförvaltningsområden (23 775 ha) i Concepción i Santa Cruz har analyserats efter bränderna.
- Socioekonomisk studie har genomförts i 13 urfolkssamhällen i Chiquitanía och Pantanal.
- 9 av 13 samhällen rapporterade försämrad tillgång till vatten efter bränderna.
- Analys hur den biologiska mångfalden drabbas av bränderna pågår.
Kapacitetsstärkande och förebyggande arbete
- 75 kvinnliga ledare i ett nätverk för urfolkskvinnor har utbildats i riskhantering.
- Samarbetsavtal har tecknats mellan kvinnogrupper och lokala myndigheter.
- 42 lokala brandmän från 5 samhällen i Monte Verde har utbildats och utrustats.
- Gemensam insatsstruktur har bildats mellan lokala ledare och myndigheter för att förbättra arbetet vid bränder.
