Nyheter|12 okt, 2021

Varför är tonen i den svenska skogsdebatten så hård?

Creak in i montane forest, Jelka creak inNatura 2000-area Jelka-Rimakåbbå.
Creak in i montane forest, Jelka creak in Natura 2000-area Jelka-Rimakåbbå.

Debatten har hårdnat mellan de som vill skydda mer skog och skogsnäringen. Vi frågade Peter Roberntz, senior expert på svensk skog WWF Sverige, varför det blivit så här.

  1. Varför har det blivit så här? 

Skogsindustrins starka tillväxt under 1900-talet, med massa-, pappers och sågverksindustrin, ledde till mer avverkning och ett kalhyggesbruk som dominerades av barrträd. Det har lett till sämre förutsättningar för skogens arter men också alla de ekosystemtjänster som skogen kan bidra med som rent vatten, bärproduktion, viltbete med mera.

Efter en ny skogspolitik på 1990-talet stärktes visserligen naturvårdsinsatserna men det har inte räckt för att kompensera för misstagen som gjorts tidigare plus att det intensiva och schablonartade hyggesbruket fortsatt. Idag används klimatargument för att intensifiera skogsbruket ännu mer och även avverka de få rester som finns kvar av naturskog. Något som bla WWF och andra miljöorganisationer starkt vänder sig emot. Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna är å sin sida emot medias kritiska bevakning av skogsbruket och -politiken det senaste året. 

  1. Vilken slags skog vill WWF ha?  

Vi behöver skydda mer skog från att brukas men också undvika intensiva skogsbruksåtgärder som manipulerar naturen med stor risk för skador på mark, vatten och arter såsom kraftig markberedning, dikning, gödsling, invasiva främmande trädslag med mera. Brukade skogar ska ha mer inslag av olika inhemska trädslag som varierar i ålder med ökat inslag av gamla träd och även död ved.

Detta kan vi dels göra genom att öka andelen hyggesfritt skogsbruk, dels genom att anpassa och förbättra hänsynen i dagens hyggesbruk. 

  1. Kan skogsbruk bedrivas med vinst utan hyggen, enligt WWF? 

En enskild privat skogsägare kan mycket väl bedriva ett skogsbruk utan hyggen med vinst. Det kan till och med vara en fördel. Man kan öka timmerandelen i avverkningen såväl som undvika de kostsamma åtgärder som uppstår i ett hyggesbruk. Och trots att man har avverkat en del har man kvar sin skog, vilket ger högre fastighetsvärde. Men man måste ha kunskap om hur en viss typ av skog kan skötas.

Det finns idag en kunskapsbrist om alternativa brukningsformer, även bland de skogliga entreprenörer som oftast utför skogsåtgärder hos skogsägare.  

  1. Vad kan bli konsekvenserna om regeringen efter påtryckning från oppositionen försvagar den svenska modellen för skydd av skog och biologisk mångfald? 

Det som politikerna nu föreslår är att det formella skyddet ska utgå från att skogsägare frivilligt anmäler skogsområden för skydd till myndigheter. Detta har prövats i det som kallats KOMET-programmet och kritiserats av bla Riksrevisionen eftersom det inte är kostnadseffektivt. Ett sådant frivilligt formellt skydd är dyrare och leder oftast till att mestadels små områden skyddas samt att dessa skogar inte är de som har högst biologiskt värde.

Ett frivilligt skyddssystem kommer i sig inte leda till att de sammanhängande skyddade skogsområden skyddas, de som behövs för många arters spridning samt överlevnad och för att vi ska nå våra miljömål. 

  1. Vissa politiker slåss för den nationella bestämmanderätten över den svenska skogen genom att motverka en rad internationella initiativ för att stärka biologisk mångfald. Hur ser ni på det? 

Det är svårt att försvara ståndpunkter som att naturregnskog inte ska avverkas i länder som Brasilien ifall vi inte också är öppna för kritik av vårt eget skogsbruk och bristande skydd. Betydelsen av naturen och biologisk mångfald ingår i internationella överenskommelser såsom konventionen om biologisk mångfald (CBD) men även inom EU-lagstiftningen, exempelvis art- och habitatdirektivet. Detta är internationella avtal och lagar som Sverige måste följa.

I stället för att försvara sig med svepande protektionistiska argument som saknar vetenskaplig grund, bör svenska politiker vara mer självkritiska och på ett konstruktivt sätt möta upp ingångna internationella avtal och de förslag som exempelvis läggs fram inom EU för att förbättra det biologiska tillståndet i Sveriges skogar. 

  1. vilket sätt särskiljer sig den svenska skogspolitiken och varför? 

Det är en svår fråga att ge ett enkelt svar på. Den nuvarande svenska skogspolitiken kom till 1993 och i skogsvårdslagen står det att den ”… kännetecknas av två jämställda mål – ett miljömål och ett produktionsmål…” men lagligt är det svårt att säkerställa miljömålen.

Generellt har det svenska skogsbruket, i ett internationellt perspektiv, en stor frihet med en förväntan att man frivilligt ska ta sitt ansvar att värna om natur- och miljövärden. Ett ansvar som har visat sig otillräckligt. Skogspolitiken uppvisar också tydligt en oförmåga att begränsa och styra skadliga skogsbruksåtgärder. 

  1. Vad tycker du om SVT:s serie Slaget om Skogen?

WWF tycker att SVT-serien ger en bra bild av situationen i skogen idag och de målkonflikter som föreligger. Kritiker pekar gärna på enskilda påståenden i serien som de anser är felaktiga för att därigenom underminera hela programserien, vilket leder enbart till ytterligare polarisering i debatten.

Serien illustrerar också väl att forskare inom olika discipliner kan dra helt olika slutsatser. De forskare som uttalar sig om skogsproduktion är ju inte experter inom biologisk mångfald och tvärtom. Det som egentligen behövs är att forskare inom olika discipliner samlar sig för att nå fram till slutsatser som kan vägleda politiken.  Om du vill veta mer om hur WWF ser på svenska skogen och vad vi tycker bör ske, läs gärna WWFs skogsrapport från 2020

Peter Roberntz /WWF

Dela gärna:

Annat aktuellt

Senast ändrad 12/10/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se